Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

avdelningar som inte ingår i studien, t.ex. sportsidor), men analyserade enbart texter som
mötte uppsatsens syfte och definitioner (se bilaga 1 för preciseringar och instruktioner). .
Till transitivitetsanalysen valdes sex nyhetstexter, tre från respektive nedslagsår. I
urvalsprocessen var studiens frågeställningar, samt resultaten i den kvantitativa
undersökningen, vägledande. Min ambition var att välja texter som – så långt det var
möjligt – var representativa för rapporteringarna. I valet av nyhetstexter har särskild vikt
fästs vid att texternas texttyper och tematiska inriktningar harmonierar med de typer och
huvudteman, som var vanligast under respektive period. Ett viktigt kriterium var därtill att
både samer och svenskar (personer och/eller myndigheter/organisationer) var
representerade i texterna, samt att texterna berättade något om hur samer representeras i
relation till svenskar, såväl som hur grammatiska och journalistiska val bidrar till
konstruktionen av dessa representationer. En text från vardera nyhetstidning och år ingår i
analysen, med undantag för Aftonbladet. I detta fall var urvalet litet, och de texter som
publicerades uppfyllde inte nämnda kriterier. Därför gjorde jag bedömningen att en analys
av dessa texter varken skulle vara givande eller motiverad.
3. 3 Kvantitativ innehållsanalys
Många forskare och studenter har tidigare använt kvantitativa analyser inom ramen för
kritiska diskursanalyser och/eller studier av hur medier representerar etniska minoriteter (se
t.ex. Roosvall 2005, Philo 2007). Kvantitativa innehållsanalyser anses ofta vara användbara
i kombination med andra former av textanalyser: när kvalitativa analyser ger detaljerade
beskrivningar av språkanvändning möjliggör kvantitativa analyser viktiga överblickar över
textinnehåll (Fairclough 1995a:105). Syftet med kvantitativa innehållsanalyser är att hitta
samband, mönster och/eller strukturer som är representativa för materialet, alternativt att
testa hypoteser (Østbye et al 2004:157). Denis McQuail (1992:157) framhåller att mångfald
i medier kan räknas i termer av vilka sociala grupper som ges tillträde i mediernas
berättelser. Sett ur det perspektivet kan kvantitativa innehållsanalyser således delvis
demaskera mediers representationer av minoriteter med fokus på aspekter av (o)balans,
tillträde och inflytande.
I studien analyseras dels antal texter och texttyper, dels vilka textaktörer som
förekommer, vilka som får uttala sig (direkt/indirekt anföring), vilka ord som beskriver
samer och svenskar, vilka textaktörer, grupper och sociala enheter som framträder först i
nyhetstexterna, samt vilka som är texternas huvudpersoner, dvs. den personliga textaktör
20