Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

talets senare del och i början av 2000-talet, och som är aktuella även i dag, i viss omfattning
(re)konstruerades i nyhetsdiskurs (jfr Pietikäinen 2003:603−605).
De representationer som uppträder i de undersökta nyhetstidningarna från maj och
oktober 1970 respektive 2010 harmonierar i stor utsträckning med tidigare forskning om
mediers skildringar av samer och andra etniska minoritetsgrupper. Resultaten
korresponderar med och bekräftar tidigare forskning i fråga om tidningarnas tematiska
fokus på problem och konflikter (Cottle 2000, Skogerbø 2003), majoritetsmedlemmarnas
dominans sett till antal textaktörer och röster (van Dijk 1991, 2000, Pietikäinen 2000), samt
fördelningen av lingvistiska deltagarroller och (icke)aktiviteter (Pietikäinen 2000, 2003).
Mot bakgrund av hur representationerna tar sig uttryck bidrar resultaten, enligt min mening,
i viss grad till en förståelse för varför många samer anser att mediers skildringar av samer
ofta är negativa och obalanserade, vilket t.ex. beskrivs i ombudsmannen mot etnisk
diskriminerings (DO) rapport Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett
diskrimineringsperspektiv från 2008.
Trots att de centrala likheterna mellan nyhetstidningarnas skildringar av samer 1970 och
2010 är markanta är representationerna likväl inte rakt igenom enhetliga. Representationer
är per definition aldrig, som t.ex. Hall (1997a) och Fairclough (1995a) betonar, helt
homogena, och i detta fall är det tydligt att det har skett vissa förändringar sett över tid.
Renskötare är t.ex. de samer som i undersökningsmaterialet från 1970 i huvudsak får
representera en samisk kontext, medan bl.a. samiska privatpersoner inte är lika vanliga. I
detta avseende indikerar resultaten, enligt min mening, att nyhetstexterna bitvis innehåller
spår av föreställningen att samer är detsamma som renskötare, att renskötare är ”riktiga”
samer, en föreställning som under stora delar av 1900-talet genomsyrade den svenska
samepolitiska diskursen (Mörkenstam 1999:107 f.). Denna föreställning präglade även flera
Stockholmsbaserade dagstidningars rapporteringar om samer på 1930-talet (Ellefson
2007:143−151). Den logiska följden av denna uppfattning blir att icke renskötande samer
får stå tillbaka för renskötare. De är samer, men de är inte ”riktiga” samer, samtidigt som de
inte är ”riktiga” svenskar (jfr Ellefson 2007:151). Mellan nedslagsåren förändrades dock
detta förhållande till dels. I maj och oktober 2010 har renskötare inte en lika framträdande
roll. I stället är det framför allt samiska politiker som är synliga bland de samer som
framträder i nyhetstexterna, vilket bl.a. indikerar att den politiska förändring som ägde rum
för samers del i slutet av 1900-talet (t.ex. i form av Sametinget) även tog sig uttryck i
tidningarnas rapporteringar. Samer representeras även i viss grad som politiskt aktiva i
nyhetstexterna från 1970, främst genom Svenska samernas riksförbunds (SSR) krav och
60