05.09.2013 Views

Nu ifrågasätter de könsstympning - Diakonia

Nu ifrågasätter de könsstympning - Diakonia

Nu ifrågasätter de könsstympning - Diakonia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

eN tidNiNg fråN diakoNia nummer 3 2010<br />

Dela meD<br />

Stärkta kvinnor<br />

<strong>Nu</strong> <strong>ifrågasätter</strong> <strong>de</strong> <strong>könsstympning</strong>


Vi har svikit<br />

miljar<strong>de</strong>r barn<br />

vi lever i en värld där fattigdom och klimat är <strong>de</strong> två största<br />

utmaningar vi står inför. Barnen är vår framtid. Därför bör vi,<br />

vuxna, ställa oss frågan: Vad är <strong>de</strong>t för värld vi överlämnar till våra<br />

barn, vilka vär<strong>de</strong>ringar och vilken framtidsvision?<br />

I många av <strong>de</strong> fattigaste <strong>de</strong>larna av värl<strong>de</strong>n är barn och ungdomar<br />

en majoritet av befolkningen. Vi har svikit vårt ansvar för <strong>de</strong>m. Det<br />

handlar om gatubarn som inte har något hem. Barnsoldater som är<br />

involvera<strong>de</strong> i krig. Sexuellt utnyttja<strong>de</strong> barn. Och barn som inte får<br />

mat och utbildning. Det är förfäran<strong>de</strong> vilken bild av brist på värdighet<br />

och människogrund vår generation har överlämnat till nästa<br />

generation.<br />

Miljar<strong>de</strong>r barn har upplevt svek, övergivenhet och blivit utnyttja<strong>de</strong><br />

av en vuxen värld. Hur ska vi bygga en rättvis och fredlig värld<br />

när så många barn och ungdomar aldrig upplevt kärlek eller<br />

rättvisa?<br />

Barn är inte uttalad fokus i <strong>Diakonia</strong>s arbete. Men då majoriteten<br />

av befolkningen i <strong>de</strong> allra fattigaste län<strong>de</strong>rna är barn och ungdomar,<br />

är barn ofta målgruppen i <strong>Diakonia</strong>s arbete för global rättvis utveckling.<br />

<strong>Diakonia</strong>, tillsammans med sina samarbetsorganisationer<br />

runtom i värl<strong>de</strong>n, arbetar för att ge barn och ungdomar en ny start<br />

och möjlighet att leva ett nytt och värdigt liv.<br />

i egypten arbetar vi med frågan kring <strong>könsstympning</strong> av unga<br />

kvinnor. Vi informerar om farorna med <strong>könsstympning</strong>, bryter tystna<strong>de</strong>n<br />

kring <strong>de</strong>nna praxis och genom diskussioner och engagemang<br />

ger vi barn och ungdomar ett större inflytan<strong>de</strong> i alla beslut som rör<br />

<strong>de</strong>ras liv. I Kenya och Moçambique arbetar vi med gatubarnens rättigheter.<br />

Genom stöd till lokala barnhem som tar emot barn som<br />

levt hela sitt liv på gatan, samt flickor som tidigt blivit mödrar, som<br />

lockats in i prostitution eller utsatts för andra övergrepp, ger vi gatubarnen<br />

ett hem, utbildning, ett nytt liv med vänskap, kärlek och<br />

hopp. I Thailand arbetar vi med unga flickors rehabilitering från<br />

prostitution. Utsatta flickor som befinner sig i riskzonen för, eller<br />

redan har utsatts för sexuell exploatering, får boen<strong>de</strong> i lokala center,<br />

där <strong>de</strong> får utbildning från grundskole- till universitetsnivå och olika<br />

yrkesutbildningar som ett led i strävan att <strong>de</strong> ska hitta jobb och försörja<br />

sig själva i framti<strong>de</strong>n. På Västbanken och i Gaza arbetar vi med<br />

traumatisera<strong>de</strong> barn med svåra upplevelser på grund av krig och<br />

blocka<strong>de</strong>n. Genom rehabiliteringsprogram, men också genom barnlitteraturprogram,<br />

