Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

perspektiv, representeras Marianne Persson som drabbad, utsatt. Hon får inte göra en egen
analys.
8. 2 NSD 2010-05-22: ”Rekordökningen. Fler än någonsin ansöker om
skyddsjakt på björn och järv”
Björnar, järvar, lodjur och kungsörnar dödar tillsammans tiotusentals renar varje år (se t.ex.
SOU 2007:89 s. 88 ff. samt 232 f.). För att förebygga och minimera de skador som
rovdjuren vållar renarna bedriver samebyar periodvis skyddsjakt inom ramen för sin
verksamhet.
Nyhetsartikeln behandlar huvudsakligen näringsliv tematiskt, men temat är tydligt
kopplat till problem. Sammanlagt innehåller texten 49 processer, varav 29 är materiella.
Antalet materiella processer visar att texten rymmer en hel del aktivitet, som är kopplad till
skyddsjakten och den problematik, det yttre hot, som riktas mot samebyarna. Samer nämns
i brödtextens första stycke: ”Järv och björn orsakar stora problem för flera samebyar”. Men
de berörda samerna agerar knappt i texten. Samiska aktörer framträder i två materiella
processer, varav en aktör är en människa. Samtidigt är samiska handlingar i flera fall dolda
genom passiveringar. Brödtextens inledande ”anslag”, där samebyarnas problem med
rovdjur skisseras, följs av ett stycke där de berörda samernas handlingar har uteslutits.
Massor av ansökningar om skyddsjakt på järv och björn har därför skickats till länsstyrelsen i
Norrbotten. Drygt 30 ansökningar har ramlat in så här långt.
Texten präglas på detta sätt av en i flera fall passiv röst. Formuleringen att ”ansökningar har
ramlat in” beskriver de samiska handlingarna som en sorts händelse, en förändring i
verkligheten som inträffar utan att någon har handlat avsiktligt (van Dijk 2000:41). 28 Även
svenska och andra aktörer har på sina håll uteslutits, men de svenska aktörernas handlingar
framställs på det hela taget explicit i flera fall. Totalt framträder nio svenska aktörer, varav
tre är mänskliga aktörer. Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Norrbotten, samt dess
representant Ronny Edin, som är chef på naturvårdsenheten, framträder tydligast sett till
aktörsroller och aktivitet. De gör bedömningar, tar beslut och agerar: ”Naturvårdsverket har
lagt ett ’tak’” och ”inventeringar visar”. På samma gång förekommer inga svenska mål.
Icke-mänskliga andra mål, dvs. som inte är samiska eller svenska, är vanligast i texten,
vilket förefaller naturligt med tanke på att texten till stor del i tämligen generella drag
handlar om rovdjur och skyddsjakt. Samiska mål förekommer två gånger.
28 Det går dock inte att utesluta att andra personer, som inte är samer, också har skickat ansökningar. Likväl
framgår det implicit av texten som helhet att samebyar stått för en betydande del.
52