Nu ifrågasätter de könsstympning - Diakonia
Nu ifrågasätter de könsstympning - Diakonia
Nu ifrågasätter de könsstympning - Diakonia
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eN tidNiNg fråN diakoNia nummer 3 2010<br />
Dela meD<br />
Stärkta kvinnor<br />
<strong>Nu</strong> <strong>ifrågasätter</strong> <strong>de</strong> <strong>könsstympning</strong>
Vi har svikit<br />
miljar<strong>de</strong>r barn<br />
vi lever i en värld där fattigdom och klimat är <strong>de</strong> två största<br />
utmaningar vi står inför. Barnen är vår framtid. Därför bör vi,<br />
vuxna, ställa oss frågan: Vad är <strong>de</strong>t för värld vi överlämnar till våra<br />
barn, vilka vär<strong>de</strong>ringar och vilken framtidsvision?<br />
I många av <strong>de</strong> fattigaste <strong>de</strong>larna av värl<strong>de</strong>n är barn och ungdomar<br />
en majoritet av befolkningen. Vi har svikit vårt ansvar för <strong>de</strong>m. Det<br />
handlar om gatubarn som inte har något hem. Barnsoldater som är<br />
involvera<strong>de</strong> i krig. Sexuellt utnyttja<strong>de</strong> barn. Och barn som inte får<br />
mat och utbildning. Det är förfäran<strong>de</strong> vilken bild av brist på värdighet<br />
och människogrund vår generation har överlämnat till nästa<br />
generation.<br />
Miljar<strong>de</strong>r barn har upplevt svek, övergivenhet och blivit utnyttja<strong>de</strong><br />
av en vuxen värld. Hur ska vi bygga en rättvis och fredlig värld<br />
när så många barn och ungdomar aldrig upplevt kärlek eller<br />
rättvisa?<br />
Barn är inte uttalad fokus i <strong>Diakonia</strong>s arbete. Men då majoriteten<br />
av befolkningen i <strong>de</strong> allra fattigaste län<strong>de</strong>rna är barn och ungdomar,<br />
är barn ofta målgruppen i <strong>Diakonia</strong>s arbete för global rättvis utveckling.<br />
<strong>Diakonia</strong>, tillsammans med sina samarbetsorganisationer<br />
runtom i värl<strong>de</strong>n, arbetar för att ge barn och ungdomar en ny start<br />
och möjlighet att leva ett nytt och värdigt liv.<br />
i egypten arbetar vi med frågan kring <strong>könsstympning</strong> av unga<br />
kvinnor. Vi informerar om farorna med <strong>könsstympning</strong>, bryter tystna<strong>de</strong>n<br />
kring <strong>de</strong>nna praxis och genom diskussioner och engagemang<br />
ger vi barn och ungdomar ett större inflytan<strong>de</strong> i alla beslut som rör<br />
<strong>de</strong>ras liv. I Kenya och Moçambique arbetar vi med gatubarnens rättigheter.<br />
Genom stöd till lokala barnhem som tar emot barn som<br />
levt hela sitt liv på gatan, samt flickor som tidigt blivit mödrar, som<br />
lockats in i prostitution eller utsatts för andra övergrepp, ger vi gatubarnen<br />
ett hem, utbildning, ett nytt liv med vänskap, kärlek och<br />
hopp. I Thailand arbetar vi med unga flickors rehabilitering från<br />
prostitution. Utsatta flickor som befinner sig i riskzonen för, eller<br />
redan har utsatts för sexuell exploatering, får boen<strong>de</strong> i lokala center,<br />
där <strong>de</strong> får utbildning från grundskole- till universitetsnivå och olika<br />
yrkesutbildningar som ett led i strävan att <strong>de</strong> ska hitta jobb och försörja<br />
sig själva i framti<strong>de</strong>n. På Västbanken och i Gaza arbetar vi med<br />
traumatisera<strong>de</strong> barn med svåra upplevelser på grund av krig och<br />
blocka<strong>de</strong>n. Genom rehabiliteringsprogram, men också genom barnlitteraturprogram,<br />
översättning av svensk barnlitteratur till arabiska<br />
och läskampanjer, ger vi barnen en möjlighet att få nya fantastiska<br />
upplevelser, sunda förebil<strong>de</strong>r och stimulerar <strong>de</strong>ras språkförmåga. Ett<br />
led i att ge barn och ungdomar en mer hoppfull syn på sin framtid.<br />
De utmaningar vår värld står inför är stora. För att kunna fullfölja<br />
vår ambition i arbetet för en ny framtid för barn och ungdomar,<br />
behöver vi ditt stöd. Behoven är<br />
enorma. Ju fler vi är som bärs av<br />
samma vision, <strong>de</strong>sto mer kan vi<br />
åstadkomma.<br />
2 • Dela meD<br />
bo forsberg,<br />
generAlsekreterAre<br />
innehåll<br />
Att bryta tystna<strong>de</strong>n ....................... 3<br />
Ingela har or<strong>de</strong>t ............................. 9<br />
nyheter, notiser och<br />
insamling ...................................... 10<br />
information och nyheter från<br />
redaktör Viktoria myrén Projektledare Andreas torsténi<br />
ansvarig utgivare bo forsberg adress starrbäcksgatan 11,<br />
172 99 sundbyberg gåvoplusgiro 90 33 04-4 • 90 33 03-6 (OCR)<br />
telefon 08-453 69 00 telefax 08-453 69 29<br />
e-post diakonia@diakonia.se Webbplats diakonia.se<br />
<strong>Diakonia</strong> är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala<br />