översättning av svensk barnlitteratur till arabiska<br />

och läskampanjer, ger vi barnen en möjlighet att få nya fantastiska<br />

upplevelser, sunda förebil<strong>de</strong>r och stimulerar <strong>de</strong>ras språkförmåga. Ett<br />

led i att ge barn och ungdomar en mer hoppfull syn på sin framtid.<br />

De utmaningar vår värld står inför är stora. För att kunna fullfölja<br />

vår ambition i arbetet för en ny framtid för barn och ungdomar,<br />

behöver vi ditt stöd. Behoven är<br />

enorma. Ju fler vi är som bärs av<br />

samma vision, <strong>de</strong>sto mer kan vi<br />

åstadkomma.<br />

2 • Dela meD<br />

bo forsberg,<br />

generAlsekreterAre<br />

innehåll<br />

Att bryta tystna<strong>de</strong>n ....................... 3<br />

Ingela har or<strong>de</strong>t ............................. 9<br />

nyheter, notiser och<br />

insamling ...................................... 10<br />

information och nyheter från<br />

redaktör Viktoria myrén Projektledare Andreas torsténi<br />

ansvarig utgivare bo forsberg adress starrbäcksgatan 11,<br />

172 99 sundbyberg gåvoplusgiro 90 33 04-4 • 90 33 03-6 (OCR)<br />

telefon 08-453 69 00 telefax 08-453 69 29<br />

e-post diakonia@diakonia.se Webbplats diakonia.se<br />

<strong>Diakonia</strong> är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala<br />

samarbetsorganisationer arbetar för en varaktig förändring för <strong>de</strong> mest<br />

utsatta människorna i värl<strong>de</strong>n.<br />

tryck edita Västra Aros, på miljövänligt papper<br />

Layout blue media <strong>de</strong>la med utkommer un<strong>de</strong>r 2010<br />

med fyra nummer och distribueras till <strong>Diakonia</strong>s<br />

un<strong>de</strong>rstödjare. Dela med publiceras med ekonomiskt stöd<br />

från sida, som dock inte har medverkat vid utformningen av materialet.<br />

iSSN-nr 0281-4404 första sidan Amal eid Habib le<strong>de</strong>r en diskussion<br />

om kvinnlig <strong>könsstympning</strong> i eldawedya, utanför minia, egypten.<br />

foto: shawn baldwin.<br />

diakonias givarservice<br />

Till <strong>Diakonia</strong>s givarservice kan du ringa om du har frågor<br />

kring gåvor, autogiro, adressändringar m.m. Hit kan du också<br />

ringa in din minnes- och hyllningsgåva.<br />

Givarservice når du genom att ringa 08-453 69 31,<br />

vardagar mellan 08.00 och 15.00, eller genom att e-posta till<br />

gavor@diakonia.se. Du kan också skicka in din minnes- eller<br />

hyllningsgåva på diakonia.se.<br />

nummer 3 2010


en affisch från nationella projektet mot<br />

kvinnlig <strong>könsstympning</strong>. Affischens text<br />

ifråga sätter budskapet att kyskhet och <strong>könsstympning</strong><br />

går hand i hand. Den säger i stället<br />

att kyskhet handlar om vär<strong>de</strong>ringar och att<br />

<strong>de</strong> får man hemifrån. Det här är början på<br />

slutet för <strong>könsstympning</strong> slår affischen fast.<br />

En egen röst<br />

Unga egyptiska kvinnor kan säga nej till <strong>könsstympning</strong><br />

Siffrorna är ofattbara. Bland äldre egyptiska kvinnor har nio av tio könsstympats.<br />

Det är en utbredd och rotad sedvänja som har varit svår att ifrågasätta. Men sedan sex<br />

