Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

likväl helt avgörande för hur journalister väljer, sorterar och prioriterar vad som blir en
nyhet och hur det ska presenteras (Tuchman 1978:46, Cottle 2000:21, Harcup 2007:52 f.).
Johan Galtung & Mari Holmboe-Ruge formulerade i en klassisk studie av utrikesnyheter
i norska tidningar 1965, The Structure of Foreign News, tolv aspekter som avgör
sannolikheten för att en händelse ska attrahera mediernas intresse. Fyra av faktorerna – som
är av särskilt intresse i denna studie – är utmärkande för västerländer: referens till något
negativt, referens till elitpersoner, referens till elitnationer, samt referens till personer
(Galtung & Holmboe-Ruge 1965:70 f.). Oaktat det faktum att nyhetsvärderingskriterier kan
variera över tid och mellan medier, förefaller dessa värderingar i huvudsak vara tämligen
konstanta sett över tid, samt likartade inom inrikes- och utrikesjournalistiken (Allan
1999:72−74).
Journalistikens diskursiva praktik formas i relation till externa faktorer, däribland
ekonomiska, politiska och sociala aspekter (Fairclough 1995a:42, 62). För att överleva och
utvecklas på en starkt konkurrensorienterad marknad måste nyhetstidningar, generellt sett,
försöka attrahera så många läsare som möjligt för att intressera annonsörer (Tuchman
1978:16 f., 212, McQuail 1992:84, Cottle 2000:19 f.). Stuart Allan (1999:79) framhåller att
medier till stor del planerar nyhetsarbetet utifrån föreställningar om vad publiken vill ha,
samt verksamheternas ekonomiska och teknologiska ramar. De ekonomiska faktorerna
påverkar, enligt Allan, således i ett vidare perspektiv till viss del vilka ämnen som
behandlas, vilka personer och organisationer som skildras, samt vilka källor som medierna
använder (Allan 1999:79 f.).
Ett stort antal studier understryker att politiker, företagsledare, myndighetspersoner och
andra makthavare dominerar i medieflödet jämfört med andra människor (se t.ex. Tuchman
1978:21−23, van Dijk 1988b:120, Herman & Chomsky 1994:18 f.). Enligt Allan beror
denna dominans till stor del på att journalister ständigt behöver lättillgängliga och
”nyhetsmässiga” källor för att på kort tid kunna värdera, paketera och berätta om (ofta
komplexa) sammanhang. Följden blir att resursrika och organiserade källor, som t.ex.
anordnar presskonferenser, skickar pressmeddelanden eller har kontaktpersoner, ofta har
större chans att bli citerade i medierna (Allan 1999:88). De officiella källornas inflytande
baseras dock inte endast på tillgänglighetsaspekter. En central faktor är vilken social status,
trovärdighet och makt medierna anser att den aktuella aktören besitter (Tuchman 1978:133,
Herman & Chomsky 1994:31). Teun A van Dijk (1988b) betonar att de journalistiska
praktikerna således medför att politiska och sociala eliter ofta får definiera och tolka de
skeenden som skildras.
16