samarbetsorganisationer arbetar för en varaktig förändring för <strong>de</strong> mest<br />
utsatta människorna i värl<strong>de</strong>n.<br />
tryck edita Västra Aros, på miljövänligt papper<br />
Layout blue media <strong>de</strong>la med utkommer un<strong>de</strong>r 2010<br />
med fyra nummer och distribueras till <strong>Diakonia</strong>s<br />
un<strong>de</strong>rstödjare. Dela med publiceras med ekonomiskt stöd<br />
från sida, som dock inte har medverkat vid utformningen av materialet.<br />
iSSN-nr 0281-4404 första sidan Amal eid Habib le<strong>de</strong>r en diskussion<br />
om kvinnlig <strong>könsstympning</strong> i eldawedya, utanför minia, egypten.<br />
foto: shawn baldwin.<br />
diakonias givarservice<br />
Till <strong>Diakonia</strong>s givarservice kan du ringa om du har frågor<br />
kring gåvor, autogiro, adressändringar m.m. Hit kan du också<br />
ringa in din minnes- och hyllningsgåva.<br />
Givarservice når du genom att ringa 08-453 69 31,<br />
vardagar mellan 08.00 och 15.00, eller genom att e-posta till<br />
gavor@diakonia.se. Du kan också skicka in din minnes- eller<br />
hyllningsgåva på diakonia.se.<br />
nummer 3 2010
en affisch från nationella projektet mot<br />
kvinnlig <strong>könsstympning</strong>. Affischens text<br />
ifråga sätter budskapet att kyskhet och <strong>könsstympning</strong><br />
går hand i hand. Den säger i stället<br />
att kyskhet handlar om vär<strong>de</strong>ringar och att<br />
<strong>de</strong> får man hemifrån. Det här är början på<br />
slutet för <strong>könsstympning</strong> slår affischen fast.<br />
En egen röst<br />
Unga egyptiska kvinnor kan säga nej till <strong>könsstympning</strong><br />
Siffrorna är ofattbara. Bland äldre egyptiska kvinnor har nio av tio könsstympats.<br />
Det är en utbredd och rotad sedvänja som har varit svår att ifrågasätta. Men sedan sex<br />
år tillbaka stö<strong>de</strong>r <strong>Diakonia</strong> ett projekt sö<strong>de</strong>r om Kairo som bland annat inriktat sig på<br />
att stärka flickors självförtroen<strong>de</strong>, sprida kunskap om sexuella rättigheter, och på att<br />
förmå barnmorskor att inte utföra omskärelse. En av <strong>de</strong> viktigaste framgångarna med<br />
projektet är att i dag diskuterar man <strong>könsstympning</strong> öppet samtidigt som antalet<br />
könsstympa<strong>de</strong> flickor har minskat drastiskt.<br />
text: ursulA lInDsey foto: sHAwn bAlDwIn<br />
Dela meD • 3
Aziz toussa, tillsammans med sin<br />
trettonåriga dotter mariam och fru<br />
samia, en lördag i <strong>de</strong>ras hem<br />
utanför minia, egypten.<br />
4 • Dela meD<br />
Samia toussa och hennes man<br />
sitter beskyddan<strong>de</strong> vid sidan av sin<br />
trettonåriga dotter Miriam i soffan.<br />
”Hon är vår enda dotter och jag<br />
oroa<strong>de</strong> mig för henne”, berättar<br />
Samia.<br />
”Innerst inne ville jag inte omskära henne.<br />
Men <strong>de</strong>t kräv<strong>de</strong>s ett starkt skäl för att jag<br />
skulle låta bli.”<br />
Det starka skälet kom när Samia <strong>de</strong>ltog i<br />
ett möte om kvinnlig <strong>könsstympning</strong> i sin by.<br />
Mötet anordna<strong>de</strong>s av <strong>Diakonia</strong>s samarbetsorganisation<br />
BLACD, Better Life Association<br />
for Comprehensive Development. Läkare och<br />
religiösa sakkunniga tala<strong>de</strong> om riskerna med<br />
kvinnlig omskärelse.<br />
”Jag kom hem och berätta<strong>de</strong> allt jag hört<br />
för min man”, säger Samia.<br />
Den första diskussionen följ<strong>de</strong>s av många<br />
fler och till sist beslöt sig familjen för att inte<br />
låta omskära dottern Miriam.<br />
Kvinnlig <strong>könsstympning</strong>, där en <strong>de</strong>l av klitoris<br />
skärs bort, är en gammal och fortfaran<strong>de</strong><br />
utbredd sed i Egypten. Trots en växan<strong>de</strong> kampanj<br />
från regeringens sida mot kvinnlig <strong>könsstympning</strong>,<br />
inklusive ett lagförbud från 2007,<br />
är åttio procent av egyptiska kvinnor i åldrarna<br />
15 till 19 omskurna (i jämförelse med 96<br />
procent bland <strong>de</strong>n äldre generationen).<br />
Magda Nagiub Wahba är projektledare hos<br />
BLACD och arbetar med<br />
<strong>könsstympning</strong>sfrågor.<br />
”Den vanliga uppfattningen bland befolkningen”,<br />
säger hon, ”är att omskärelse skyddar<br />
flickan, gör henne väluppfostrad och ser<br />
till att hon skyddar sin mans he<strong>de</strong>r i<br />
framti<strong>de</strong>n.”<br />
Samtidigt tror folk att om man låter bli att<br />
omskära en flicka så le<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t till en felaktig<br />
fysisk och moralisk utveckling, äventyrar hennes<br />
möjlighet att bli gift och sätter familjens<br />
rykte på spel.
