pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
H e d l u n d : Varför har icke generalstaben och marinstaben sagt detta förr? Här har
talats om unionsupplösningen i pressen och kamrarna. Ingen har tänkt på denna sak, på
dessa vådor, på de blivande offren.
Varför har icke dessa myndigheter i tid låtit framkomma för allmänheten en påvisning
av sakens andra sida [?] Det borde varit en plikt för dem. Om detta kommit fram
kraftigt på den tiden, hade talet om unionens upplösning dämpats för att kanske helt
och hållet upphöra. Då kanske vi i dag icke stått där vi nu stå. För min del har jag trott,
att de funnit ställningen förändrad under sista åren, även att vårt behov av unionen efter
1901 är annat och mindre än förut, kanske härordningen gett oss ökad styrka. Inre väg
genom Norrland gör försvaret oberoende av krigsfaror för norska landområdet och
hamnarna. Varför det icke sagt detta förut?
Neutrala zonen. Skall den inskränkas endast till Värmland? Bör den icke utsträckas
över hela landgränsen? Om Trondhjem tages av en fiende? Äro vi betjänta av neutral
zon där uppe[?] Vid Narvik: borde vi icke ha skans vid gränsen[?] Skall den begränsas
till Värmland: kan icke norrmännen nekas det där nere, på grund av tal om där uppe[?]
Generalstaben tycks ha lagt mindre vikt vid gränsfästningarnas slopande, än på stark
befästning av Narvik, under svensk kontroll. Då skulle väl Sverige vara skyldigt deltaga
i försvaret; äro vi icke då på väg till detta försvarsförbund, som vi icke ville vara med
om?
Man talar i utskottet och i landet med allt skäl om den kränkning som vi lidit. Så
snart en kränkning föreligger kräver rättskänslan att upprättelse skall komma. Men har
man lidit en kränkning bör man se den rakt i ansiktet, akta sig såväl att överskatta den
som underskatta den.
Det finnes en viss skillnad om en part utan vidare bryter ett kontrakt, där den andra
har medbestämmanderätt, eller om från den förut kommit två särskilda gånger i olika
form att varsko om vad som förestår under vissa givna förhållanden, och på den andra
partens sida intet göres för att möta dem.
Norrmännen har två gånger varskott oss. (25/4 första gången): uppgörelse av det
hela med unionsupplösning såsom alternativ på grund av frivillig överenskommelse.
[På] andra villkor kunde svenskarna då icke gå in. [M]en jag undrar om man bemärkt
betydelsen för framtiden av att svenska statsministern avvisar detta alternativ, såsom
gående utanför unionens ram.
Man kan säga, att sedan bleve förutsättningarna andra. [D]å tänkte man sig unionen
skulle bestå; sedan böjda för att den skulle upplösas. Men jag undrar om vi ha rätt
komma från den slutsatsen, att svenska regeringen efter det svaret avböjt ingå i resonement
om upplösning. Jag kan icke neka till svenska regeringen kunde icke svara annat
än vad den svarade. Vår ståndpunkt är att icke göra oss meddelaktiga: detta var [oläsligt
ord, slutar på -ent].
377