pdf-fil - Riksdagen

II. Kronologi över 1905
24 september Stockholm. Regeringskonselj kl. 12–15 i närvaro av förhandlarna från Karlstad; uppgörelse
med bifogat hemligt separatavtal föredras. Beslutas att en ny urtima riksdag skall kallas
in till den 2 oktober. (AW 1953:331).
24 september Kristiania. Regeringsmöte med Karlstadsdelegaterna. Michelsen berättar om förhandlingarna.
(AW 1953:416 f.).
25 september Konselj inför kronprinsen regenten kl. 9.30–13. Det mesta handlar om gränstruppernas
tillbakadragande. (AW 1953:331).
25 september Norges regering rekommenderar Stortinget att godkänna Karlstadskonventionen. (AW
1953:416 f.).
27 september Förslag från tio stortingsrepresentanter om bemyndigande till regeringen att före mitten
av november arrangera val till konstituerande Storting som skall bestämma statsskick och
utse statschef.
28 september Konselj med kronprinsen där det beslutas att gränssoldaterna med undantag för gränsbevakningen
skall hemkallas den 2 oktober under förutsättning att Norge gör sammalunda.
(AW 1953:331).
30 september En norsk arbetskommitté mot Karlstadskonventionen grundas på uppfattningen att Norge
inte bör gå med på att riva gränsfästningarna. Medlemmarna kommer att benämnas
Karlstadsstormarna.
30 september I statsrådsberedning fastställer regeringen sin proposition om godkännande av Karlstadskonventionen.
I konselj senare beslutas att propositionen skall innehålla en vädjan att
riksdagen skall ge regeringen mandat att godkänna separatavtalet, vilket endast överlämnas
till vederbörande utskott men inte till samtliga riksdagsledamöter. (AW 1953:331).
2 oktober Andra urtima riksdagen öppnas. (AW 1941:234). Propositionen om Karlstadskonventionen
överlämnas. (AW 1953:332). Huvuddelen av gränssoldaterna kallas hem.
3 oktober Riksdagen beslutar tillsätta ett konstitutionsutskott och ett särskilt utskott för att behandla
propositionen.
3 oktober FK samlas på Jernkontoret där Lundeberg redogör för förhandlingarna i Karlstad och uttrycker
en förhoppning om att riksdagen skall godkänna överenskommelsen. (AW 1953:
332). Anförandet mottas över lag positivt, men ett antal deltagare opponerar sig mot förslaget
om neutral zon. Missnöjet grundas i att de flesta ledamöterna av den första urtima
riksdagen uppfattat en neutral zon som en fästningsfri zon. Detta skulle enbart drabba
Norge, men en neutral zon i betydelsen militärt fridlyst zon skulle innebära förpliktelser
även för Sverige. Oppositionens främste talesman är Johan Gripenstedt, men även Gustaf
116