Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

4. 5 Ordval, kategoriseringar och lexikala mönster
En viktig del av nyhetsmediers sätt att representera olika individer och grupper är de
enskilda ord som de använder till detta syfte. Nyhetstidningar begripliggör till stor del
världen och dess invånare genom att kategorisera människor, fenomen och ting på den
lexikala nivån, vilket medför att en analys av ordval kan bidra med förståelse för hur
etniska skillnader är diskursivt konstruerade i nyhetstexter (Fowler 1991:92 f.). Samtidigt
belyser förekomsten av beskrivande ord journalisternas val, som i sin tur är kopplade till
journalistiska praktiker och villkor, t.ex. tid, omfattning och stil (van Ginneken
1998:157 ff.).
För detta syfte analyserade jag de ord som beskriver samer och svenskar i nyhetstexterna
(exklusive citat) med tonvikt på hur många nyhetstexter som innehåller ett specifikt ord.
Variationen av ord som beskriver samer i undersökningsmaterialet från 1970 är tämligen
stor (se tabell A i bilaga 3). De ord som förekommer i flest nyhetstexter är ”samerna”
(34 nyhetstexter) och ”samer” (16 nyhetstexter), men även andra termer med samma
ordstam är vanliga, t.ex. ”same” och ”samen”. Genom att använda ord som de flesta samer
själva föredrar, som har en samisk förankring, representerar tidningarna således samer till
stor del som en inhemsk folkgrupp med egen kultur, historia och språk (Amft 2000:162 ff.).
Likväl används ordet samerna, i bestämd form, i flera tämligen grova generaliseringar,
där ordet får läsaren att associera till ”alla samer”, när texterna egentligen beskriver en
mindre grupp samer. I en nyhetstext i Dagens Nyheter står det t.ex. att ”samerna har
framfört önskemål” och ”[v]erket har hållit särskilt sammanträde med bl.a. samerna” (DN
70-05-06, se även NSD 70-05-02, NSD 70-10-06). Ordvalet skulle t.ex. kunna beteckna en
politisk enighet bland samer. Här handlar det dock närmast om grova generaliseringar, där
ett fåtal personers åsikter och handlingar tillskrivs en större grupp (Boréus 2006a:412).
Undersökningsmaterialet innehåller också andra former av termer som baseras på ordet
same, t.ex. ”samefamiljer”, ”sameslöjdare”, ”samebefolkningen”, ”samedebattörer”,
”samekvinna”, ”sameynglingarna” och ”sameungdomen”. Även om det inte behöver vara
negativt, markerar ”prefixet” same en form av definierande skillnad. Några motsvarigheter
för svenskar (”svenskfamiljer”, ”svenskslöjdare”) förekommer inte. Endast en nyhetstext
innehåller ordet ”svenskar”. I övrigt används inga beskrivande ord som baseras på termen
svensk (se tabell B i bilaga 3). Detta kan tolkas som att svenskars etniska tillhörighet är
självklar i sammanhanget, det utgör ett slags norm, som inte behöver markeras explicit.
Förutom ord som beskriver samer som etnisk och kulturell grupp uppträder ord, som
beskriver samer utifrån olika yrkeskategorier. Här dominerar kategorier som är kopplade
32