Ladda hem uppsatsen - Mediestudier

formkrav bidrar således till att låsa fast invandraren, göra den ”begreppslig”, bl.a. genom
schabloner och vokabulär (Brune 2004:342 f., 309 ff.).
Antalet studier som har haft nyhetsmediers skildringar av samer under lupp är däremot
mycket begränsat. Sari Pietikäinen (2000, 2003), Sari Pietikäinen & Jaana Hujanen (2003),
Eli Skogerbø (2003), samt Charles Peterson (2003) är några av de få forskare, som har
studerat hur samer har representerats i nordiska nyhetsmedier. Sari Pietikäinen (2000) visar
hur samer i stor utsträckning var osynliga, röstlösa och passiva i undersökningsmaterialet,
som utgjordes av nyhetstexter om samer i tidningen Helsingin Sanomat 1985−1993. I
stället var det främst majoritetsmedlemmar som agerade och talade. Studien visar också att
samer, sett till antal texter, var i medieskugga. Likväl beskrevs samer i viss grad som
politiskt aktiva, i färd med att försvara sina rättigheter (Pietikäinen 2000:274−276).
En av Pietikäinens slutsatser är att journalistiska praktiker bidrar till att polarisera etniska
representationer, vilket medför att samer marginaliseras. Enligt Pietikäinen genomgår den
samiska identiteten prövningar och utmaningar, vilket delvis tar sig uttryck i hur samer
representeras i nyhetsdiskurs (Pietikäinen 2000:274−276, se även 2003:603−605).
Eli Skogerbøs (2003) undersökning av hur 19 norska tidningar representerade samer
under två veckor 1999 visar i huvudsak liknande mönster. Studien synliggör hur de
undersökta medierna till stor del skildrade samer på negativa, stereotypa sätt. Skogerbø
framhåller att nyheter om samer inte prioriterades om de inte kunde tolkas in i ett
konfliktperspektiv, där motsättningar mellan ”vi” och ”de”, samer och norrmän, kunde
reproduceras (Skogerbø 2003:373, 395).
Om mediers skildringar av samer är ett eftersatt forskningsfält i Norden, förefaller
svenska nyhetsmediers representationer av samer, grovt uttryckt, vara obruten mark inom
journalistikforskningen. Den enda publicerade forskning som finns om ämnet är Merja
Ellefsons (2007) avhandling, som är avgränsad till 1930-talet. Ellefson beskriver hur
Dagens Nyheter, Social-Demokraten, Stockholms-Tidningen och Svenska Dagbladet inte
prioriterade nyheter om samer. När samer väl var föremål för tidningarnas uppmärksamhet
skildrades de med hjälp av motsatsparet samer (minoritet) och svenskar (majoritet), ett
motsatspar som baserades på en maktrelation, en underliggande hierarki. De som förde
talan och agerade var framför allt representanter för olika myndigheter. Samer framställdes
i stället som offer, som var oförmögna att själva lösa sina problem. Dessutom
genomsyrades tidningarnas berättelser om samer till stor del av en föreställning om att
10