pdf-fil - Riksdagen

VII. Stenografihistoria
system hade offentliggjorts vid mitten av 1850-talet kom detta system snabbt att bli
dominerande bland riksdagsstenograferna. Länge var rekryteringen av kompetenta stenografer
ett bekymmer, och det förekom ännu på 1860-talet att vakanser bland riksdagsstenograferna
besattes av icke stenografikunniga personer.
Vid mitten av 1870-talet grundades de första gabelsbergerska stenografföreningarna i
Sverige – i Uppsala och Göteborg. Initiativet hade tagits av kringresande stenografilärare.
I föreningarnas regi gavs kurser i stenografi. I Uppsala vände man sig särskilt till
studenter.
Även på andra håll i landet grundades föreningar; vid mitten av 1880-talet fanns det
omkring 20 gabelsbergerska föreningar i Sverige. Med början år 1878 utkom i Göteborg
också Sveriges första stenografiska tidning med artiklar på och om stenografi.
Det verkliga uppsvinget för stenografiintresset i Sverige kom dock när Gabelsbergers
system började få konkurrens. Arends system blev den främsta konkurrenten. Konkurrensen
och polemiken mellan anhängare av de båda systemen bidrog till att göra stenografin
mer känd.
Arends system överförs till svenska
Arends system överfördes till svenska 1879 av seminaristen Erik Bergsten i Uppsala.
Bergsten hade tidigare lärt sig Gabelsbergers system och undervisade en tid i det, men
genom en av sina elever fick han höra talas om Arends tyska system och beslöt att studera
det närmare. Han fascinerades av systemets starka regelbundenhet och beslöt att
göra en svensk överföring av det. Bergsten hade själv kontakt med systemuppfinnaren,
som hjälpte till att göra den svenska överföringen. Detta medförde att den svenska
överföringen kom att ligga det tyska originalsystemet mycket nära.
Bergsten ledde i början av 1880-talet en serie kurser i Arends stenografi för gymnasister
vid Uppsala högre allmänna läroverk. Två av hans mest hängivna elever, Sam.
Clason och Conrad Lundgren, tog senare initiativet till att bilda en arendsk studentförening
i Uppsala.
I Uppsala bedrev den arendska studentföreningen under 1880-talet och början av
1890-talet en omfattande polemik mot gabelsbergarna (en gabelsbergersk stenografförening
fanns sedan tidigare i staden), och 1884 grundades i Uppsala det arendska
Svenska Stenografförbundet, en organisation som kom att finnas kvar till 1938.
Hur det stenografiska livet i Uppsala gestaltade sig i slutet av 1880-talet och början av
1890-talet kan man bilda sig en uppfattning om genom att studera notiser i Uppsalatidningarna.
Varje termin inbjöd såväl den gabelsbergerska som den arendska stenografföreningen
till nybörjar- och fortsättningskurser, och när de stenografiska tidskrifterna
139