Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

Distinkta skillnader mellan samer och svenskar uppträder även vad gäller de textaktörer
som får framträda med egen röst i undersökningsmaterialet. Antalet svenskar som
framträder med egen röst 1970 är mer än dubbelt så stort som antalet samer (94 svenskar
och 44 samer). Skillnaden är något mindre 2010, men den är ändå tydlig: 63 svenskar och
35 samer får framträda med egen röst. Sett ur ett köns- och etnicitetsperspektiv dominerar
svenska män både 1970 och 2010. Samiska kvinnor förekommer knappt alls 1970, men är
vanligare än samiska män 2010.
Renskötare får 1970 oftast framträda med egen röst bland de samiska textaktörerna.
Officiella samiska textaktörer är dock tämligen ovanliga. I kategorin svenska textaktörer är
fördelningen annorlunda: myndighetsföreträdare framträder oftare med egen röst än de
andra kategorierna, såväl svenska som samiska, men även svenska sakkunnigas och
politikers närvaro är påtaglig. År 2010 har samiska politiker gjort inträde i rapporteringarna
och är vanligast i den samiska kategorin. Renskötare är också vanliga, fastän de inte
förekommer lika ofta som 1970. Totalt sett dominerar dock svenska officiella textaktörer:
svenska politiker får oftast framträda med egen röst i nyhetstexterna, men även svenska
företrädare för myndigheter, företagsledare och sakkunniga får i stor utsträckning uttala sig.
Svenska textaktörer, grupper och sociala enheter framträder också först i fler nyhetstexter
än samiska motsvarigheter. I materialet från 1970 framställs den svenska kategorin först i
dubbelt så många texter jämfört med den samiska kategorin. Svenska textaktörer, grupper
och sociala enheter framträder i sin tur först i 47 texter 2010, medan samiska
motsvarigheter nämns först i 29 texter.
På nyhetstexternas lexikala nivå representeras samer med en relativt rik variation av ord.
”Samerna” och ”samer” uppträder i flest nyhetstexter från 1970. I flera fall förekommer
förhållandevis grova generaliseringar, där åsikter och handlingar som tillhör en mindre
grupp samer tillskrivs ”samerna”, vilket leder associationerna till alla samer. I materialet
förekommer även ord som på ett konkret sätt markerar skillnad (t.ex. ”samefamiljer”,
”sameynglingarna”); ord som saknar motsvarigheter för de svenskar som skildras. Ordet
”svenskar” förekommer endast i en nyhetstext. Samer beskrivs därtill med ord, som
indikerar att samisk identitet är föremål för utveckling och/eller prövningar: ”ras”,
”indianer” och ”zigenare”. Ord som innehåller ”lapp” förekommer i sammanlagt
28 nyhetstexter. I materialet från 2010 förekommer däremot ord som innehåller ”lapp”
endast i två texter, vilket pekar på att det delvis skett en diskursiv förändring sedan 1970.
Samer representeras under perioden i stor utsträckning i egenskap av yrkesroller och andra
offentliga roller, även om ord som ger uttryck för etnisk tillhörighet (t.ex. ”samerna”) är
43