Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

som är mest framträdande i en text i form av utrymme, antal citat, utförligast citat och
placering (jfr Hultén 2006:196).
Kodschemat är delvis konstruerat efter inspiration av tidigare forskningsstudier, särskilt
van Dijk (1991) och Hultén (2006), men har anpassats till studiens frågeställningar. För att
testa variablerna genomfördes en pilotstudie, som omfattade samtliga nyhetstexter om
samer, som publicerades i NSD i maj 1970. Efter testkodningen modifierades kodschemat
delvis vad gäller antal textaktörer som inkluderas. Maximalt är fem textaktörer i varje text
kodade. Pilotstudien visade att detta val av antal på ett tillfredställande sätt fångade
texternas textaktörer. Kodschemat uppdaterades även med avseende på
rapporteringsordning. En initial idé var att jag skulle studera vilken ordning textaktörer,
grupper och sociala enheter framträder. Med hänsyn till studiens syfte och tidsramar
ändrades detta till att omfatta vem/vad/vilka som framträder först i texterna.
Jag har personligen utfört all kodning. All insamlad data behandlades i
statistikprogrammet Statistical Package for Social Sciences (SPSS). För att undersöka
samband mellan variabler, samt koppla samman olika variabler (t.ex. etnicitet och röst)
genomfördes korstabuleringar.
Den kvantitativa analysen avser att besvara frågor som rör rapporteringarnas
omfattningar, vilka individer och grupper som ges tillträde i mediernas berättelser, vilka
som är textaktörer, vilka som får uttala sig, vilka som stängs ute, samt hur samer och
svenskar beskrivs (ordval).
Emellanåt kritiseras kvantitativa analyser för att endast bestå av maskinmässigt räknande,
i motsats till kvalitativa analyser som anses vara tolkande. I kontrast till denna synpunkt
framhåller Kent Asp (1986:22) att distinktionen snarast utgörs av hur tolkningen går till:
”Den kvantitativa innehållsanalysen innebär sålunda en kvantifiering av kvaliteter där
innehållets kvaliteter ofta behöver tolkas, men där regler för tolkningen sätts upp. Resultatet
kan därför göras oberoende av den som utför undersökningen”. För att möjliggöra en god
reliabilitet och intersubjektiv prövbarhet i denna studie har alla variabler och värden
definierats utförligt (se bilaga 1 och 2 för instruktioner, definitioner och kodschema).
3. 3. 1 Tematisk analys
För att identifiera och undersöka vilka teman som dominerade i nyhetstidningarnas
rapporteringar om samer genomfördes en tematisk analys, som en del av den kvantitativa
undersökningen. Den tematiska analysen är inspirerad av Teun A van Dijks (1988b) modell
av nyhetstexters tematiska strukturer (makro), som är utvecklad i syfte att undersöka
21