Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

journalistikens tematiska och hierarkiska konstruktion av skeenden. Enligt van Dijks
(1988b:31) definition utgörs ett tema av den viktigaste informationen i ett yttrande eller en
text, dvs. ett tema är ett huvudinnehåll, en kontenta. 9 I en ansats att identifiera teman måste
forskare, enligt van Dijk, avlägsna överflödig information som inte hör till det aktuella
temat med hjälp av tre makroregler: generalisering, strykning och konstruktion.
Makroreglerna representerar – enkelt uttryckt – vad vi i dagligt tal kallar sammanfattning
(van Dijk 1988b:32). I denna studie analyseras texternas huvudsakliga teman. Huvudtemat i
en nyhetstext utgör det högsta skiktet av den tematiska strukturens hierarkiska ordning och
är – sett till placering, utrymme och karaktär – det inslag i texten som journalisterna valt att
lyfta fram. van Dijk framhåller att nyhetstexter konstrueras efter särskilda scheman, som
reglerar hur journalistikens berättelser organiseras. Huvudtemat uttrycks, enligt denna
logik, oftast i textens rubrik och ingress, som i regel summerar textens huvudsakliga
innehåll, samtidigt som mindre prioriterade teman placeras längre ned (van Dijk 1988a:15,
1988b:53, 2003:99). Som van Dijk (1988b:41) uttrycker det: ”[T]he text is defined rather
by relevance of topics (first, main topics come first) than by some logical order of topics”.
En tematisk analys, som fokuserar på huvudsakliga teman, kan således bidra med kunskap
om vilka teman som medierna prioriterade i deras rapporteringar om samer.
Tidigare forskning har visat att teman som behandlar kultur, konflikter, politik,
lagstiftning och näringsliv har varit framträdande i medierapporteringar om samer
(Pietikäinen 2000, Skogerbø 2003). Efter en genomgång av en mindre del av
undersökningsmaterialet, samt med kunskap om dessa resultat, formulerade jag åtta
temakategorier – kultur, problem, näringsliv, ersättningar och bidrag, lagstiftning, krav och
begäranden, konflikter, samt politik – som på ett tillfredställande sätt fångade texternas
huvudteman. 10 Under kodningsarbetet identifierades och sammanfattades nyhetstexternas
huvudteman enligt van Dijks modell, och kodades sedan i temakategorierna med hjälp av
ett kodschema (se bilaga 1 och 2 för definitioner och kodschema). van Dijks modell har
flera fördelar, dels harmonierar analysverktygen med etablerade journalistiska praktiker,
dels ger den forskaren förutsättningar att ta hänsyn till kontexter under kodningsarbetet
(Riegert 1998:66 f.). Likväl baseras metoden på undersökarens tolkningar, vilket ställer
krav på den som genomför analysen. Med tydliga definitioner och instruktioner kunde
eventuella brister i denna studie motverkas.
9 van Dijk kombinerar orden ”topic” och ”theme”, som utbytbara termer, se t.ex. van Dijk (1988b:49, 62).
10 Detta framgick av både pilotstudien och undersökningen i sin helhet.
22