pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
22/7 [lördag, klockan 12 midd.] 1
O r d f ö r a n d e n : Förslaget föremål för första kammarens ingående övervägande.
Alla klara om det, att vi alla varit besjälade av livlig önskan att finna en lösning på den
föreliggande stora frågan på ett för landet tillfredsställande och värdigt sätt. Den överläggning,
som här förts under denna långa tid, har nog kännetecknat detta, men också
kännetecknat att det funnits många olika strömningar i fråga om vägar, som man borde
beträda för att vinna detta mål.
Nu stå vid slutakten, om jag så må säga: vi skall då försöka få fram en produkt av vårt
arbete, som för oss skall innebära det bästa möjliga vi kan vinna och för landet även
bevisa, att vi ha velat bevara och iakttaga svenska folkets bästa, ära och framtid.
I detta allvarliga ögonblick, då vi stå vid avgörandet, är det ju klart, att man har kommit
närmare målet än vad man stått under den föregående arbetstiden: man är dock icke
framme vid målet, förrän avgörandet är fattat.
När man står inför detta avgörande ligger det säkerligen en känsla av allvar över oss
alla, att vi måtte främja fram att detta avgörande, så vitt möjligt, kan ske med så stor
anslutning, som står att vinna, från hela vår arbetskrets. De meningar, som i går framkommo
från de båda sidorna, skilde sig i vissa delar från varandra; man hade olika uppfattning
om innebörden av de medgivanden, som från båda sidor hade gjorts, man hade
olika uppfattning om den hänsyn, som hade tagits från ena sidan mot den andra och
tvärtom. Det var icke så gott att i ett ögonblick då sätta sig i alla de konsekvenser, som
ett företrädande av den ena eller andra vägen kunde medföra. Det blev därför ett uppskov
för att bereda möjlighet till stadgande av meningar, möjlighet till samling.
Första kammarens ledamöter, som lika väl känna sin plikt mot fäderneslandet, som
kramrater från andra sidan, har därför på det allvarligaste beaktat och begrundat denna
fråga. Målet, enighet, har stått stort för oss. Man har förstått, att det varit förenat med
uppoffring för våra vänner i andra kammaren att kunna samla sig om enighet i sitt förslag.
Tidigare har det kanske icke heller varit så lätt för förste kammaren att samla sig i
enighet om det förslag, som i går bars fram, men, mina herrar, nu stå vi vid det allvarliga
ögonblicket, som skall visa om något fruktbart kan framkomma av vårt arbete. Vi
på vår sida ha djupt och innerligt övervägt, vilken väg vi kunde finna rättast att vandra.
Vi ha icke kunnat finna den väg, som andra kammarens förslag innebar vara den bästa;
jag skall icke ingå i någon längre motivering av det, jag vill bara fastslå faktum, att för
oss, som lika varmt som herrarna är besjälade av en önskan att främja fram fredlig uppgörelse,
för oss har det stått klart, att det kraftigaste medlet för denna fredliga uppgörelse
just skulle ligga däri, uti det moraliska intrycket för Norge, att vi hade satt styrka bakom
1 Enligt Hjärnes anteckningar från särskilda utskottet 1905.
560