Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

5. 5 Ordval, kategoriseringar och lexikala mönster
Termerna som beskriver samer i undersökningsmaterialet från 2010 varierar. De två ord
som förekommer i flest nyhetstexter är ”ordförande” (elva nyhetstexter) och ”samerna”
(sex nyhetstexter). På nyhetstexternas lexikala nivå representeras samer till stor del i
egenskap av yrkesroller och offentliga roller, där framför allt olika benämningar för
politiska och intressepolitiska representanter, samt renskötare är framträdande. (Tabell C
och D i bilaga 3 visar resultaten från denna analys i detalj.) Ord som explicit betecknar
samers etniska tillhörighet (t.ex. ”samer”) är dock relativt vanliga, sett i förhållande till de
andra ord som förekommer under perioden. Journalisternas val att representera samer med
ord som är vedertagna i officiella samiska sammanhang (t.ex. i Sametinget), och som de
flesta samer själva använder, bidrar delvis till att konstruera samisk identitet med betoning
på samers gemensamma kultur, historia och rättigheter (jfr Lantto 2000:108). Samtidigt
förekommer ordet ”folk” i materialet. Fastän ordet endast uppträder i två nyhetstexter är
dess närvaro i viss mån signifikant: ordet riktar ljus mot samers rättigheter inte enbart i
kulturell mening, utan även i juridisk och politisk mening (jfr Prop. 2009/10:80 s. 190). Allt
som allt indikerar dock förekomsten av beskrivande ord att nyhetstidningarna i tämligen
stor utsträckning valde att betona yrken, samhällsfunktioner eller familjeroller, i stället för
att markera samers grupptillhörighet som samer.
Svenskar beskrivs nästan uteslutande utifrån deras yrkesroller och andra offentliga roller.
De ord som förekommer i flest nyhetstexter är ”ordförande” (tio nyhetstexter) och
”ledamöter” (fem nyhetstexter). Ord som ”svensk” eller ”svenskar” förekommer inte i
materialet, däremot finns ord som delvis betecknar kulturell och/eller geografisk
tillhörighet, t.ex. ”dalmasar”, ”stockholmare” och ”norrlänningar”, som i dessa nyhetstexter
explicit syftar på svenskar.
Vid sidan av orden ”samerna” och ”samer” förekommer andra ord med samma ordstam,
t.ex. ”samebarnen”, ”samefamiljerna”, ”sameflicka” och ”samekvinnan”. Ordet ”same”,
som i detta sammanhang används som ett slags prefix, markerar skillnad mellan samer och
svenskar. Det är inte nödvändigtvis negativt, men ”same” i t.ex. ”samebarnen” har grovt
sett ingen annan funktion än att markera etnisk tillhörighet och skillnad. Motsvarande
”prefix” som beskriver svenskar förekommer inte i nyhetstexterna. Likväl ska det
understrykas att detta, enligt min bedömning, sannolikt inte är utmärkande för just
nyhetstexter. Undersökningsmaterialet från 2010 innehåller samtidigt ord som på samma
gång beskriver både samer och svenskar (t.ex. ”skolbarnen” och ”elever”), vilket delvis
illustrerar hur etniska gränser med hjälp av ordval på vissa ställen överbryggas i materialet.
40