pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Men att uppställa ett sådant krav såsom krav, därtill anser jag icke finnas tillräckliga
motiv, varken uti Sveriges intresse eller uti önskan att få någon slags upprättelse för den
kränkning, som drabbat (jag skall säga) Sveriges rättsmedvetande (icke ”ärekänsla”). Vari
är det, som groft lagbrott gjorts i Norge? Icke däri, att detta storting har fattat beslutet,
utan lagbrottet består i själva beslutet och sättet att fatta det.
Det är icke en olaglig representation, utan det är det sätt, på vilket denna lagliga
representation handlat, som vi ha rätt att klandra. Vill man fordra något slags återtagande,
skulle man fordra, icke att ny representation fattade beslut, utan att nuvarande
ändrade sitt beslut. Men de förelagda förslagen gå ut på det förra, att det skulle vara en
annan representation. Stortinget skulle vara valt på programmet ”bara förhandling”: det
argumentet kan jag icke tillmäta någon vikt. Valprogram stå icke i grundlagen.
Ett olagligt beslut kan icke repareras genom ny representation, så mycket mera som
Sveriges krav på nytt storting skulle innebära krav att fatta olagliga beslut, åstadkomma
olaglig representation istället för den lagliga. Man säger: de fråga icke efter sin grundlag!
Men vi ha klandrat dem därför, vi kunna icke kräva ett förnyat olagligt beslut.
Vad innebära alla dessa motioner egentligen? Jo, att vi i stället för ett lagligt storting,
som fattat olagligt beslut, skulle begära ett olagligt beslut 1, som antagligen skulle upprepa
olagliga beslut. Det synes mig icke vara riktigt. Det tillhör icke Sverige visa Norge,
på vilken [väg] Norge skall återinträda i lagliga former eller skaffa sig rättsgiltigt organ
för förhandlingar med rättsgiltig grund. Sverige måste kräva, att förhandlingsärenden
under upplösningen skall föras i laglig form, fordra detta för ytterligare behandling av
den politiska ställning, vari Norge ställt sig, Sverige skall icke erbjuda förhandling om
detta, icke anhålla därom.
Icke emot att i betänkande uttalas, att [det] vore önskvärt att få säkrare uttryck för
norska folkets verkliga uppfattning av frågan om unionens behållande eller upplösning,
än som givits i beslutet av 7/6, men att jag icke för min del anser det vara riktigt att
uppställa krav i den antydda riktningen såsom något villkor, vilket man då också
bestämt vill genomföra.
Afzelius: Hela gruppen av förslag går emot det sätt, varpå beslutet fattades. Man
vill komma ifrån detta revolutionära maktspråk. Herr Billing säger: de skall komma i
laga ordning. Vad menar han därmed? I norska grundlagens laga ordning? Det är omöjligt.
Hålla in [två oläsliga ord] både för oss och gentemot utlandet.
Uppskov bara för uppskov är opraktiskt, omöjligt.
1Förmodligen sa han: skulle begära ett olagligt storting som fattar ett lagligt beslut. Jfr Hjärnes och K G Karlssons
anteckningar.
392