Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

denna studies syfte närstuderades dock inte omständigheter. I stället används de som
belysande exempel om/när intressanta tendenser uppträder (jfr Pietikäinen 2000:276, 2003).
3. 4. 2 Kategoriseringar och praktiska tillämpningar
Sammanfattningsvis fokuserar analysen således på representationer utifrån (främst) ett
grammatiskt perspektiv. Centrala frågor i detta sammanhang är: Vem/vad gör vad mot
vem/vad? Vem/vad representeras som agerande och vem/vad är mål? Vem/vad framställs
som tänkande och talande? Vem/vad är involverad och vem/vad är utelämnad?
För att identifiera och analysera processer läste jag först texterna övergripande, sedan
omsorgsfullt mening för mening, sats för sats. När en process hade identifierats kunde
deltagarna sedan bestämmas. I de satser en process uttrycks av ett verb (finit), har detta
verb analyserats. I de fall en process i stället uttrycks av en verbgrupp har endast
processkärnan, som realiseras av huvudverbet (dvs. det verb som är mest betydelsebärande
och som bestämmer hur satsen slutar), studerats (Holmberg & Karlsson 2006:76 f., Lassus
2010:132). Hjälpverb har således inte inkluderats. I analysen ingår både huvudsatser och
bisatser. Med tanke på deltagarnas betydelse i studien har jag valt att ”dubbelkoda” t.ex.
personer eller grupper som förekommer i olika satser i samma mening, men där de åsyftas
underförstått i en eller flera satser. I följande exempel är växtgift t.ex. underförstått i
bisatsen: ”I 20 år har stora delar av länet flygbesprutats med växtgift, som ska döda
björkskogen” (jfr Lassus 2010:124). Dessutom har jag skilt samiska, svenska och andra
deltagare, samt mänskliga och icke-mänskliga deltagare, för att möjliggöra jämförelser
mellan hur de olika grupperna representeras. Indelningen av samisk och svensk utgår ifrån
samma definitioner som i den kvantitativa analysdelen. Mänskliga deltagare framställs
genom personliga eller possessiva pronomen, namn eller substantiv. Kategorin icke-
mänskliga deltagare inbegriper i sin tur sociala enheter, platser och abstrakta entiteter (se
bilaga 1 för instruktioner och definitioner).
Transitivitetsanalys baseras till stor del på tolkningar och ställer höga krav på den som
gör analysen, särskilt med tanke på att det inte finns så mycket svensk referenslitteratur
tillgänglig. Här har jag haft särskild hjälp av den processlista, som språkforskaren Jannika
Lassus (2010) har sammanställt. 14 Sammantaget kräver denna form av analys att den som
gör studien är medveten om sin egen förförståelse, samt är öppen för alternativa tolkningar.
14 Lassus undersöker i sin avhandling både ”sverigesvenska” och finlandssvenska
socialförsäkringsbroschyrer. Processlistan har varit användbar som referenslitteratur vid vissa svårare
bedömningar.
25