år tillbaka stö<strong>de</strong>r <strong>Diakonia</strong> ett projekt sö<strong>de</strong>r om Kairo som bland annat inriktat sig på<br />

att stärka flickors självförtroen<strong>de</strong>, sprida kunskap om sexuella rättigheter, och på att<br />

förmå barnmorskor att inte utföra omskärelse. En av <strong>de</strong> viktigaste framgångarna med<br />

projektet är att i dag diskuterar man <strong>könsstympning</strong> öppet samtidigt som antalet<br />

könsstympa<strong>de</strong> flickor har minskat drastiskt.<br />

text: ursulA lInDsey foto: sHAwn bAlDwIn<br />

Dela meD • 3


Aziz toussa, tillsammans med sin<br />

trettonåriga dotter mariam och fru<br />

samia, en lördag i <strong>de</strong>ras hem<br />

utanför minia, egypten.<br />

4 • Dela meD<br />

Samia toussa och hennes man<br />

sitter beskyddan<strong>de</strong> vid sidan av sin<br />

trettonåriga dotter Miriam i soffan.<br />

”Hon är vår enda dotter och jag<br />

oroa<strong>de</strong> mig för henne”, berättar<br />

Samia.<br />

”Innerst inne ville jag inte omskära henne.<br />

Men <strong>de</strong>t kräv<strong>de</strong>s ett starkt skäl för att jag<br />

skulle låta bli.”<br />

Det starka skälet kom när Samia <strong>de</strong>ltog i<br />

ett möte om kvinnlig <strong>könsstympning</strong> i sin by.<br />

Mötet anordna<strong>de</strong>s av <strong>Diakonia</strong>s samarbetsorganisation<br />

BLACD, Better Life Association<br />

for Comprehensive Development. Läkare och<br />

religiösa sakkunniga tala<strong>de</strong> om riskerna med<br />

kvinnlig omskärelse.<br />

”Jag kom hem och berätta<strong>de</strong> allt jag hört<br />

för min man”, säger Samia.<br />

Den första diskussionen följ<strong>de</strong>s av många<br />

fler och till sist beslöt sig familjen för att inte<br />

låta omskära dottern Miriam.<br />

Kvinnlig <strong>könsstympning</strong>, där en <strong>de</strong>l av klitoris<br />

skärs bort, är en gammal och fortfaran<strong>de</strong><br />

utbredd sed i Egypten. Trots en växan<strong>de</strong> kampanj<br />

från regeringens sida mot kvinnlig <strong>könsstympning</strong>,<br />

inklusive ett lagförbud från 2007,<br />

är åttio procent av egyptiska kvinnor i åldrarna<br />

15 till 19 omskurna (i jämförelse med 96<br />

procent bland <strong>de</strong>n äldre generationen).<br />

Magda Nagiub Wahba är projektledare hos<br />

BLACD och arbetar med<br />

<strong>könsstympning</strong>sfrågor.<br />

”Den vanliga uppfattningen bland befolkningen”,<br />

säger hon, ”är att omskärelse skyddar<br />

flickan, gör henne väluppfostrad och ser<br />

till att hon skyddar sin mans he<strong>de</strong>r i<br />

framti<strong>de</strong>n.”<br />

Samtidigt tror folk att om man låter bli att<br />

omskära en flicka så le<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t till en felaktig<br />

fysisk och moralisk utveckling, äventyrar hennes<br />

möjlighet att bli gift och sätter familjens<br />

rykte på spel.


Samia Toussa och hennes familj lever i<br />

Faragalla, en av många byar längs östra banken<br />

av Nilen, i närheten av storsta<strong>de</strong>n Minia.<br />

På ena sidan är byarna och <strong>de</strong>ras glänsan<strong>de</strong><br />

gröna fält omringa<strong>de</strong> av Nilen och på andra<br />

sidan av branta kalkklippor. Landskapet är<br />

vackert men verkligheten hård. Männen<br />

odlar sina små åkrar, fiskar i Nilen och arbetar<br />

vid bergklipporna med stenbrott. De har<br />

en månadslön på 300 egyptiska pund, motsvaran<strong>de</strong><br />

400 svenska kronor.<br />

Det var BLACD:s långsiktiga engagemang<br />

i <strong>de</strong>ssa byars utveckling som möjliggjor<strong>de</strong> för<br />

organisationen att skapa goda relationer med<br />

befolkningen, och så småningom, driva frågan<br />

om <strong>könsstympning</strong>, en fråga som alla här<br />

beskriver som väldigt ”känslig”.<br />

BLACD starta<strong>de</strong> sin verksamhet i <strong>de</strong>ssa<br />

byar 1995. I början handla<strong>de</strong> <strong>de</strong>t om att ge<br />

befolkningen rent vatten och sanitet, förbättra<br />

levnadsförhållan<strong>de</strong>na i <strong>de</strong>ras hem, hjälpa<br />

Spri<strong>de</strong>r kunskap<br />

• Sedan 2004 har <strong>Diakonia</strong> och organisationen BLACD bedrivit ett projekt i åtta samhällen runt Minia vid<br />

nilens <strong>de</strong>lta sö<strong>de</strong>r om kairo. målet har varit att få bort bruket av kvinnlig <strong>könsstympning</strong>. man har vänt sig till<br />

flickor, föräldrar, barnmorskor, kommunala företrädare, religiösa ledare, unga män och media.<br />

