pdf-fil - Riksdagen

Frågan om uppskov:
1) Wieselgrens motion:
X. Första urtima riksdagen 1905
P e t t e r s s o n , F . E .: Sympati för grundtanken i dessa motioner.
B i l l i n g : Det är nästan omöjligt att yttra sig om Wieselgrens utan att på samma gång
beröra åtskilliga av de andra[s], särskilt Ungers.
Är det blott fråga om folkomröstning, så står jag mot det. Rent avslag på motionen.
A f z e l i u s : Har aldrig tänkt på plebiscit.
Lindman 1 : Vore icke lämpligare att man sammanförde likartade motioner under
huvudbehandling: finge diskutera.
”Giva K.M: tillkänna det riksdagen icke är villig… förrän norska folket genom en laglig
regering under ett nytt storting förklarat sig önska upplösning av den mellan…”
B o n d e : Nog tycker jag vi kunna taga flere motioner tillsamman. Då jag icke under
den förberedande behandlingen hörde någon, som, om han också hade sympati för
Wieselgrens sätt, ville yrka bifall för det, och här icke yrkas pluralitet för det, anser jag
mig icke behöva upptaga tiden med [oläsligt ord, kan vara det] motion.
B i l l i n g : En annan sak är grundtanken, att man i en eller annan form skulle fordra
och kanske såsom villkor uppställa kravet, att norska folket skulle ge ett nytt och säkrare
uttryck för sin mening om unionens uppehållande eller upplösning, än som skett genom
stortingets beslut 7/6.
Jag förstår väl, att de som ha den förhoppningen eller den önskan, att unionen skulle
kunna uppehållas, kan fästa en förhoppning vid ett sådant förnyat uttalande av det
norska folket, ty det kan ju hända – även om jag icke tror det – att, då en reaktion synes
börja, ett verkligt nytt svar från norska folket kunde innehålla något annat än 7/6. De,
som ha den förhoppningen, måste fästa sig vid ett sådan förslag. De, som icke ha den
förhoppningen och icke ha så ofantligt stor önskan om att det skedde, därför att [de]
icke tror på unionens bevarande till Sveriges lycka, kan icke från den synpunkten ha
någon förkärlek för förslaget.
Men det kan vara [en] annan synpunkt, som kan göra dem till vänner av sådant förslag,
och det är, att de i sådant uttalande skulle se en viss satisfaction given åt det svenska
folket, och däri se ett åtminstone i viss mån gjort återtagande av det rent revolutionära
steget 7/6. Från den synpunkten kan jag i viss mån sentera förslaget. Man jag kan icke
gå längre än till att uttala, att det vore önskvärt om en sådan förnyad prövning och svar
kunde givas av norska folket i någon form.
1 Här står klart Lindman. I såväl Stuarts som Hjärnes anteckningar står det Lindblad.
391