Ladda hem uppsatsen - Mediestudier
Ladda hem uppsatsen - Mediestudier
Ladda hem uppsatsen - Mediestudier
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sammanfatta skeendet. De får definiera problemet utifrån deras ”världsbild”, deras diskurs<br />
om strövrenar som allvarligt problem, men de ges också utrymme att ha synpunkter på vem<br />
eller vilka som ska få delta i samtalet: ”Kommittén har intet att invända mot […] att<br />
representanter för samerna och lappväsendet m.fl. intressen bereds tillfälle att delta”. De<br />
berörda samerna är däremot röstlösa, frånvarande. De bidrar till – eller utgör – problemet,<br />
men de är tillsynes oförmögna eller ointresserade att finna lösningar: ”jägarna uppfattar<br />
berörda förhållanden som ett avsiktligt åsidosättande av gällande lagar”. Eftersom<br />
renskötarna inte kan ta itu med problemet själva måste jägarna ”ta saken i egna händer”<br />
annars kommer ”rådande förhållanden” att ”skada rennäringen”.<br />
Den näst vanligaste processtypen i texten är relationella processer (tio stycken). Här är<br />
det särskilt intressant att notera om och hur förhållanden beskrivs som faktum. I texten står<br />
det bl.a. att ”[b]erörda länsjaktvårdsföreningar är lyhörda för samarbete och intresserade av<br />
en allmän diskussion i strövrensfrågan”. I stället för att låta (en representant för)<br />
föreningarna framhålla denna ståndpunkt framstår deras lyhördhet som en form av sanning.<br />
Svenskar agerar, talar och tänker, medan samer är passiva, icke närvarande. Texten<br />
konstruerar således en sorts mental distans mellan länsjaktvårdsföreningarna, deras<br />
medlemmar, och renskötare, mellan svenskar och samer, samt – i viss utsträckning – mellan<br />
svenska läsare och samer (jfr Hall 1997b:258). De renskötande samerna som berörs av<br />
ämnet representeras på detta sätt till viss del som Andra – personer som eventuellt kan få<br />
vara med och diskutera problemet, som jägareföreningarna har definierat och anser att<br />
renskötarna är orsaken till.<br />
7. 3 DN 1970-05-21: ”’Vietnamgift’ dödade renarna i Vistträsk”<br />
En nyhet som återkom i rapporteringarna 1970 var, som framgått ovan, ”rendöden” i<br />
Vistträsk i Norrbotten. Samtliga tidningar som ingår i studien berättade om ämnet.<br />
Huvudtemat i nyhetsartikeln är problem: ett skadligt buskgift har orsakat massdöd bland<br />
renar. Den vanligaste processtypen är materiella processer. Sammanlagt omfattar texten<br />
23 processer, varav 12 är materiella. Verb som kasta, använda, orsaka och flygbespruta<br />
vittnar om aktiviteter och utveckling. Emellertid rymmer texten ett flertal passiveringar,<br />
processer där aktören inte är i fokus och/eller har utelämnats. Exempelvis framträder inte<br />
statliga Domänverket – som utförde giftbesprutningen – i texten. På så sätt framställs<br />
problemet utan att ansvars- och orsaksförhållanden specificeras (Fowler 1991:78).<br />
Renarna betade vid tiden för dödsfallen inom ett område som sommaren 1969 flygbesprutades<br />
med ”buskmedel”, herbicider av fenoxiättiksyratyp.<br />
48