pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Då man i Sverige syntes hava avstått från varje tanke på att med vapenmakt upprätthålla
unionen, det nuvarande tillståndet icke kunde in infinitum förlängas utan att efter
viss skälig tidsfrist icke bli möjligt för makterna undvika att erkänna. För båda rikena
förmånligast på Norges tron komme svensk prins, något varemot makterna icke skulle
invända något. I annat fall komme nog valet stanna vid medlem av danska, såvida ej
republik eventuellt finge överhand. Lovade meddela allt, som komme att göras från
norskt håll.
16/6. Richthofen tackade för Kungl. skrivelsen till stortingspresidenten. 1 Baronen
[Richthofen] fann helt naturligt att kung och riksdag protesterade om han än för sin
personliga del var av samma åsikt som Biss[marck] som sade att han aldrig protesterade
om han icke hade en bajonett.
Vid det förhållande att man i Sverige vore besluten att i ingen händelse använda
vapenmakt, något som av samtliga medrege[ringar] i alla tonarter försäkras, återstode
intet annat än att ”hålla god min i elakt spel” och så fort som möjligt komma till önsklig
uppgörelse. Vad riksdag och kung skulle säga, det förstår vi, men vad …
Då genom blott en passiv hållning det skedda ej kunde ändras. Det vore därför [att]
hoppas, att riksdagen accepterade enda verkligt praktiska sättet att komma ut ur situationen,
av att de ge godkänt av unionsupplösningen, även som uttalade sig till förmån
för norska kronan åt inre krets [?].
Rörande detta var han livlig: framhöll ivrig fördelarna för båda parterna. Mesta
talade därför, i motsatt fall blir det sannolikt republik, som hade vare sig Sveriges eller
andra monarkistiska staters intresse. Här finge allt stå tillbaka för hänsynen till Sveriges
verkliga intressen. I dessa bör uttryckligen icke avvisa norska erbjudandet. Genom alla
reflektioner gick, att i betraktande att Sverige själv uppgivit parti för att på förhand förklara
sig icke skola tillgripa våldsmedel.
I eget intresse skulle man därför handla. Han talade t.o.m. om stortinget. Jag förmodade
att man är monarkisk rättsstat som Tyskland.
På min förfågan om de sökt sätta ... medgav han sig genom generalkonsuln i Kristiania
fått mottaga åtskilliga aktstycken beträffande statsvälvningen. Han sade sig även hava
hört att meningen varit att få genast hitsänt särskilt sändebud (ackrediterad) men att
enligt nyaste underrätt[elser] inga [oläsligt ord] uppnåddes därmed. Då jag frågade, huru
man ämnade förhålla sig gentemot dylikt, svarade han undvikande att detta vore akademiska
spörsmål, som vore lönlöst på förhand diskutera. På min erinran att jag fort ...
vore ... ja väl de jure, men möjligen de facto.
På grund av stat [tvåledat ord, börjar med ut-] och prins: Sverige har ett eget
intresse, vilket i detta fall sammanfaller med Europas, endast att välja mellan följande
1 Ovanför anteckningen av den 16/6 står namnet Taube fristående.
312