Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

ordalag (Fowler 1991:92−94, Dyer 1997:12, Hall 1997b:257 f.). 3 Oavsett hur
annangörandet manifesteras förutsätter det, som skisserats ovan, ett slags
motsatsförhållande, där handlingar och egenskaper som ”vi” tillskriver ”dem” är
främmande för ”oss” (Brune 1998:29, 2004:28 f.).
2. 3 Diskursteori
Diskursbegreppet används på skilda sätt inom olika kunskapsfält. I denna undersökning
kombineras två betydelser: den ena är hämtad från poststrukturalistisk social teori och den
andra har sitt ursprung i sociolingvistiken. I detta avsnitt presenteras dessa betydelser, samt
kopplingen dem emellan.
Michel Foucault använder diskursbegreppet för att beteckna en kedja av uttalanden, som
skapar ett språk för att tala om och representera kunskap om ett specifikt ämne vid ett
specifikt tillfälle. Grovt sett syftar diskurs på kunskapsproduktion genom språk och praktik
(Hall 1997a:44). Mer precist kan en diskurs, enligt Foucaults definition, beskrivas som ett
system av ämnesbundna utsagor inom en institutionell sfär, ett slags regelsystem, som
legitimerar vissa utsagor och kunskaper, som ger dem auktoritet, medan andra stängs ute:
”Alla vet att man inte får säga allt, att man inte kan tala om vad som helst när som helst
och, slutligen, att inte vem som helst får tala om vad som helst” (Foucault 1993:7).
Den sociolingvistiska definitionen syftar i sin tur på diskurs som social interaktion, dvs.
människors kollektiva användning av språk. Enkelt uttryckt kan diskurs i detta
sammanhang beskrivas som samtal. När flera personer pratar med varandra kan själva
språkanvändningen – händelsen – betraktas som diskurs (Fairclough 1995a:18, Berglez
2000:200).
Nyhetstidningar konstruerar kunskap om människor och skeenden i världen. De sorterar,
konstruerar och presenterar (delar av) verkligheten för (tänkta) publiker utifrån särskilda
regler, konventioner och rutiner, vilka reglerar redaktionernas journalistiska praktiker, deras
val och värderingar. Nyhetstidningarna har ett särskilt sätt att behandla verkligheten, som
tar sig uttryck i deras språkanvändning. Givetvis finns det skillnader mellan tidningar, men
nyhetspressen kan likväl betraktas som en form av institution, vars språkanvändning skiljer
sig från t.ex. akademiska fackspråk (van Dijk 1988b:1). Sett ur det perspektivet förefaller
förbindelsen mellan och tillämpningen av de två definitionerna av diskursbegreppet
fruktbar.
3 Annangörande kan givetvis ta sig uttryck på betydligt fler sätt. För fler och mer detaljerade exempel, se t.ex.
Brune (2004:48−52) och Boréus (2006b:442 ff.).
14