pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
rätt. Det visar, att Sverige vill göra sig berett på alla eventualiteter, på samma gång det
visar att svenska riksdagen bibehåller sin fullständigt lugna fattning i detta avseende.
Långt ifrån att vara svårt för första kammaren, det måste betecknas såsom mycket stor
självövervinnelse, om andra kammaren skulle gå med på detsamma.
Vad förhållandet blir, ifall kamrarna råka i olika beslut, är ganska tydligt. För det första
blir ett det fruktansvärdaste exempel på den splittring, som ligger i vårt lands politiska
liv, för det andra en den fruktansvärdaste illustration till vart ett så bedrövligt
tvåkammarliv som vårt kan föra vårt land[. F]ör det tredje blir det en fullständig vinst
för Norge, ty kommer Norge att kunna framlägga sådana dokument, som en regeringsgrupp,
ett däremot stridande första kammarbeslut och ett däremot stridande andra kammarbeslut,
så får jag säga, att med hänsyn till vad vi hört förut om utländska
uppfattningen, förvånar mig icke alls att utlandet resonerar: när Sverige så splittrat, kan
man icke behöva invänta den maktens åtgärder något vidare länge.
Jag är synnerligen intresserad för enighet, ur de synpunkter jag framlagt. Men denna
enighet, det vågar jag säga: jag hoppas den kan vinna på de grundförslag, som framställts,
men jag kan icke tänka mig att den kan vinna på något annat.
Daniel Persson: Har förut talat om min uppfattning av referendum och nya
stortingsval. Går Norge in på sådant, skulle det blott befästa deras beslut, men möjligen
avskudda något av den ohyggliga stämpel, som kommer att vila på stortingets beslut av
7/6.
Från min sida ren uppoffring att gå med på sådant: jag har gått för länge i Billings
skola för att tro, att man skulle vinna något genom att envist och ensidigt hålla på sin
mening. Därför måste jag böja mig till det förslag, som föreligger i det fallet, att blir
vädjan till nya val eller referendum.
Men vad skall komma, om Norge vägrar? Det kan draga ut på tiden: om Norge då
blir erkänt. Vad då? Skall de 100 kanske användas. Jag fäster mycket vikt vid 8; tror
betyder mycket vilka bestämmelser, som blir gällande för K.M.; men jag tycker, att vi
ha avancerat ganska långt, att nu står till höger om första kammaren, som den var från
början. Kan icke finna någon sammanjämkning i Billings förslag. Men 8 är icke så viktig:
vid gemensam votering får första kammaren sin vilja: vi ha första kammaren politici
även: då ha vi icke kompromissat alls.
Jag tycker icke kunna gå till mötes, utan taga det förslag, som Staaff framställt under
enskilda överläggningarna. Att icke få sin vilja fram i enda punkt, det är icke kompromiss.
Det är undfallenhet undan för undan. 8:de punkten voteras bort. Finns andra
punkter i denna P.M.; vi få ge vika även där! Villkoren borde tagas upp i sammanhang
med sammanjämkningen. Missnöjd över att så hastigt uppgivit vår innersta uppfattning
och åsikt.
558