pdf-fil - Riksdagen

IX. 7 juni fram till särskilda utskottet
1905 juni 7
Telegraferade Oscar Alin till i Neuenahr unionsbrottet, som påföljande morgon stod i
alla tidningar. Öfverväldigande känsla af harm och blygsel. Svårt att möta o se folk i
ögonen. Man kände, som alla sågo på en med förakt. Telegraferade emellertid deltagande
konungen, hvarå erhöll hans tacksamma svar.
Juni 16 reste Anna och Chrlg fr. Neuenahr, lemnande 12 bad i sticket. Chrlg. trött,
uttalade sin förhoppning att ej insättas i Särsk. U., och att om underhandlingar ifrågakomme,
ej blifva af regeringen utsedd till underhandlare.
Juni 18 fortsatte från Hamburg i sällskap med häradsh. Behm o Friherrinnan Löwen.
Sammanträffade i Warnemünde med kronprinsen. Hade med honom i hans vagn ett
par timmars samtal. Han hade vid tyske kronprinsens bröllopp i Berlin o svenska kronprinsens/?/
bröllopp i London samtalat med tyske kejsaren om engelske kungen, med
rikskansleren v. Bülow och statssekreteraren frih. v. Richthofen med premiermin. Balfour
o utrikesministern Landsdowne. För dessa framhållit, att Sverige ej ville med
vapenmakt bevara unionen. Samtl. förenämnda hade då tillstyrkt att utan vidare låta
unionen upplösas. Betr. den s.k. novembertraktaten vore England benäget för dess förnyelse
med, hvar för sig, Sverige och Norge, att Frankrike hade förklarat sig ingå på
hvad Engl. ansåg lämpligt. Kronprinsen hade anl. antaga, att Tyskland ej vore ovilligt
ingå s.s. 3dje garantimakt. Ang. traktaten var Chrlg sympatisk för dess förnyelse, under
förutsättn. af, att ej Sveriges handlingsfrihet på något som helst område begränsades.
Kronprinsen hade telegraferat svenska regeringen sin åsigt, att riksdagen borde förklara
unionen upplöst och gillade ej regeringens förslag, att upplösningen borde föregås af
underhandlingar. Chrlg yttrade, att framstående riksdagsmän under 1905 års riksdag väl
uttalat s.s. sin mening, att Sverige ej ville uppoffra en droppe blod för att drifva Norge
till fortsättning af de 190// började underhandlingarna, men att detta uttalande ej gällde
det läge, som genom 7 juni beslutet framkallats, och att magtmedel då borde hafva
användts event. s.s. påtryckning l. än vidare om så påfordrats. Chrlg kunde f.ö. ej vara
med om vare sig kronprinsens mening l. regeringens förslag till skiljsmessa, som endast
kunde tagas i öfvervägande af Sverige, sedan Norge gjort framställning derom.
Juni 19. Exc. Ramstedt hade qvällen förut mött kronprinsen i Malmö. I Gnesta uppmanade
kronprinsen Chrlg att samtala med R för att komma till en annan åsigt. Samtalet
egde rum, men förändringen intredde ej. Lika litet kunde Chrlg förändra Ramstedts
mening. R. hade äfven tryckt förslag ang. apanagefrågan, hvars framläggande vid urt.
riksdagen dock af Chrlg afstyrktes.
Juni 20. [Ö]ppnades urtiman. S.d. hade Exc. R. samtal med kamrarnes talmän o v.
talmän, hvilka samtl. afstyrkte prop i apanagefrågan. –
235