• Arbetet har bland annat gått ut på att stärka flickornas självförtroen<strong>de</strong> samt sprida kunskaper om sexualitet<br />

och reproduktiv hälsa. ett annat mål har varit att förmå barnmorskorna att sluta utföra omskärelse.<br />

• Resultatet av kampanjen är lyckat. Av 1 500 kvinnor som befann sig i ”riskgruppen” har 91 procent sluppit<br />

bli utsatta för <strong>könsstympning</strong>. tidigare har an<strong>de</strong>len som blivit utsatta för <strong>könsstympning</strong> varit 90–99 procent<br />

av flickorna. Av <strong>de</strong> flickor som inte blivit könsstympa<strong>de</strong> finns omkring 250 som är så unga att riskerna för<br />

stympning finns kvar. Inom projektet bevakar man vad som hän<strong>de</strong>r <strong>de</strong>ssa kvinnor.<br />

lokala fiskare att bättre bemöta ekonomiska<br />

och miljömässiga utmaningar och utbilda<br />

byborna i medborliga rättigheter och lära <strong>de</strong>m<br />

läsa och skriva. Först år 2004 börja<strong>de</strong> BLACD<br />

arbeta med <strong>könsstympning</strong>sfrågor.<br />

”Det var viktigt att folk kän<strong>de</strong> till oss, att<br />

<strong>de</strong> ser att <strong>könsstympning</strong> inte är vår enda prioritet,<br />

att vi ser till att hjälpa <strong>de</strong>m med <strong>de</strong>ras<br />

mest nödvändiga behov först”, säger Magda<br />

Nagiub Wahba på BLACD. ”Det är omöjligt<br />

för mig att gå in i ett hus som saknar vattenkran<br />

och toalett och säga till kvinnan i huset<br />

att våld utövas mot din dotter. Jag var<br />

tvungen att få folk att lita på BLACD, och <strong>de</strong><br />

litar på oss om vi ger <strong>de</strong>m hjälp i konkreta<br />

frågor.”<br />

Bryta en lång tystnad<br />

BLACD är <strong>de</strong>n enda icke-statliga organisationen<br />

som arbetar med <strong>könsstympning</strong>sfrågor i<br />

byarna öster om Minia. Innan BLACD börja<strong>de</strong><br />

sin kampanj, berättar Samia Toussa, var<br />

frågan tabu.<br />

”Det var skamligt att prata om <strong>de</strong>t.”<br />

En av <strong>de</strong> stora framgångarna med projektet<br />

är att frågan i dag diskuteras öppet.<br />

I byn Dawa<strong>de</strong>ya, i närheten av Samia<br />

Toussas hem, sitter femton kvinnor på golvet<br />

i ett avskalat rum. Rummet – där ett möte om<br />

kvinnlig <strong>könsstympning</strong> pågår – är fullt av<br />

högljutt prat, argument och till och med<br />

skratt.<br />

Amal Eid Habib, 26 år, le<strong>de</strong>r diskussionen.<br />

Hon har ansvaret för 65 flickor i byn, alla mellan<br />

8 och 18 år. De befinner sig i ”riskzonen”<br />

för att bli könsstympa<strong>de</strong>. En gång i veckan<br />

besöker hon flickorna och <strong>de</strong>ras familjer, kontrollerar<br />

hur <strong>de</strong> mår och diskuterar riskerna<br />

med kvinnlig omskärelse.<br />

Amal Habib berättar för mig hur svårt <strong>de</strong>t<br />

var att ta upp frågan om könstympning i<br />

början.<br />

”När jag gick hem till folk, var jag rädd för<br />

att prata om <strong>könsstympning</strong>. I stället prata<strong>de</strong><br />

jag om andra saker, om hälsa i allmänhet. Det<br />

var först när folk van<strong>de</strong> sig vid mig som jag<br />

tog upp ämnet. I början reagera<strong>de</strong> folk negativt.<br />

’Det är en <strong>de</strong>l av traditionen, hur kan vi<br />

ändra på <strong>de</strong>t?’ undra<strong>de</strong> <strong>de</strong>.”<br />