Samia Toussa och hennes familj lever i<br />
Faragalla, en av många byar längs östra banken<br />
av Nilen, i närheten av storsta<strong>de</strong>n Minia.<br />
På ena sidan är byarna och <strong>de</strong>ras glänsan<strong>de</strong><br />
gröna fält omringa<strong>de</strong> av Nilen och på andra<br />
sidan av branta kalkklippor. Landskapet är<br />
vackert men verkligheten hård. Männen<br />
odlar sina små åkrar, fiskar i Nilen och arbetar<br />
vid bergklipporna med stenbrott. De har<br />
en månadslön på 300 egyptiska pund, motsvaran<strong>de</strong><br />
400 svenska kronor.<br />
Det var BLACD:s långsiktiga engagemang<br />
i <strong>de</strong>ssa byars utveckling som möjliggjor<strong>de</strong> för<br />
organisationen att skapa goda relationer med<br />
befolkningen, och så småningom, driva frågan<br />
om <strong>könsstympning</strong>, en fråga som alla här<br />
beskriver som väldigt ”känslig”.<br />
BLACD starta<strong>de</strong> sin verksamhet i <strong>de</strong>ssa<br />
byar 1995. I början handla<strong>de</strong> <strong>de</strong>t om att ge<br />
befolkningen rent vatten och sanitet, förbättra<br />
levnadsförhållan<strong>de</strong>na i <strong>de</strong>ras hem, hjälpa<br />
Spri<strong>de</strong>r kunskap<br />
• Sedan 2004 har <strong>Diakonia</strong> och organisationen BLACD bedrivit ett projekt i åtta samhällen runt Minia vid<br />
nilens <strong>de</strong>lta sö<strong>de</strong>r om kairo. målet har varit att få bort bruket av kvinnlig <strong>könsstympning</strong>. man har vänt sig till<br />
flickor, föräldrar, barnmorskor, kommunala företrädare, religiösa ledare, unga män och media.<br />
• Arbetet har bland annat gått ut på att stärka flickornas självförtroen<strong>de</strong> samt sprida kunskaper om sexualitet<br />
och reproduktiv hälsa. ett annat mål har varit att förmå barnmorskorna att sluta utföra omskärelse.<br />
• Resultatet av kampanjen är lyckat. Av 1 500 kvinnor som befann sig i ”riskgruppen” har 91 procent sluppit<br />
bli utsatta för <strong>könsstympning</strong>. tidigare har an<strong>de</strong>len som blivit utsatta för <strong>könsstympning</strong> varit 90–99 procent<br />
av flickorna. Av <strong>de</strong> flickor som inte blivit könsstympa<strong>de</strong> finns omkring 250 som är så unga att riskerna för<br />
stympning finns kvar. Inom projektet bevakar man vad som hän<strong>de</strong>r <strong>de</strong>ssa kvinnor.<br />
lokala fiskare att bättre bemöta ekonomiska<br />
och miljömässiga utmaningar och utbilda<br />
byborna i medborliga rättigheter och lära <strong>de</strong>m<br />
läsa och skriva. Först år 2004 börja<strong>de</strong> BLACD<br />
arbeta med <strong>könsstympning</strong>sfrågor.<br />
”Det var viktigt att folk kän<strong>de</strong> till oss, att<br />
<strong>de</strong> ser att <strong>könsstympning</strong> inte är vår enda prioritet,<br />
att vi ser till att hjälpa <strong>de</strong>m med <strong>de</strong>ras<br />
mest nödvändiga behov först”, säger Magda<br />
Nagiub Wahba på BLACD. ”Det är omöjligt<br />
för mig att gå in i ett hus som saknar vattenkran<br />
och toalett och säga till kvinnan i huset<br />
att våld utövas mot din dotter. Jag var<br />
tvungen att få folk att lita på BLACD, och <strong>de</strong><br />
litar på oss om vi ger <strong>de</strong>m hjälp i konkreta<br />
frågor.”<br />
Bryta en lång tystnad<br />
BLACD är <strong>de</strong>n enda icke-statliga organisationen<br />
som arbetar med <strong>könsstympning</strong>sfrågor i<br />
byarna öster om Minia. Innan BLACD börja<strong>de</strong><br />
sin kampanj, berättar Samia Toussa, var<br />
frågan tabu.<br />
”Det var skamligt att prata om <strong>de</strong>t.”<br />
En av <strong>de</strong> stora framgångarna med projektet<br />
är att frågan i dag diskuteras öppet.<br />
I byn Dawa<strong>de</strong>ya, i närheten av Samia<br />
Toussas hem, sitter femton kvinnor på golvet<br />
i ett avskalat rum. Rummet – där ett möte om<br />
kvinnlig <strong>könsstympning</strong> pågår – är fullt av<br />
högljutt prat, argument och till och med<br />
skratt.<br />
Amal Eid Habib, 26 år, le<strong>de</strong>r diskussionen.<br />
Hon har ansvaret för 65 flickor i byn, alla mellan<br />
8 och 18 år. De befinner sig i ”riskzonen”<br />
för att bli könsstympa<strong>de</strong>. En gång i veckan<br />
besöker hon flickorna och <strong>de</strong>ras familjer, kontrollerar<br />
hur <strong>de</strong> mår och diskuterar riskerna<br />
med kvinnlig omskärelse.<br />
Amal Habib berättar för mig hur svårt <strong>de</strong>t<br />
var att ta upp frågan om könstympning i<br />
början.<br />
”När jag gick hem till folk, var jag rädd för<br />
att prata om <strong>könsstympning</strong>. I stället prata<strong>de</strong><br />
jag om andra saker, om hälsa i allmänhet. Det<br />
var först när folk van<strong>de</strong> sig vid mig som jag<br />
tog upp ämnet. I början reagera<strong>de</strong> folk negativt.<br />
’Det är en <strong>de</strong>l av traditionen, hur kan vi<br />
ändra på <strong>de</strong>t?’ undra<strong>de</strong> <strong>de</strong>.”<br />
Den diskussionen fortsätter än idag. Umm<br />
Ahmed, som är en av <strong>de</strong>ltagarna på mötet i<br />
byn Dawa<strong>de</strong>ya, säger att hon och hennes man<br />
