Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

samer endast var renskötare, medan de icke renägande samerna blev en sorts icke-personer
(Ellefson 2007:143−151).
För närvarande bedriver doktoranden Anna Lill Ledman vid Umeå universitet forskning
om hur samiska kvinnor har skildrats i svenska tidningar och tidskrifter under perioden
1966−2006. Ledmans forskning är dock endast inriktad på hur specifikt kvinnor har
beskrivits. Därutöver behandlar ett antal studentuppsatser hur samer har framställts i
svenska medier. Gemensamma nämnare i dessa studiers resultat är att samer ofta har
beskrivits stereotypt och i konfliktorienterade sammanhang (se t.ex. Idivuoma 1998,
Rönnqvist 2008). Dessa uppsatser har dock tämligen snäva fokus, i så måtto att de t.ex.
endast fokuserar på rubriker eller nyhetsinnehåll som publicerats ett särskilt år.
2. 2 De olika människorna: identitet, etnicitet och skillnad
Begreppet identitet har flera betydelser och funktioner, och kan vara svårt att ringa in och
definiera. En central utgångspunkt i denna studie är att identitet och etnicitet betraktas som
sociala konstruktioner, som aldrig är enhetliga eller färdiga. 2 Studien anlägger således ett
icke-essentialistiskt perspektiv som – till skillnad från ett essentialistiskt synsätt – utgår
ifrån att identiteter är multipla, flytande och ständigt föremål för förändring och
omvandling (Butler 1988:519, Grossberg 1996:89, Hall 1996:4 f., Woodward 1997:12).
Teorier om representationer av de(n) Andra är tongivande i postkoloniala studier.
Termen Andra används samtidigt till viss del på varierande sätt inom olika forskningsfält.
Jag knyter i den här studien an till Stuart Halls (1996, 1997b) terminologi, där begreppet är
kopplat till identitetsskapande. Ett centralt initialläge i Halls arbete är att ”vår” identitet
endast blir synlig när den definieras i relation till något annat, som skiljer sig från ”oss”
(Hall 1997b:234 f.). Hall (1996:4 ff.) framhåller att identiteter konstrueras med hjälp av
skillnad. Identiteter markerar vår likhet med människor som innehar samma position (t.ex.
nationalitet, etnicitet, kön och klass), samtidigt som de betonar skillnaden till människor
som har andra positioner, som är annorlunda.
Identiteter konstrueras, enligt Hall, således genom – inte utanför – skillnad (Hall 1996:4,
se även Grossberg 1996:93, Woodward 1997:29). Skillnad kan dock vara både positiv och
negativ. Hall (1997b:234) betonar att en känsla av exklusivitet, samhörighet och likhet är
en viktig del av alla identiteter. Likväl kan skillnad marginalisera dem som definieras som
2 Detta betyder inte att etnicitet enbart betraktas som en social konstruktion. Naturliga (t.ex. biologiska)
faktum som kan spela in förnekas inte. Likväl sätter begreppet människans (aktiva) roll i fokus, hennes kultur,
hennes möjlighet att skapa, definiera och/eller påverka ett förhållande (Woodward 1997:13).
11