Den diskussionen fortsätter än idag. Umm<br />

Ahmed, som är en av <strong>de</strong>ltagarna på mötet i<br />

byn Dawa<strong>de</strong>ya, säger att hon och hennes man<br />

kommer omskära alla sina flickor, och citerar<br />

en Hadith, ett talesätt som påstås vara från<br />

profeten Muhammed.<br />

”Minns du inte sheikhen (religiös sakkunnig)<br />

som var här och som sa<strong>de</strong> att <strong>de</strong>t inte<br />

gick att bekräfta huruvida <strong>de</strong>nna Hadith var<br />

från profeten eller inte?”, svarar Magda<br />

Nagiub Wahba, projektledare på BLACD.<br />

”Profeten lät inte omskära sin egen dotter”,<br />

fortsätter hon.<br />

” Det var skamligt<br />

att prata om<br />

köns stympning.”<br />

samia toussa<br />

Alla <strong>de</strong> andra kvinnorna i rummet säger att<br />

<strong>de</strong> har bestämt sig för att inte omskära sina<br />

döttrar. En av kvinnorna vän<strong>de</strong>r sig till Umm<br />

Ahmed och säger: ”Hoppas du inte får några<br />

döttrar!”<br />

Amal Habib har själv en femårig dotter och<br />

säger uppriktigt till gruppen: ”Jag hoppas min<br />

dotter blir en bättre flicka än jag, bättre än alla<br />

flickor jag känner.”<br />

Men <strong>de</strong>t är inte <strong>könsstympning</strong> som ser till<br />

att <strong>de</strong>tta blir verklighet, <strong>de</strong>t är snarare hur<br />

man uppfostrar sina barn, konstaterar hon.<br />

Amal Habib är en av sex anställda av<br />

BLACD i byn Dawa<strong>de</strong>ya. Var och en av <strong>de</strong>m<br />

har sin grupp av flickor att ta ansvar för, totalt<br />

1500 flickor i åtta byar. Senare säger Habib till<br />

mig: ”Jag har räddat 25 flickor. Några oomskurna<br />

tjejer har nu gift sig och fått barn” – en<br />

förebild för andra att omskärelse inte är nödvändig<br />

för att en kvinna ska vara en god<br />

hustru och mor.<br />

Dela meD • 5


två miljoner flickor könsstympas<br />

• Könsstympning är ett ingrepp på en kvinnas könsorgan utan medicinsk motivering. Ingreppen<br />

utförs i vissa län<strong>de</strong>r av gammal tradition, vanligen på flickor i 4–12 års ål<strong>de</strong>r.<br />

• Könsstympning omfattar ett eller flera av följan<strong>de</strong>: klitoris skärs bort, blygdläpparna skärs<br />

bort helt eller <strong>de</strong>lvis, ingången till slidan sys till stor <strong>de</strong>l ihop. <strong>könsstympning</strong> är inte bara ett<br />

otroligt smärtsamt ingrepp utan medför också risk för allvarlig infektion och senare risk för<br />

komplikationer vid förlossning.<br />

• UNICEF bedömer att ca 2 miljoner flickor könsstympas varje år. Lagstiftning i vissa av <strong>de</strong><br />

aktuella län<strong>de</strong>rna förväntas efter hand minska antalet <strong>könsstympning</strong>ar.<br />

källa: nationalencyklopedin<br />

6 • Dela meD


Amal eid Habib, medlem i flickornas stödgrupp, lyssnar<br />

uppmärksamt un<strong>de</strong>r ett möte för att medvetan<strong>de</strong>göra<br />