kommer omskära alla sina flickor, och citerar<br />
en Hadith, ett talesätt som påstås vara från<br />
profeten Muhammed.<br />
”Minns du inte sheikhen (religiös sakkunnig)<br />
som var här och som sa<strong>de</strong> att <strong>de</strong>t inte<br />
gick att bekräfta huruvida <strong>de</strong>nna Hadith var<br />
från profeten eller inte?”, svarar Magda<br />
Nagiub Wahba, projektledare på BLACD.<br />
”Profeten lät inte omskära sin egen dotter”,<br />
fortsätter hon.<br />
” Det var skamligt<br />
att prata om<br />
köns stympning.”<br />
samia toussa<br />
Alla <strong>de</strong> andra kvinnorna i rummet säger att<br />
<strong>de</strong> har bestämt sig för att inte omskära sina<br />
döttrar. En av kvinnorna vän<strong>de</strong>r sig till Umm<br />
Ahmed och säger: ”Hoppas du inte får några<br />
döttrar!”<br />
Amal Habib har själv en femårig dotter och<br />
säger uppriktigt till gruppen: ”Jag hoppas min<br />
dotter blir en bättre flicka än jag, bättre än alla<br />
flickor jag känner.”<br />
Men <strong>de</strong>t är inte <strong>könsstympning</strong> som ser till<br />
att <strong>de</strong>tta blir verklighet, <strong>de</strong>t är snarare hur<br />
man uppfostrar sina barn, konstaterar hon.<br />
Amal Habib är en av sex anställda av<br />
BLACD i byn Dawa<strong>de</strong>ya. Var och en av <strong>de</strong>m<br />
har sin grupp av flickor att ta ansvar för, totalt<br />
1500 flickor i åtta byar. Senare säger Habib till<br />
mig: ”Jag har räddat 25 flickor. Några oomskurna<br />
tjejer har nu gift sig och fått barn” – en<br />
förebild för andra att omskärelse inte är nödvändig<br />
för att en kvinna ska vara en god<br />
hustru och mor.<br />
Dela meD • 5
två miljoner flickor könsstympas<br />
• Könsstympning är ett ingrepp på en kvinnas könsorgan utan medicinsk motivering. Ingreppen<br />
utförs i vissa län<strong>de</strong>r av gammal tradition, vanligen på flickor i 4–12 års ål<strong>de</strong>r.<br />
• Könsstympning omfattar ett eller flera av följan<strong>de</strong>: klitoris skärs bort, blygdläpparna skärs<br />
bort helt eller <strong>de</strong>lvis, ingången till slidan sys till stor <strong>de</strong>l ihop. <strong>könsstympning</strong> är inte bara ett<br />
otroligt smärtsamt ingrepp utan medför också risk för allvarlig infektion och senare risk för<br />
komplikationer vid förlossning.<br />
• UNICEF bedömer att ca 2 miljoner flickor könsstympas varje år. Lagstiftning i vissa av <strong>de</strong><br />
aktuella län<strong>de</strong>rna förväntas efter hand minska antalet <strong>könsstympning</strong>ar.<br />
källa: nationalencyklopedin<br />
6 • Dela meD
Amal eid Habib, medlem i flickornas stödgrupp, lyssnar<br />
uppmärksamt un<strong>de</strong>r ett möte för att medvetan<strong>de</strong>göra<br />
och informera om kvinnlig <strong>könsstympning</strong>.<br />
Barnmorskor ändrar sin uppfattning<br />
Umm Khaled har en djup röst och utstrålar<br />
auktoritet. När hon sällar sig till gruppen i<br />
Dawa<strong>de</strong>ya, görs <strong>de</strong>t snabbt plats för henne på<br />
golvet. 55 år gammal, är hon en av byns tre<br />
barnmorskor, och <strong>de</strong>t är barnmorskorna som<br />
traditionellt utför omskärelsen. Men för fyra<br />
år sedan ändra<strong>de</strong> Umm Khaled åsikt om<br />
<strong>könsstympning</strong>. På ett möte anordnat av<br />
BLACD, hör<strong>de</strong> hon en religiös sakkunnig kritisera<br />
<strong>könsstympning</strong>.<br />
”Det jag hör<strong>de</strong> gjor<strong>de</strong> ont i mig”, säger hon.<br />
”Sedan <strong>de</strong>n dagen har jag inte lagt min hand<br />
på någon av flickorna.”<br />
<strong>Nu</strong> konstaterar Umm Khaled bestämt:<br />
”Det finns ingen anledning att omskära kvinnor.<br />
Det är bara lögner. Den oomskurna<br />
flickan är bättre än <strong>de</strong>n omskurna.”<br />
Hon tittar sig omkring i rummet och frågar<br />
<strong>de</strong> andra utmanan<strong>de</strong>: ”Har någon av er un<strong>de</strong>r<br />
<strong>de</strong> senaste fyra åren knackat på min dörr och<br />
jag har följt med? Jag har till och med vägrat<br />
omskära min egen brors döttrar!”<br />
” Det jag hör<strong>de</strong> gjor<strong>de</strong><br />
ont i mig.« Umm Khaled<br />
Beslutet att avstå från att utföra omskärelse<br />
har kostat Umm Khaled.<br />
”Jag bruka<strong>de</strong> omskära tjugo flickor varje<br />
månad”, säger hon. ”Jag bruka<strong>de</strong> få 30, 40 eller<br />
100 egyptiska pund. Folk bruka<strong>de</strong> ge mig smör,<br />
socker, ägg och allt annat. Men sen blev jag<br />
övertygad av Gud att <strong>de</strong>tta var fel. <strong>Nu</strong> skulle jag<br />
inte göra <strong>de</strong>t för alla pengar i värl<strong>de</strong>n.”<br />
Umm Khaled är dock glad över att få en<br />
ersättning på 110 egyptiska pund i måna<strong>de</strong>n<br />
för att prata om sina erfarenheter på möten,<br />
liknan<strong>de</strong> <strong>de</strong>t i dag. BLACD erbju<strong>de</strong>r också<br />
barnmorskor mikrolån, för att un<strong>de</strong>rlätta<br />
övergången till andra inkomstkällor.<br />
Umm Samuel, 84 år, börja<strong>de</strong> som lärling<br />
