pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
sin [helhet?] genomföras förrän under senare delen av sommaren, och sedan inre vattentrafiken
upphört, och spelar ju icke mycken roll.
Tror allt [att det] icke kan möta några betänkligheter låta anstå med frågans ordnande
till nästkommande riksdag har behandlat frågan, i synnerhet som särskild § i förordningen
på grund av 1904 års riksdagsskrivelse måste komma [att] föreligga i något förändrad
form jämförd med nuvarande förordning.
Vidare finns vissa bestämmelser i åtskilliga andra förordningar med avseende på vissa
sjöfartsavgifter, grundade på särskild författning, där norska fartyg uttryckligen äro likställda
med svenska.
Redaktionen bör förändras, om också orden på grund av traktaten någon bestämmelse
måste kvarstå oförändrad. Men kanske icke behövs nu.
1897 förordning, formaliteter om landsvägsvarutransport, men dessa huvudsak[ligen]
av reglementarisk natur. Avser nödig samverkan mellan svenska och norska tullmyndigheter.
Så länge icke vidtages i Norge någon förändring, torde Sverige icke behöva ändra
dem. En förändring i gällande bestämmelser på detta område, som onekligen efter vad
som inträffat torde böra komma till stånd, till väsentlig del endast rör formen, och i den
del, där det rör sak, icke med nödvändighet behöver att bli föremål för övervägande
eller ändring[s]förslag redan nu.
Z e t t e r s t r a n d : Ha norrmännen något företräde med avseende på andra nationer
med hänsyn till kustfarten. Där gå en mängd tyska? Äro de [i] sämre ställning än de
svenska? Finns i realiteten någon skillnad mellan norska och dessa tyska?
H a m m a r s t r ö m : Begreppet kustfart är icke tillämpligt på förhållanden, som Zetterstrand
omnämnt. ”Kustfarten” betecknar den fart, som äger rum från en hamn inom
ett land till en annan, icke tillämplig på sådan fart som drives från tysk hamn till ett flertal
svenska.
Rent principiellt, bortsett från farten på insjöar och kanaler, är icke skillnad i rättighet
mellan ett norskt och ett tyskt inom kustfarten. Men jämföres norskt och finskt
eller ryskt, är så, att de sista icke ha det. Norrmännen åtnjuta icke bättre [förmåner?] än
de flesta andra. Men det är väl icke den frågan det gäller, utan det är väl frågan om att
tillse, vilka förmåner Norge åtnjuter i Sverige, och då beror på i vilket omfång norskt
tonnage kan konkurrera med svenskt tonnage.
Jämförelsen bör ställas så, att man ser efter, i vilken utsträckning är norska fartyg här i
landet engagerade i fraktfart, jämfört med i vilken utsträckning fraktas varor från norsk
hamn. Ligger fördelen på Norges sida, så bör, synes mig, vid blivande traktatunderhandlingar
detta förhållande observeras, och man bör väl söka att på andra områden få
kompensation för detta.
433