och informera om kvinnlig <strong>könsstympning</strong>.<br />

Barnmorskor ändrar sin uppfattning<br />

Umm Khaled har en djup röst och utstrålar<br />

auktoritet. När hon sällar sig till gruppen i<br />

Dawa<strong>de</strong>ya, görs <strong>de</strong>t snabbt plats för henne på<br />

golvet. 55 år gammal, är hon en av byns tre<br />

barnmorskor, och <strong>de</strong>t är barnmorskorna som<br />

traditionellt utför omskärelsen. Men för fyra<br />

år sedan ändra<strong>de</strong> Umm Khaled åsikt om<br />

<strong>könsstympning</strong>. På ett möte anordnat av<br />

BLACD, hör<strong>de</strong> hon en religiös sakkunnig kritisera<br />

<strong>könsstympning</strong>.<br />

”Det jag hör<strong>de</strong> gjor<strong>de</strong> ont i mig”, säger hon.<br />

”Sedan <strong>de</strong>n dagen har jag inte lagt min hand<br />

på någon av flickorna.”<br />

<strong>Nu</strong> konstaterar Umm Khaled bestämt:<br />

”Det finns ingen anledning att omskära kvinnor.<br />

Det är bara lögner. Den oomskurna<br />

flickan är bättre än <strong>de</strong>n omskurna.”<br />

Hon tittar sig omkring i rummet och frågar<br />

<strong>de</strong> andra utmanan<strong>de</strong>: ”Har någon av er un<strong>de</strong>r<br />

<strong>de</strong> senaste fyra åren knackat på min dörr och<br />

jag har följt med? Jag har till och med vägrat<br />

omskära min egen brors döttrar!”<br />

” Det jag hör<strong>de</strong> gjor<strong>de</strong><br />

ont i mig.« Umm Khaled<br />

Beslutet att avstå från att utföra omskärelse<br />

har kostat Umm Khaled.<br />

”Jag bruka<strong>de</strong> omskära tjugo flickor varje<br />

månad”, säger hon. ”Jag bruka<strong>de</strong> få 30, 40 eller<br />

100 egyptiska pund. Folk bruka<strong>de</strong> ge mig smör,<br />

socker, ägg och allt annat. Men sen blev jag<br />

övertygad av Gud att <strong>de</strong>tta var fel. <strong>Nu</strong> skulle jag<br />

inte göra <strong>de</strong>t för alla pengar i värl<strong>de</strong>n.”<br />

Umm Khaled är dock glad över att få en<br />

ersättning på 110 egyptiska pund i måna<strong>de</strong>n<br />

för att prata om sina erfarenheter på möten,<br />

liknan<strong>de</strong> <strong>de</strong>t i dag. BLACD erbju<strong>de</strong>r också<br />

barnmorskor mikrolån, för att un<strong>de</strong>rlätta<br />

övergången till andra inkomstkällor.<br />

Umm Samuel, 84 år, börja<strong>de</strong> som lärling<br />

hos en barnmorska när hon var tio år gammal.<br />

Hon är kristen (<strong>de</strong>t finns en betydan<strong>de</strong><br />

kristen befolkning i områ<strong>de</strong>t) och har omskurit<br />

alla kristna kvinnor i byn. <strong>Nu</strong> har även hon<br />

bestämt sig för att överge meto<strong>de</strong>n.<br />

”Vår präst sa<strong>de</strong> att <strong>de</strong>t är Haram (förbju<strong>de</strong>t)”,<br />

förklarar hon.<br />

”Att omskära är en synd och jag beslöt att<br />

jag ha<strong>de</strong> syndat nog.”<br />

Med lånet hon fick av BLACD på 3000<br />

egyptiska pund, motsvaran<strong>de</strong> cirka 4 000 kronor,<br />

köpte hon en vattenbuffel. Av hennes tio<br />

kvinnliga barnbarn är bara tre omskurna.<br />

Resten – insisterar hon – kommer inte att bli<br />

<strong>de</strong>t.<br />

Dela meD • 7


arnmorskan umm khaled, poserar med<br />

sin vattenbuffel utanför sitt hem. BLACD<br />

hjälpte henne att få ett mikrolån och för<br />

pengarna köpte hon buffeln, tanken är att<br />

hon ska få en alternativ inkomstkälla och<br />

sluta omskära flickor.<br />

8 • Dela meD<br />

att få hjälp av experter<br />

Alla tre barnmorskorna i Dawadiya har slutat<br />

utföra omskärelser. Dessvärre vän<strong>de</strong>r sig<br />

familjer även till läkare för att få sina döttrar<br />

omskurna, så BLACD bju<strong>de</strong>r in experter till<br />

byn, som förklarar att <strong>könsstympning</strong> är farlig<br />

och onödig. BLACD har också ansträngt sig<br />

för att nå ut till medlemmar i <strong>de</strong> religiösa samfun<strong>de</strong>n<br />