hos en barnmorska när hon var tio år gammal.<br />
Hon är kristen (<strong>de</strong>t finns en betydan<strong>de</strong><br />
kristen befolkning i områ<strong>de</strong>t) och har omskurit<br />
alla kristna kvinnor i byn. <strong>Nu</strong> har även hon<br />
bestämt sig för att överge meto<strong>de</strong>n.<br />
”Vår präst sa<strong>de</strong> att <strong>de</strong>t är Haram (förbju<strong>de</strong>t)”,<br />
förklarar hon.<br />
”Att omskära är en synd och jag beslöt att<br />
jag ha<strong>de</strong> syndat nog.”<br />
Med lånet hon fick av BLACD på 3000<br />
egyptiska pund, motsvaran<strong>de</strong> cirka 4 000 kronor,<br />
köpte hon en vattenbuffel. Av hennes tio<br />
kvinnliga barnbarn är bara tre omskurna.<br />
Resten – insisterar hon – kommer inte att bli<br />
<strong>de</strong>t.<br />
Dela meD • 7
arnmorskan umm khaled, poserar med<br />
sin vattenbuffel utanför sitt hem. BLACD<br />
hjälpte henne att få ett mikrolån och för<br />
pengarna köpte hon buffeln, tanken är att<br />
hon ska få en alternativ inkomstkälla och<br />
sluta omskära flickor.<br />
8 • Dela meD<br />
att få hjälp av experter<br />
Alla tre barnmorskorna i Dawadiya har slutat<br />
utföra omskärelser. Dessvärre vän<strong>de</strong>r sig<br />
familjer även till läkare för att få sina döttrar<br />
omskurna, så BLACD bju<strong>de</strong>r in experter till<br />
byn, som förklarar att <strong>könsstympning</strong> är farlig<br />
och onödig. BLACD har också ansträngt sig<br />
för att nå ut till medlemmar i <strong>de</strong> religiösa samfun<strong>de</strong>n<br />
– bå<strong>de</strong> <strong>de</strong> muslimska och kristna. För<br />
trots att <strong>de</strong>t inte finns något stöd för kvinnlig<br />
omskärelse i <strong>de</strong>n kristna traditionen, så ses<br />
kritik mot omskärelse som att ”du går emot<br />
samhället”, säger Magda Nagiub Wahba. Det<br />
muslimska etablissemanget är å sin sida <strong>de</strong>lat<br />
en kvinna le<strong>de</strong>r diskussionen<br />
om kvinnlig <strong>könsstympning</strong>.<br />
tack vare <strong>de</strong>t <strong>Diakonia</strong>stödda<br />
projektet är frågan inte<br />
längre tabu.<br />
mellan opponenter och anhängare av<br />
omskärelse.<br />
Tantawi Ab<strong>de</strong>l Aziz Ali, 47 år, är grundskollärare<br />
i byn Manshiyat Sawada. När BLACD<br />
börja<strong>de</strong> sin verksamhet i byn, var han en av<br />
<strong>de</strong>ss opponenter. Men efter att ha <strong>de</strong>ltagit på<br />
några föreläsningar, säger han: ”jag ville veta<br />
mer och börja<strong>de</strong> få information från specialister”.<br />
<strong>Nu</strong> arbetar han med BLACD. Han diskuterar<br />
<strong>könsstympning</strong> med andra män, förklarar<br />
att <strong>de</strong>t kan ha negativ inverkan på<br />
äktenskapet och att ”<strong>de</strong>t inte är bättre att gifta<br />
sig med en omskuren kvinna”.<br />
Det kommer att ta lång tid innan man<br />
utplånat kvinnlig <strong>könsstympning</strong>, säger<br />
Tantawi Ab<strong>de</strong>l Aziz Ali. För en far, förklarar<br />
Ali, är hans dotters omskärelse ett tecken på<br />
”Effa”, som bety<strong>de</strong>r dygd på arabiska. Det<br />
bety<strong>de</strong>r att fa<strong>de</strong>rn ”tar hand om sin dotter”.<br />
Trots <strong>de</strong>t har Ali bestämt sig för att ta hand<br />
om sin 13-åriga dotter på ett annat sätt.<br />
flickor och <strong>de</strong>ras drömmar<br />
BLACD:s mål är att hjälpa flickor i <strong>de</strong>ssa samhällen<br />
att få ett större inflytan<strong>de</strong> i alla beslut<br />
som berör <strong>de</strong>m, inte bara i frågan om <strong>könsstympning</strong>.<br />
Ett slut på <strong>könsstympning</strong> går<br />
hand i hand med andra samhälleliga<br />
förändringar.<br />
”Alla våra se<strong>de</strong>r håller på att förändras”,<br />
säger Samia Toussa, mor till Miriam.<br />
”Förut stanna<strong>de</strong> tjejer hemma och folk<br />
ansåg att <strong>de</strong> måste övervakas. <strong>Nu</strong> får alla en<br />
utbildning och <strong>de</strong> gifter sig inte längre tidigt.”<br />
Hennes dotter Miriam säger att hon vill stu<strong>de</strong>ra<br />
på universitet och bli ingenjör.<br />
Walaa’ Ab<strong>de</strong>l Kafi, 13 år, vill också stu<strong>de</strong>ra<br />
på universitet för att bli jurist eller läkare. När<br />
<strong>de</strong>t gäller <strong>könsstympning</strong>, säger hon: ”Hemma<br />
säger <strong>de</strong> till dig: Du är så ung, du vet ingenting,<br />
du ska inte prata om <strong>de</strong>t, <strong>de</strong>t angår inte<br />
dig.” Men genom BLACD:s aktiviteter, säger<br />
hon, ”har jag lärt mig att framföra min egen<br />
åsikt”.<br />
Walaa’ är mycket stolt över att hon har<br />
intervjuats i TV och kritiserat kvinnlig <strong>könsstympning</strong>.<br />
Hon <strong>de</strong>ltog också i en av fyra<br />
manifestationer BLACD har genomfört mot<br />
<strong>könsstympning</strong>, där hundratals flickor, <strong>de</strong>ras<br />
släkt och anhängare, högljutt protestera<strong>de</strong> mot<br />
praxisen.<br />
”Dagen vi <strong>de</strong>monstrera<strong>de</strong> var jag så lycklig”,<br />
säger Walaa’.<br />
”Vi var inte rädda för någon.”
