pdf-fil - Riksdagen

III. Sam. Clason
Clason besjälades av en stark känsla för historisk kontinuitet och kunde, när viktiga
grundprinciper stod på spel, framstå som oböjlig. Ibland beskrivs han som inbunden
och otillgänglig, inte heller särskilt medryckande som offentlig talare. Som politiker låg
hans styrka snarare i grundlighet, tålamod och saklighet – egenskaper som bäst kom till
sin rätt i utskotts- och seminariearbete. Personligen tycks han ha åtnjutit stor respekt i
alla läger.
Sam. Clasons privata arkiv förvaras i Riksarkivet.
Stenografen
Redan som ung gymnasist vid Uppsala högre allmänna läroverket i början av 1880-talet
lärde sig Clason Arends stenografi, och denna kom att bli hans självklara anteckningsskrift
under hela livet. Under 1880- och 1890-talen deltog han med stor iver i det stenografiska
föreningslivet i Uppsala och kom snart att tillhöra den inre kretsen i
Arendsstenografernas riksorganisation Svenska Stenografförbundet.
Uppgiften som notarie i andra kammarens kansli från 1888 innebar att arbeta som
stenograf, och 1893 befordrades han framför ett tiotal äldre notarier till förste notarie.
Efter en period 1899–1900 som sekreterare i konstitutionsutskottet blev han 1901
förste notarie i första kammaren. Samtidigt förde han från 1899 stenografiska protokoll
över förhandlingarna i Stockholms stadsfullmäktige.
Genom sin färdighet i stenografi kunde han lika lätt såväl excerpera källmaterial i
arkiven som dokumentera vad som sades i utskottsförhandlingarna 1905. Under sin tid
som amanuens i Riksarkivet inledde Clason ett arbete med dechiffrering och utgivning
av stenografiska rådsprotokoll från 1600-talet och publicerade under 1890-talet en serie
stenografihistoriska artiklar i Svenska Stenografförbundets tidskrift Hermes. Som sekreterare
vid den internationella stenografkongressen i Stockholm utställningsåret 1897
fick han tillfälle att lägga fram sina stenografihistoriska forskningar för en utländsk
publik.
Leif Gidlöf Carl Johan Petersson
126