pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Det strider mot svenska folkets uppfattning, detta också. Kungl. Maj:ts prop. kan jag
icke obetingat godkänna. Vissa villkor äro av den vikt, att vid deras genomförande fäster
för mig ett bifall till riksaktens upplösning. Fråga[ans?] nuvarande skede böra dessa villkor
av riksdagen bestämt framhållas.
Vilka villkoren skall vara, få [vi] tala om i senare skede av diskussionen. I sina huvuddrag
skola de framhållas. Den av Norge vidtagna åtgärden innebär avtalsbrott, kan icke
godkännas. Icke betrakta vad som skett såsom frö till [oavslutat] … Men då unionen
icke hädanefter medför en sådan fördel för Sverige, att den bör av Sverige med maktmedel
upprätthållas, är Sverige berett att upphäva riksakten, så snart några villkor blivit
avtalade, som med hänsyn till Sveriges intressen bestämmas därav att Norge hädanefter
blir främmande makt. Om dessa villkor i sina huvuddrag får regeringen uppdrag … Så
snart dessa förhandlingar blivit brakta till slut, [oläsligt ord] för varje som nu fatta beslut
saken [?]. Avvecklingsfrågorna anser jag bör justeras.
S t a a f f : Jag är fullständigt och livligt ense med Hjärne därom, att icke några villkor
böra från början formuleras, utan att man bör gå förhandlingsvägen för att öppna möjlighet
till vida större reella fördelar än man kan göra genom att formulera absoluta villkor.
Men vad beträffar Hjärnes formulering kan jag icke godkänna den, ty den tycker jag
icke står i god överenskommelse med vad den här fullmakten bör innehålla.
Han föreslår: 1) att medgivanden göras så att Kungl. Maj:t får utnämna delegerade att
mottaga och pröva. ”Det är ju icke fullmakt för förhandlingar”; men om dessa delegerade
gå in på förhandlingar, kan de icke få anmärkning för det?
2) ”från norsk sida” … lämnat öppet, från vilken myndighet i Norge detta skall komma.
Regeringen har uttryckligen föreslagit att det skall vara stortinget, [och] därmed
menat, att regeringen är sådan, att man bör föredraga underhandla med stortinget.
Detta synes mig vara riktig tanke. Jag tror det kan [vara] angenämt för svenska
meningen.
Mot Billing: a) [I]nitiativet. [D]et är [en] subtil sak i frågans närvarande ställning.
Den frågan borde kunna vara supplerad genom stortingets skrivelse. Stortinget har gjort
hemställan till svenska statsmakten om att ingå förhandlingar. De ha måst säga: med
erkännande av Norge. Nu säga vi: vi ingå icke i förhandlingar med erkännande. Nu
kunde skrivelsen åberopas.
b) Om det skulle röra upplösning eller blott avveckling. [S]ynes] mig klar att kungl.
prop. icke rör upplösning utan förhållanden som stå i samband med upplösningen.
417