Ingela har or<strong>de</strong>t<br />
att inte engagera sig är en omöjlighet<br />
för ingela Svedin, 31. i våras var hon<br />
med diakonia på en ombudsresa till<br />
Latinamerika. en resa som visat att<br />
diakonias arbete kan vara avgöran<strong>de</strong><br />
för förändring.<br />
Berätta kort om dig själv:<br />
– Jag genomsyras av i<strong>de</strong>ellt engagemang och<br />
har gjort <strong>de</strong>t sedan tonåren. Fram till årsskiftet<br />
jobba<strong>de</strong> jag med svenska ordföran<strong>de</strong>skapet i<br />
EU på Regeringskansliet och <strong>de</strong>ssförinnan på<br />
Sida. Just nu är jag vice ordföran<strong>de</strong> i Kristna<br />
Fredsrörelsen och praktiserar på UD.<br />
Vad bety<strong>de</strong>r <strong>Diakonia</strong> för dig?<br />
– Att förändring är möjlig och att <strong>de</strong>t är här<br />
och nu vi måste verka tillsammans för <strong>de</strong>n förändring<br />
vi vill se i värl<strong>de</strong>n.<br />
På vilket sätt är du engagerad i <strong>Diakonia</strong>?<br />
– Jag är <strong>Diakonia</strong>ombud i min församling.<br />
Den här resan är en <strong>de</strong>l av <strong>de</strong>t. Jag sitter också<br />
i internationella rå<strong>de</strong>t och har i omgångar<br />
varit med i <strong>Diakonia</strong>s aktivistgrupp och hållit i<br />
workshops för ungdomsgrupper.<br />
Vilken fråga fokuserar ni framför allt på<br />
i församlingen och varför?<br />
– I internationella rå<strong>de</strong>t i Abrahamsbergskyrkan<br />
har vi bland annat fokuserat på Kongo<br />
och ”En hållbar värld”. Vi har även tittat på <strong>de</strong><br />
nya utmaningarna <strong>Diakonia</strong> står inför, där vi<br />
utmanat <strong>Diakonia</strong> och Missionskyrkan kring<br />
internationella frågor och hur man förblir<br />
relevant. Jag inspireras själv mycket av <strong>de</strong>n<br />
möjliga synergin mellan folkrörelse, professionalism<br />
och <strong>de</strong> nya snabba nätverken kring<br />
rättviseengagemang.<br />
Varför är <strong>Diakonia</strong>s arbete viktigt?<br />
– Därför att <strong>Diakonia</strong> arbetar med att förändra<br />
strukturer på ett långsiktigt strategiskt<br />
sätt utan att tappa fokus på <strong>de</strong> människor som<br />
gör förändringen möjlig runt om i värl<strong>de</strong>n.<br />
VAD BETYDER<br />
DIAKONIA FÖR DIG?<br />
besök i <strong>de</strong>n andinska byn khapi,<br />
bolivia där klimatförändringarna<br />
påverkar <strong>de</strong>n lokala befolkningen<br />
hårt. Vikten av anpassning och klimaträttvisa<br />
blir påtaglig när <strong>de</strong><br />
allra fattigaste drabbas av en klimatpåverkan<br />
som <strong>de</strong> själva aldrig<br />
bidragit till.<br />
Foto: Els-mariE CarlbäCkEr<br />
På vilket sätt ser du att <strong>Diakonia</strong>s arbete ger resultat?<br />
– Till exempel på en sådan här ombudsresa.<br />
Då kan man se personliga exempel på hur<br />
saker förändrats där <strong>Diakonia</strong> har bidragit<br />
eller varit avgöran<strong>de</strong> för <strong>de</strong>n förändringen,<br />
även när man arbetar i komplexa miljöer där<br />
<strong>de</strong>t finns många olika orsaker till förändring.<br />
Varför är <strong>de</strong>t viktigt att engagera sig?<br />
– Därför att <strong>de</strong>t inte går att låta bli. Vi är<br />
alla intrikat sammanvävda. Sydafrikanska<br />
begreppet Ubuntu driver mig: ”Jag blir till i<br />
relation till andra människor. Om någon li<strong>de</strong>r<br />
så li<strong>de</strong>r jag.” Det handlar om samhörighet.<br />
Hur orkar du fortsätta, även när saker inte förändras?<br />
– Kraft, energi och ork kommer ofta från<br />
min familj, vänner och i mötet med andra. Jag<br />
tror också att man måste acceptera att man har<br />
olika ork och energi över tid. Ett annat sätt för<br />
att orka är att följa sin inre etiska kompass,<br />
meditation och så klart inspiration från andra<br />
som gått före.<br />
Dela meD • 9
Politikerutfrågning<br />
om global utveckling<br />
Är du intresserad av utvecklingsfrågor men<br />
osäker på var riksdagspartierna står?<br />
Un<strong>de</strong>r hösten anordnar ett flertal församlingar<br />
i Sverige utfrågningar av riksdagskandidater om<br />
<strong>de</strong>ras syn på Sveriges politik för global utveckling<br />
(tillsammans med <strong>Diakonia</strong> och Bilda). Du är välkommen<br />