– bå<strong>de</strong> <strong>de</strong> muslimska och kristna. För<br />

trots att <strong>de</strong>t inte finns något stöd för kvinnlig<br />

omskärelse i <strong>de</strong>n kristna traditionen, så ses<br />

kritik mot omskärelse som att ”du går emot<br />

samhället”, säger Magda Nagiub Wahba. Det<br />

muslimska etablissemanget är å sin sida <strong>de</strong>lat<br />

en kvinna le<strong>de</strong>r diskussionen<br />

om kvinnlig <strong>könsstympning</strong>.<br />

tack vare <strong>de</strong>t <strong>Diakonia</strong>stödda<br />

projektet är frågan inte<br />

längre tabu.<br />

mellan opponenter och anhängare av<br />

omskärelse.<br />

Tantawi Ab<strong>de</strong>l Aziz Ali, 47 år, är grundskollärare<br />

i byn Manshiyat Sawada. När BLACD<br />

börja<strong>de</strong> sin verksamhet i byn, var han en av<br />

<strong>de</strong>ss opponenter. Men efter att ha <strong>de</strong>ltagit på<br />

några föreläsningar, säger han: ”jag ville veta<br />

mer och börja<strong>de</strong> få information från specialister”.<br />

<strong>Nu</strong> arbetar han med BLACD. Han diskuterar<br />

<strong>könsstympning</strong> med andra män, förklarar<br />

att <strong>de</strong>t kan ha negativ inverkan på<br />

äktenskapet och att ”<strong>de</strong>t inte är bättre att gifta<br />

sig med en omskuren kvinna”.<br />

Det kommer att ta lång tid innan man<br />

utplånat kvinnlig <strong>könsstympning</strong>, säger<br />

Tantawi Ab<strong>de</strong>l Aziz Ali. För en far, förklarar<br />

Ali, är hans dotters omskärelse ett tecken på<br />

”Effa”, som bety<strong>de</strong>r dygd på arabiska. Det<br />

bety<strong>de</strong>r att fa<strong>de</strong>rn ”tar hand om sin dotter”.<br />

Trots <strong>de</strong>t har Ali bestämt sig för att ta hand<br />

om sin 13-åriga dotter på ett annat sätt.<br />

flickor och <strong>de</strong>ras drömmar<br />

BLACD:s mål är att hjälpa flickor i <strong>de</strong>ssa samhällen<br />

att få ett större inflytan<strong>de</strong> i alla beslut<br />

som berör <strong>de</strong>m, inte bara i frågan om <strong>könsstympning</strong>.<br />

Ett slut på <strong>könsstympning</strong> går<br />

hand i hand med andra samhälleliga<br />

förändringar.<br />

”Alla våra se<strong>de</strong>r håller på att förändras”,<br />

säger Samia Toussa, mor till Miriam.<br />

”Förut stanna<strong>de</strong> tjejer hemma och folk<br />

ansåg att <strong>de</strong> måste övervakas. <strong>Nu</strong> får alla en<br />

utbildning och <strong>de</strong> gifter sig inte längre tidigt.”<br />

Hennes dotter Miriam säger att hon vill stu<strong>de</strong>ra<br />

på universitet och bli ingenjör.<br />

Walaa’ Ab<strong>de</strong>l Kafi, 13 år, vill också stu<strong>de</strong>ra<br />

på universitet för att bli jurist eller läkare. När<br />

<strong>de</strong>t gäller <strong>könsstympning</strong>, säger hon: ”Hemma<br />

