pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
tiden. Skall vi skiljas, hoppas jag, att Sverige är den starkaste, vare sig genom utveckling
eller att motståndaren är svag.
Tamms skäl var, att norska regeringen skall göra allt möjligt för att förhandla. Man
skall göra allting, som är motståndaren obehagligt. Formuleras besluten såsom Afzelius,
kan jag icke förstå, att det skulle skada.
Det kunde väl även vår diplomati förmå utländska makterna att förstå.
H j ä r n e : Från andra kammaren är kommen samma grundtanke, som går ut på bereda
något uppskov. Det beror på, att en sådan stämning för uppskov är ganska utbredd i
andra kammaren, efter vad jag tror mig veta. Jag tror, att vi böra försöka vinna tid, icke
för valens skull, utan för att frågan må kunna behandlas med så gott resultat som möjligt.
Jag tror skäl försöka sådana utvägar, som bereda uppskov. Men däremot icke av den
meningen, som motionären föreslagit. Motionären föreslår, att den skall uppskjutas till
efter valen till nya riksdagen.
Bonde har sammanknippat den med begäran om nya val till nytt storting.
Jag kan icke riktigt förlika mig med den saken, men för så vitt man skulle göra framställning
om storting med nya val, bör det ske i form, som Afzelius föreslagit.
Däremot osäker om huruvida lämpligt att göra sådan framställning nu genast, att vi
gå in till riksdagen och …
Om den avslås, stå vi där igen. Sväva i luften; måste företaga något annat. Det går
icke an, att vi få avstanna i vår aktion; vänta i det oändliga.
Vi måste veta, vad vi skola göra, i fall norrmännen vägra eller uppskjuta eller inställa
svaret. Jag anser troligt, att norrmännen kommer att så bemöta en framställning, om den
göres så.
Därmed anser jag klokast, att man vänder sig till norrmännen med [en] framställning,
som man tror, att de antaga. De äro benägna att inlåta sig på förhandlingar, icke
om upplösningen, men om villkoren. Det klokaste vore, att utskottet hemställde och
riksdagen beslöte, icke att fordra något nytt storting, utan helt enkelt att regeringen
ägde att mottaga framställning i frågorna angående de garantier, som kan komma [att]
bjudas.
Då får vi överväga ytterligare, huruvida unionsupplösning bör företagas.
Vi skulle icke genast yttra oss om, huruvida [vi vore] villiga eller icke villiga. Vi tala
om vad Norge gjort, [oläsligt ord, evt gäller, gälla] på det, (även enligt norsk statsuppfattning
är det abnormt, utan att alls ha anställt något val:) men däremot [böra vi] icke
själva yttra oss om, huruvida unionen bör upprätthållas eller icke, utan först se, vilka
garantier de ha att bjuda oss. Jag tror att de skulle vilja skicka delegerade då. Vilja de
icke skicka sådana, då är icke värre hänt, än vad som skulle hända nu, i fall man upp-
399