pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
tvenne alternativ: antingen att med vapenmakt återställa unionen. Detta såge makterna
helst (Det får stå för greve Taubes egen räkning) i det att svenska folk förening i försvarsförbund
med gemensam kung betraktas såsom källan till styrka för båda stater och
[oläsligt ord] vore. Unionen kunde varit säker i händelse av uppgörelse på detta sätt för
varje inblandning, eller att godvilligt finna sig i skedda och med högsinnad [oläsligt ord]
komma i samförstånd med norska nationen. Ett medel till försoning vore i främsta hand
antagande av norska tillbudet om tronens bevarande i dynastien. Tronföljdens ordnande
på sådant sätt hade även vikt för utlandet, då annars Norge bleve republik, vilket [två
oläsliga ord].
Som det första alternativet synes uteslutet, tillråder man det andra. Ett tredje, att med
makt i Sverige [oläsligt ord] fullt besluten att icke använda maktmedel, söka lägga hinder
i vägen för Norge anses här vara opraktiskt och ej förenligt med Sveriges egna
intressen. En sådan politik skulle icke kunna räkna på understöd från Tyskland.
Trolle och Tysklands chargé d’affaires. 18/6. En tysk diplomat till Bülow: blott två vägar.
Antingen skulle Sverige med vapenmakt underlägga sig Norge som provins eller
ock ofördröjligen erkänna sakernas nya ordning, och acceptera erbjudandet av norska
kronan åt svensk prins. Med kännedom om den seghet, vilken norrmännen alltid lagt i
dagen, ansåg han varaktigt underkuvade av Norge vara omöjligt och höll före att senare
utvägen vore den enda som kunde för framtiden bereda endräkt och styrka åt halvön.
Denna chargé d’affaires hade fått detta från fürst Bülow.
Österrike-Ungern: 18/5: (Falkenberg): Han talade om ett eventuellt revolutionärt
Norge. ”Ett fall, som kunde, men alls icke behövde inträffa.” Han tyckte klart, att ingen
sådan lidelse skulle kunna anses såsom annat än revolutionär. Främmande stater pläga
i sådana fall framför allt taga hänsyn till huru de närmast intresserade själva taga saken. I
Brasilien försökte monarken icke något försvar.
”Visar sig, att er regering icke förmår upprätthålla det bestående, så ... makterna
skulle sannolikt rätta sig efter Sverige. Han kunde knappt tänka sig att något sådant som
unionsupplösningen ... Han trodde unionen ... och att Sverige nu kan bara finna med
resignation att den upplöses, syntes honom rätt egendomligt. Jag erinrade därom, att
stämningen i vårt land för ej många år sedan varit en alldeles motsatt, något som Hans
Excellens förklarade sig väl känna till.
Mer och mer hos oss den övertygelsen rotfäst sig, att unionens upprätthållande med
vapenmakt skulle vara skadligt. Greve Goluchowski invände att hade en gång gått därhän
att Norge utropat republik … Så vore stor svaghet för framtiden därvid skapad. Vilken
hållning republik då …
313