Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

de Andra: “[I]t is threatening, a site of danger, of negative feelings, of splitting, hostility
and aggression towards the ‘Other’” (Hall 1997b:238).
När identiteter definieras av skillnad gentemot vad de inte är sker detta i stor utsträckning
i form av motsatspar som t.ex. man/kvinna, vit/svart och normal/avvikande (Hall
1997b:236, Woodward 1997:10, 38). Kathryn Woodward (1997) framhåller att denna form
av klassificering i regel är direkt relaterad till den sociala ordningen i samhället.
Följaktligen framträder ofta den ena sidan i motsatsparet i en dominerande roll, vilket
synliggör olika former av maktförhållanden: vit/svart, män/kvinnor, maskulin/feminin,
överklass/underklass, svensk/icke-svensk (Woodward 1997: 29−36, se även Hall
1997b:235, Fiske 2000:65).
Etniska identiteter består till stor del av hur de representeras. Representation är, enkelt
uttryckt, produktionen av mening genom språk (Hall 1996:4, 1997a:28). I moderna
samhällen utgör nyhetsmedier tongivande offentliga sfärer, institutioner vars
representationer av t.ex. människor, kultur och samhällsliv bidrar till konstruktioner av
identiteter och skillnader: hur människor ser på sig själva, sin egen identitet och andras,
samt förbindelser mellan ”oss” och ”dem” (Fairclough 1995a:55, 201, Hall 1997a:3, van
Dijk 2000:36). Nyhetsmediernas beskrivningsmakt, som till stor del baseras på deras
sanningsanspråk, spelar en särskilt viktig roll vid rapportering om etniska minoriteter, inte
minst med tanke på att många majoritetsmedlemmar ofta har få alternativa dagliga källor
till information om minoriteter (van Dijk 1988a:200, 2000:36 f.). Som Simon Cottle
uttrycker det:
The media occupy a key site and perform a crucial role in the public representation of unequal
social relations and the play of cultural power. It is in and through representations, for
example, that members of the media audience are variously invited to construct a sense of who
“we” are in relation to who “we” are not (Cottle 2000:2).
Representationer aktualiserar således inte enbart frågor om maktrelationer mellan de som
representeras, utan också frågor om maktförhållanden mellan de som beskriver och de som
beskrivs (Hultén 2006:49). Edward Saids inflytelserika verk Orientalism från 1978 riktar
ljus mot det maktförhållande, den struktur, som möjliggör och reglerar hur västerländska
intressen studerar, övervakar, styr och exploaterar ”icke-västerländska” samhällen. Said
betonar att de Andra skapas i omedelbart förhållande till ”oss” – ett förhållande som präglas
av föreställningen att ”vi” västerlänningar är överlägsna icke-västerlänningar (Said
1978:199 f., 1981:xvi).
12