pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
1) helt nytt tillvägagående från Norges sida. Antingen folkomröstning eller nytt storting.
Detta strider mot min uppfattning därutinnan, att det synes mig av högsta vikt, att
icke denna kris utdrages. Jag kan icke instämma med Cavalli: det gör ingenting att säga
nej. Jag kan icke förstå, huru man kan resonera på det sättet. Om anståndet upprätthålles,
vad är det då för anstånd? Ha vi unionella förpliktelser fortfarande? Företa vi brott,
om vi icke träda till Norges hjälp? Eller skola vi tillkännagiva att vi icke anse oss bundna
på det sättet?
Vidare tror jag själva ställningen i vårt umgänge till nationerna blir i högsta grad odräglig.
Att i längden Sverige skall äga en kung, som medan var man vet att han är avsatt,
skall kalla sig utåt för kung av Sverige och Norge, synes mig vara något föga tilltalande.
Jag tror uppkommer så besynnerliga och obehagliga företeelser av [under råd motsättning,
dessa tre ord tillagda efteråt] utdraga detta tillstånd, att det bör så fort som möjligt
klareras.
2) Att företräda möjligheten till klarering, tycker jag vissa saker tala till förmån för regeringens
prop, särskilt lappfrågan och Narviksfrågan skulle ha gott att ordnas under
den slags påtryckning, som ligger i Norges önskan om erkännande. Åtskilliga av de
andra kunna ordnas lika väl efteråt.
Vad beträffar de rent politiska avtalen, är jag mycket tveksam, om man borde i närvarande
stund söka få dem till stånd. Det är detsamma, som att i mindre form göra om det
som gjordes 1814, d.v.s. försöka binda Norge såsom stat vid oss under pression av någonting.
Icke kanske krig, som jag hoppas, men under en pression, som gör att icke
båda vid ingående av avtalet kommer att känna sig uteslutande handlat var och en i sitt
bästa intresse, då han gör detta. Det är en synpunkt som bör betänkas.
Vad frågan om neutrala zonen och fästningarna angår, icke beredd yttra mig om,
innan vi fått utredningen. Vill dock fästa uppmärksamheten på en sak. Man måste tänka
på, att icke det går an att genom någon vår åtgärd vår kung blir på något sätt komprometterad.
Man måste då komma ihåg, att dessa gränsbefästningar äro tillkomna under
unionen, efter sanktion av unionens kung. Det vill synas, som om man får kanske vara
en smula försiktig på det att icke detta förhållande vid det, som vi nu göra.
Jag kan vara med om regeringens prop.; och jag tror att i ett par fall anger den vissa
fördelar. Men jag erkänner att det är också något tilltalande av [i] de Geers och Bondes
förslag, och skulle jag kunna övertygas därom att icke finnas några p.m.[f.m.?] som gör
önsklig föregående förhandl. tycker jag de Geers i själva verket skulle vara att föredraga.
Man kan säga: det blir icke någon som helst upprättelse. Efter min åsikt finnes icke
någon möjlighet till att från svenska folkets sida begära mer än en slags upprättelse. Vill
man förena den med sitt beslut, men icke som villkor, men som rent fristående erbju-
371