pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
deras grundlag: nu vill de ha nytt grundlagsbrott. Det är otänkbart, att en regering skall
göra ngt sådant. 11/10 Okt. kunde ske; ja, om det vill bryta grundlagen.
De söka skaffa sig laglig regering förut, måste det, vänta ej på prinsar; hvad är vår ära,
om det är godkändt af hela Europa, ej af oss. Hvad skola vi fatta för beslut. Jo, efter man
skall kompromissa på 10 reserv. kunde bli sammanjämkning på utsk. beslut. Det skall
väcka respekt. Det skall utgå, det nya förh., från folket själf. Hvad som har skett, måste
bekräftas af norska folkviljan.
– Endräkt i Riksdagen: vi borde ena oss om detta.
B r o d i n : Uppskof. Bifall till Sjö.
N a t t o c h D a g : Anser uppställandet af orimliga fordringar för inledandet af förhandlingar
är oklokt; så ock uppskof. Anser I-beslutet vara en sådan orimlig fordran. Ett
samtal med en person, som talat med Englands representant här. Englands represent.
ville ej ha uppskof öfver några veckor; man vet ej hvilka kombinationer kan uppkomma.
En brottsling kommer dit; hvem skall utlämna? Vi kunna ej; då måste stormakterna
erkänna för att få honom utlämnad. Bestämdt mot uppskof.
Waldenström: Somliga säga att vi skulle utsätta oss för krig genom att hålla på
vår rätt. Ingen undgår slagsmål genom feghet. Ej blott Norge, utan alla ha respekt för
fasthet.
Hvad valör har det i England? Privata samtal eller ej. Klagomål från kolonien i London.
Svaret beror på huru man inleder frågan. Benicia diamanter. Tro herrarne, att en
underhandling är hastgöra.
v o n K r u s e n s t j e r n a : Yrkanden nära I kammarens beslut. Beslutet fattades af
mellan 60 – 70; en hel del deltogo ej. – Kan ej vara med om nytt norskt storting. blir ej
annat att ett erkänn. in ampliss forma af den begångna rättskränkn. Om dröja för länge
kommer erkänn. från de främmande makterna; hvad skola vi då göra; norrmännen akta
ej på några som helst fordr. från vår sida; uttr. vädjan t. nat:ns vilja oklart. Valen i Sept.
gälla blott från januari; först lagtima riksdag. Ordinarie storting kan ej sammanträda i år.
– betänkligt ock om frågan på valprogrammet. Med hänsyn till rösträttsfrågan. Ej dessa
frågor på en gång. Båda frågorna skulle ej samverka, utan divergera.
– Det vore: ”non possumus”: ej säga någonting, ej ens lofva tillmötesgående.
Riksdagen skulle kunna ge landet förlösande ordet; som ej regeringen kunnat. (Det
vore fattigdomsbevis). (Starka bra).
1101