Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

9. SAMMANFATTNING
Representationerna av samer i de tre undersökta nyhetstexterna från 1970 bildar på
satsnivå, sett i relation till hur svenskar representeras, ett tydligt, övergripande mönster:
svenska (företrädare för) myndigheter och organisationer representeras i huvudsak som
aktiva och handlingskraftiga, medan samer i stället till stor del påverkas av svenskarnas
handlingar. Den vanligaste processtypen i de tre nyhetstexterna är materiella processer.
Redaktionernas val att behandla frågor som rör samiska näringar, som är betydelsefulla för
många samers identitetsskapande, med materiella processer medför att dessa näringar i stor
utsträckning representeras som någonting som är föremål för förhandlingar och rubbningar,
till skillnad från om de t.ex. främst hade skildrats med relationella processer (Pietikäinen
2003:599). Svenska aktörer dominerar totalt sett i de materiella processerna. De beordrar,
undersöker och ställer krav. Samiska aktörer förekommer i betydligt mindre utsträckning.
Däremot är samiska mål, dvs. den deltagare som påverkas av de materiella processerna, på
det hela taget framträdande i nyhetstexterna. Likartade förhållanden uppträder i de verbala
och mentala processerna. Svenska talare dominerar sett till antal i alla tre texter, medan
samer i sin tur är röstlösa, utan ord, i alla utom en text (där en samisk talare får uttrycka
sig). På liknande sätt dominerar svenskar i rollen som upplevare: ingen same representeras
explicit som tänkande, reflekterande eller kännande. Näst vanligaste processtypen i de
närstuderade nyhetstexterna är relationella processer. Dessa processer konstruerar i flera
fall faktum, vilket bl.a. tar sig uttryck i att svenskar beskrivs positivt, t.ex. framgår det att
”berörda länsjaktvårdsföreningar är lyhörda” (se ovan avsnitt 7. 2).
I alla tre texterna är samer föremål för problem eller utgör själva problemet, och det är
svenskar som kan och ska få bukt på bekymret, samt (i två texter) hjälpa de drabbade
samerna. Svenskar har en position där de kan sammanfatta och beskriva skeendet, samt ta
beslut och agera. Skillnaderna mellan samer och svenskar konstrueras således lingvistiskt
genom att samer tilldelas mindre aktiva och inflytelserika lingvistiska deltagarroller än
svenskar, samt att de i flera avseenden representeras som underordnade individer/grupper,
som är påverkade av den svenska majoriteten. Texterna konstruerar på detta sätt en form av
gränsdragning, en mental distans, mellan de samer och svenskar som framträder, samt – i
ett större perspektiv – mellan samer och den implicita läsargemenskapen. ”De” är inte som
”vi”, de är ”inhemska Andra”, de bor och har bott i Sverige i sekel, de är svenska
medborgare, men de kontrasterar likväl ”oss” svenskar (jfr Hall 1997b:234 f.).
I likhet med de tre nyhetstexterna från 1970 är samer på flera sätt underordnade svenskar
med avseende på vilka deltagarroller och processer som uppträder i de tre närstuderade
56