att <strong>de</strong>lta i <strong>de</strong>ssa samtalskvällar där politikerna<br />
frågas ut om bistånd, mänskliga rättigheter<br />
och globala frågor. På diakonia.se/kalendarium ser<br />
du var och när utfrågningarna äger rum.<br />
gaza: Blocka<strong>de</strong>n är<br />
totalt oacceptabel<br />
I samband med Israels attack mot Ship to Gaza<br />
konvojen tog <strong>de</strong>n offentliga <strong>de</strong>batten om blocka<strong>de</strong>n<br />
mot Gaza fart. Även i Israel hör<strong>de</strong>s många röster<br />
som peka<strong>de</strong> på blocka<strong>de</strong>ns orättfärdiga och kontraproduktiva<br />
effekter.<br />
<strong>Diakonia</strong> har un<strong>de</strong>r lång tid hävdat att <strong>de</strong>n illegala<br />
blocka<strong>de</strong>n måste upphöra. Blocka<strong>de</strong>n är en<br />
huvudkomponent i Israels kollektiva bestraffning<br />
av Gazas civilbefolkning och är totalt oacceptabel.<br />
Blocka<strong>de</strong>n har också blivit en garant för Hamas<br />
illegala makt och kontroll över Gaza. Deras ledare<br />
och aktiva saknar ingenting av livets goda och drar<br />
istället bå<strong>de</strong> politisk och ekonomisk nytta av blocka<strong>de</strong>n.<br />
Gazas civilbefolkning li<strong>de</strong>r däremot av brist<br />
på varor och förnö<strong>de</strong>nheter och har fått uppleva<br />
krig och hur hela <strong>de</strong>t civila samhället rasat samman.<br />
Det är dags för omvärl<strong>de</strong>n att agera. Blocka<strong>de</strong>n<br />
måste brytas. Övergrepp, straffrihet och tomma<br />
fredsförhandlingar har genomsyrat konflikten i<br />
Israel och Palestina. Civilbefolkningen drabbas<br />
hårt av konflikten dagligen. <strong>Diakonia</strong> anser att <strong>de</strong>t<br />
behövs en ny politik och Sverige och EU bör sätta<br />
folkrätten och mänskliga rättigheter som ram för<br />
att hantera konflikten och tvinga parterna till<br />
förhandlingsbor<strong>de</strong>t.<br />
10 • Dela meD<br />
ge bort rätten till fredskultur – så är du med och skapar framtidsdrömmar för Jonhatan<br />
rodriguez och många andra ungdomar runt om i värl<strong>de</strong>n.<br />
Ge bort en rättighet<br />
Vill du ge en vän en present med<br />
mening? Och vill du samtidigt ge<br />
<strong>Diakonia</strong> möjlighet att kämpa för<br />
människors rättigheter i över trettio<br />
län<strong>de</strong>r? Då ska du ge bort en rättighet!<br />
Varje rättighet ”kostar” hundra kronor<br />
och ger dig ett gåvoblad med ett<br />
symboliskt paket att ge bort. Du viker<br />
Snart är <strong>Diakonia</strong>s almanacka för<br />
2011 klar! Varje månad illustreras med<br />
en vacker bild från något av <strong>de</strong> län<strong>de</strong>r<br />
där <strong>Diakonia</strong> arbetar. Un<strong>de</strong>r bil<strong>de</strong>n<br />
finns måna<strong>de</strong>ns dagar, helger markera<strong>de</strong><br />
med rött. Till varje bild finns <strong>de</strong>t<br />
också en kort text som berättar om<br />
bil<strong>de</strong>n och människorna på <strong>de</strong>n.<br />
Almanackan är cirka 28x28 centimeter.<br />
Den är spiralbun<strong>de</strong>n, och har<br />
ett hål så att <strong>de</strong>n lätt kan hängas upp<br />
på väggen.<br />
Du som är Förändringsfad<strong>de</strong>r och<br />
ger minst 300 kr per månad får<br />
själv ihop paketet och skriver på etiketten.<br />
Pengarna används till hela vårt<br />
rättighetsarbete. Dessutom bidrar Sida<br />
med 900 kronor för varje hundralapp!<br />
LÄS MER OM, Och GE<br />
BORT, RÄTTIGhETERNA på:<br />
diakonia.se/rattighet<br />
eN aLmaNacka Som föräNdrar värL<strong>de</strong>N<br />
almanackan sänd till dig i oktober som<br />
ett extra tack för att du stödjer <strong>Diakonia</strong>s<br />
arbete. Du som inte är Förändrings<br />
fad<strong>de</strong>r eller som ger mindre än<br />
300 kr per månad, kan köpa almanackan<br />
för 150 kr inklusive porto. Ett<br />
annat sätt att få almanackan är att<br />
antingen bli Förändringsfad<strong>de</strong>r eller<br />
att höja din månadsgåva! Det gör du<br />
genom att kontakta givarservice på<br />
08-453 69 31.<br />
Almanackan beställer du på<br />
diakonia.se/material<br />
Foto: Jon rEstpo
Gnetar sig fram till<br />
en bättre värld<br />
Iréne Ambjörn i Leksand, som följ<strong>de</strong> med på<br />
<strong>Diakonia</strong>s ombudsresa till Sydamerika i våras, har<br />
