pdf-fil - Riksdagen

III. Sam. Clason
Alins principiella uppfattning, utgav kort efter dennes död 1900 en ny upplaga av andra
delen av hans arbete och började också själv genom anonyma broschyrer delta i unionsdebatten.
Även om kommittén inte nått enighet och dess arbete av politiska skäl rann ut i sanden,
jämnade Clasons eminenta insats vägen för fortsatta uppdrag från 1899 och framåt
inom såväl riksdagens som Stockholms stads förvaltning. Dessa löpande åtaganden
måste han lämna 1904 i samband med att han på sommaren utnämndes till professor i
historia i Lund.
Sam. Clason vid skrivbordet.
När unionskrisen gick mot sitt avgörande 1905 och de båda urtima riksdagarna tillkallades
under sommaren och hösten, utsågs Clason till sekreterare i särskilda utskottet vid
båda.
Hans demonstrerade arbetsförmåga, sakkunskap och engagemang i frågan bör ha
gjort valet rätt så naturligt. Det är också omvittnat att han engagerade sig i det opinionsbildande
arbete som både från svensk och norsk sida bedrevs mot pressen i speciellt
Tyskland och Storbritannien.
Efter unionsupplösningen senare på hösten hade Clason nått en politisk plattform
som ett år senare lyfte in honom i första kammaren. Där kvarstod han livet ut, och nedlade
framför allt ett engagerat arbete i konstitutionsutskottet. Författnings- och försvarsfrågor
fortsatte att ligga i centrum för hans intresse. En kort tid var han ecklesiastikminister
i Ernst Tryggers högerministär 1923–1924.
125