pdf-fil - Riksdagen

VII. STENOGRAFIHISTORIA
Arends stenografi i Sverige: Stenografihistorisk
bakgrund till Sam. Clasons anteckningar
Inledning
Sam. Clasons anteckningar från särskilda utskottens förhandlingar sommaren och hösten
1905 är utförda med Arends stenografi, det stenografiska system som Clason alltsedan
sin ungdom använde för alla sina personliga anteckningar och som var hans
arbetsredskap under hans tid som riksdagsstenograf 1888–1904.
Arends system var under 1800-talets sista decennier det mest använda stenografiska
systemet i Sverige, och det fick spridning långt utanför debattstenografernas krets. Som
spridningscentrum fungerade stenografföreningar i universitetsstäderna, särskilt i Uppsala,
och den studerande ungdomen var stenografins främsta målgrupp. Systemet
blomstrade i Sverige under ett par decennier men konkurrerades i början av 1900-talet
ut av Melins system, som ansågs enklare. I dag är det endast ett fåtal specialintresserade
som använder eller känner till Arends system.
Arends stenografi i Tyskland
Arends stenografi skapades ursprungligen för tyska språket. Systemuppfinnaren Leopold
Arends (1817–1882) föddes i dåvarande ryska guvernementet Wilna, studerade i Dorpat
och flyttade 1844 till Berlin. Stenografin var för honom en bisyssla; sitt levebröd
förtjänade han som journalist och som författare av populärvetenskapliga skrifter i naturvetenskapliga
ämnen.
Vid mitten av 1800-talet hade stenografiintresset formligen exploderat i Tyskland,
bl.a. till följd av tidens politiska förändringar, som medförde att parlamentariska församlingar
hade börjat anlita stenografer.
Det stenografisystem som vid denna tid dominerade i Tyskland var Gabelsbergers
system från 1834. Gabelsbergers system var i sig en stor förbättring gentemot tidigare
137