pdf-fil - Riksdagen

III. Sam. Clason
Sam. Clasons historiska studier i Uppsala avrundades med disputation 1895 på ett då
ännu rätt outforskat ämne, 1600-talets reduktion och dess förhistoria. Allt tyder på att
Clason i första hand satsade på en vetenskaplig karriär, och disputationen följdes av en
rad forskningsresor utomlands.
I kontakt med sina lärare och mentorer Oscar Alin och Harald Hjärne kom Clasons
intresse efterhand alltmer att förflyttas mot statsvetenskap, statsrätt och 1800-talets inre
svenska historia – från separationen med Finland 1808–1809 till Karl XIV Johans regeringstid
och 1860-talets skandinavism. Som nydisputerad docent efter 1895 valde han att
även hålla många andra dörrar öppna, särskilt mot arkivvärlden och det politiska livet,
troligen delvis som återförsäkring i karriären men framför allt som uttryck för hans allt
bredare intressen.
Tillfälliga anställningar vid Riksarkivet och Kammararkivet förde Clason i närkontakt
inte bara med äldre kamerala handlingar utan också med bl.a. UD:s arkiv. Åren strax
efter sekelskiftet befann sig svenskt arkivväsen i en snabb utvecklingsfas under ledning
av den nye riksarkivarien Emil Hildebrand. Inom denna ram studerade Clason arkivväsen
i utlandet och fick medverka i flera arkivutredningar, bl.a. om ordnandet av arkivväsendet
i Stockholm. Denna fråga återkom han ofta till både som riksdagsman och i
rollen som Hildebrands efterträdare i Riksarkivet från 1916.
Politikern
Redan som drygt 20-årig student hade Clason fått tillfälle att i egenskap av notarie i
andra kammaren 1888–1898 på plats följa de aktuella politiska händelserna. För egen
del anslöt sig Clason tidigt till en konservativ idétradition med försvaret, unionsfrågan
och tullpolitiken i centrum. Härtill påverkades han med säkerhet av Alin, som vid sidan
av sin statsvetenskapliga forskargärning var en av de ledande profilerna i första kammaren
fram till 1899.
Särskilt genom sitt tvåbandsarbete ”Den svensk-norska unionen” 1889–1891 hade
Alin framträtt som unionsrättslig expert och opinionsbildare, och genom Alins inflytande
blev Clason svensk notarie i den unionsrevisionskommitté som tillsattes hösten
1895. Kommitténs utredning ”Historisk redogörelse för unionsfrågans tidigare skeden”,
som publicerades 1898 och innehöll en kritisk granskning av grunddokument och händelseutveckling,
utarbetades också av Clason.
Politiskt representerade Alin i unionsfrågan en ultrakonservativ linje under parollen
”lika rättigheter-lika skyldigheter”, som innebar att en unionsrevision även måste eliminera
de förmåner och lättnader Norge hade inom unionens ram. Denna attityd var väl
företrädd i första kammaren och fick genom sin tydliga profil ett visst folkligt stöd men
slog inte igenom i den mer försiktigt manövrerande riksdagsmajoriteten. Clason delade
124