Gård, gräns, gravfält

INLEDNING
ga och beror på vad man avser med aktiv roll. Men den som har deponerat
ädelmetall har valt att placera den i ett visst utrymme eller gräva ned den på
en viss plats. Oavsett om den enskilda människan upplevde detta som ett val
eller ej, så krävs ett ställningstagande för att depån överhuvudtaget skall placeras
någonstans. Mitt synsätt gör det därför svårt att diskutera något sådant
som en passiv deponering.
Problemet med kvarliggandet
Anders Carlsson har med kraft drivit tesen att "silverskatterna är ett resultat
av vikingatågen" (1983, 1988a). Handelstanken måste förkastas, menar han,
eftersom depåerna inte har tagits upp igen. Om man bedrivit handel borde vinsten
inte ha tillhört den enskilde, utan husbonden eller gården och skulle inte
ha tillåtits gömmas aven enskild och ligga kvar (Carlsson 1983:120). Om en
ogift son däremot hade avlidit till följd av vikingatåg, så kan 11 den personliga
vinsten 11 från tidigare resor "tillåtas" gå förlorad och depån kvarligga.
Gårdarna uppfattar Carlsson som självförsörjande och de "behövde" därför
inte silvret. Eftersom silverskatter tillhör varje stor gård på Gotland, så kan de
alltså inte vara ett resultat av handel, anser han. Carlsson citerar Curt Weibull
och menar att synen på vikingen som köpman är en anakronism, som beror på
den roll man tillskrivit handeln i historieskrivningen. Efter de ogifta sönernas
upprepade färder kom till slut en mängd silver att ligga gömt i jorden (Carlsson
198 8a:204). Anders Carlsson menar alltså att vikingatågen förklarar hur silvret
förvärvades, varför det grävdes ned och varför det kvarligger. Men detta
resonemang fordrar två hjälpantaganden, dels ett antagande om att handeln
har en hierarkisk struktur och att den helt kontrolleras av den enskilde husbonden
på gården, dels ett ytterligare antagande att det inte förekommer andra
sätt som får silvret att cirkulera inom ön, utan att silverförekomst är en direkt
frukt av utlandsfärderna. Carlssons resonemang har kritiserats av Mats
Burström som visat på dess inbyggda "dödslogik ". De söner som inte hade
möjlighet att ärva gården drevs ut på vikingatåg i jakt på silver. Men i
Carlssons tolkning finns få sätt som sönerna kan använda silvret på. Istället
drivs de ut på ständigt nya vikingatåg för att till slut omkomma (se Burström
1993:35).
Majvor Östergren menar i polemik mot Anders Carlsson att plundring som
huvudsakligt förvärvssätt måste förkastas eftersom skatterna är gömda vid
gården (1989:235). Östergren tycks mena, att plundrar man så har man en förmögenhet
som man vill gömma i lönndom. Bedriver man däremot handel, så
förvarar man silvret vid gården eller inne i själva boningshuset. Detta resonemang
synes underförstå att om man förvärvar silvret genom plundring så skall
det vara gömt och osynligt för andra ute i markerna. Men om man förvärvar
det genom handel så har man det hemmavid och behöver då inte gömma det,
utan har kontroll över det på platsen.
Men finns det en så entydig relation mellan förvärvet och kvarliggandet? 23