funnit ett eget sätt att förändra värl<strong>de</strong>n: genom att<br />
kombinera nytta med nöje. Av gamla tyger syr hon<br />
påsar som hon sedan säljer i bland annat kyrkan och<br />
på sommargår<strong>de</strong>n.<br />
– Jag älskar att sy, och tycker <strong>de</strong>t är fantastiskt<br />
roligt att leta gamla tyger på loppisar och ta till vara<br />
sådant som andra inte tycker är någonting. Helst ska<br />
<strong>de</strong>t vara 70-talsmönster, säger Iréne.<br />
I varje påse lägger Iréne en ”Dela med”, så blir <strong>de</strong>t<br />
lite information om <strong>Diakonia</strong> också.<br />
– Jag har förstått att vill man förändra värl<strong>de</strong>n, så<br />
är <strong>de</strong>t på <strong>de</strong>t här sättet; med ett envist ”gnetan<strong>de</strong>” och<br />
med små steg som till slut ger resultat, och till <strong>de</strong>t<br />
behövs pengar. Jag tycker <strong>de</strong>t är så roligt att jag kan<br />
kombinera min lust att sy med mitt intresse för återanvändning,<br />
och samtidigt göra något nyttigt.<br />
Väskorna är ju också en sak som inte är all<strong>de</strong>les<br />
onödig, en för<strong>de</strong>l i vårt prylsamhälle.<br />
viSSte du…?<br />
…att du kan starta en egen insamling till <strong>Diakonia</strong> i samband<br />
med din högtidsdag? Din insamling kan du också koppla till ditt Facebookkonto<br />
så att <strong>de</strong>t i din logg syns när någon<br />
har skänkt pengar till insamlingen! LÄS MER Och STARTA<br />
DININSAMLING på:<br />
diakonia.se/insamling<br />
<strong>de</strong>t Här<br />
kaN du göra!<br />
Anordna en klädbytardag där<br />
intäkterna går till <strong>Diakonia</strong>. Det<br />
kommer att bli ett utmärkt tillfälle<br />
att göra sig av med gamla<br />
klä<strong>de</strong>r och skaffa nya – vid ett och<br />
samma tillfälle! Sätt upp anslag<br />
om klädbytardagen och be allmänheten<br />
men också dina vänner,<br />
bekanta och arbets-/studiekamrater<br />
att ta med sig <strong>de</strong> klä<strong>de</strong>r som<br />
<strong>de</strong> vill byta. Klä<strong>de</strong>rna ska naturligtvis<br />
vara hela och rena, och <strong>de</strong>t<br />
kan vara bra att ha angivit ett<br />
minsta antal plagg att ta med.<br />
Varje person får sedan betala en<br />
liten summa i inträ<strong>de</strong>, som går till<br />
<strong>Diakonia</strong>. Låt alla lägga ut sina<br />
klä<strong>de</strong>r och sedan är <strong>de</strong>t bara att<br />
börja fynda. Inte nog med att du<br />
kommer hem med nya klä<strong>de</strong>r –<br />
bå<strong>de</strong> miljön och <strong>Diakonia</strong> kommer<br />
att vara tacksamma för ditt<br />
initiativ!<br />
uLf frödiN<br />
måL 2010<br />
16,1 miLj<br />
iNSamLat<br />
HittiLLS<br />
9,2 miLj<br />
T.o.m. 2010-07-22<br />
Förändrings-<br />
Faddrar<br />
4,4 milj<br />
privaT-<br />
personer<br />
TesTamenTen<br />
0,9 milj<br />
Fond-<br />
sparan<strong>de</strong><br />
1,5 milj<br />
0,5 milj<br />
minnEs- oCh höGtidsGåvor<br />
1,2 milj<br />
0,5 milj<br />
FörsamlinGsGåvor<br />
FörEtaG oCh<br />
FörEninGar<br />
övriGt<br />
0,1 milj<br />
0,1 milj<br />
Dela meD • 11
Kalen<strong>de</strong>r för en speciell sorts människor<br />
Somliga människor vet att <strong>de</strong>t går att förändra värl<strong>de</strong>n. De lever i övertygelsen att mänskliga rättigheter, jämställdhet,<br />
rättvisa och <strong>de</strong>mokrati kan genomföras överallt. Och <strong>de</strong> arbetar för <strong>de</strong>tta, varje dag – direkt och indirekt – via samarbetsorganisationer<br />
över hela värl<strong>de</strong>n. De hjälper människor att själva ta sig ur fattigdom och förtryck. De skapar nya och bättre<br />
förutsättningar på lokal nivå och <strong>de</strong> medverkar till globala förändringar. De finns i Sverige, Ouagadougou, <strong>de</strong> finns överallt.<br />
Det här är en kalen<strong>de</strong>r för <strong>de</strong>ssa människor. Den är 250x250 mm och kostar 150 kr inkl porto.<br />
Köp <strong>de</strong>n om du vill känna dig lite speciell.<br />
Kalen<strong>de</strong>rn kan beställas<br />
på diakonia.se eller på<br />
telefon 08-453 69 00.<br />
Tel 08-453 69 00 . PG 90 33 04-4 . diakonia.se<br />
DIAKONIA ÄR EN KRISTEN BISTÅNDSORGANISATION SOM TILLSAMMANS MED LOKALA SAMARBETSORGANISATIONER ARBETAR FÖR EN VARAKTIG FÖRÄNDRING FÖR DE MEST UTSATTA MÄNNISKORNA I VÄRLDEN.