säger <strong>de</strong> till dig: Du är så ung, du vet ingenting,<br />

du ska inte prata om <strong>de</strong>t, <strong>de</strong>t angår inte<br />

dig.” Men genom BLACD:s aktiviteter, säger<br />

hon, ”har jag lärt mig att framföra min egen<br />

åsikt”.<br />

Walaa’ är mycket stolt över att hon har<br />

intervjuats i TV och kritiserat kvinnlig <strong>könsstympning</strong>.<br />

Hon <strong>de</strong>ltog också i en av fyra<br />

manifestationer BLACD har genomfört mot<br />

<strong>könsstympning</strong>, där hundratals flickor, <strong>de</strong>ras<br />

släkt och anhängare, högljutt protestera<strong>de</strong> mot<br />

praxisen.<br />

”Dagen vi <strong>de</strong>monstrera<strong>de</strong> var jag så lycklig”,<br />

säger Walaa’.<br />

”Vi var inte rädda för någon.”


Ingela har or<strong>de</strong>t<br />

att inte engagera sig är en omöjlighet<br />

för ingela Svedin, 31. i våras var hon<br />

med diakonia på en ombudsresa till<br />

Latinamerika. en resa som visat att<br />

diakonias arbete kan vara avgöran<strong>de</strong><br />

för förändring.<br />

Berätta kort om dig själv:<br />

– Jag genomsyras av i<strong>de</strong>ellt engagemang och<br />

har gjort <strong>de</strong>t sedan tonåren. Fram till årsskiftet<br />

jobba<strong>de</strong> jag med svenska ordföran<strong>de</strong>skapet i<br />

EU på Regeringskansliet och <strong>de</strong>ssförinnan på<br />

Sida. Just nu är jag vice ordföran<strong>de</strong> i Kristna<br />

Fredsrörelsen och praktiserar på UD.<br />

Vad bety<strong>de</strong>r <strong>Diakonia</strong> för dig?<br />

– Att förändring är möjlig och att <strong>de</strong>t är här<br />

och nu vi måste verka tillsammans för <strong>de</strong>n förändring<br />

vi vill se i värl<strong>de</strong>n.<br />

På vilket sätt är du engagerad i <strong>Diakonia</strong>?<br />

– Jag är <strong>Diakonia</strong>ombud i min församling.<br />

Den här resan är en <strong>de</strong>l av <strong>de</strong>t. Jag sitter också<br />

i internationella rå<strong>de</strong>t och har i omgångar<br />

varit med i <strong>Diakonia</strong>s aktivistgrupp och hållit i<br />

workshops för ungdomsgrupper.<br />

Vilken fråga fokuserar ni framför allt på<br />

i församlingen och varför?<br />

– I internationella rå<strong>de</strong>t i Abrahamsbergskyrkan<br />

har vi bland annat fokuserat på Kongo<br />

och ”En hållbar värld”. Vi har även tittat på <strong>de</strong><br />

nya utmaningarna <strong>Diakonia</strong> står inför, där vi<br />

utmanat <strong>Diakonia</strong> och Missionskyrkan kring<br />

internationella frågor och hur man förblir<br />

relevant. Jag inspireras själv mycket av <strong>de</strong>n<br />

möjliga synergin mellan folkrörelse, professionalism<br />

och <strong>de</strong> nya snabba nätverken kring<br />

rättviseengagemang.<br />

Varför är <strong>Diakonia</strong>s arbete viktigt?<br />

– Därför att <strong>Diakonia</strong> arbetar med att förändra<br />

strukturer på ett långsiktigt strategiskt<br />

sätt utan att tappa fokus på <strong>de</strong> människor som<br />

gör förändringen möjlig runt om i värl<strong>de</strong>n.<br />

VAD BETYDER<br />

DIAKONIA FÖR DIG?<br />

besök i <strong>de</strong>n andinska byn khapi,<br />

bolivia där klimatförändringarna<br />

påverkar <strong>de</strong>n lokala befolkningen<br />

hårt. Vikten av anpassning och klimaträttvisa<br />

blir påtaglig när <strong>de</strong><br />

allra fattigaste drabbas av en klimatpåverkan<br />

som <strong>de</strong> själva aldrig<br />

bidragit till.<br />

Foto: Els-mariE CarlbäCkEr<br />

På vilket sätt ser du att <strong>Diakonia</strong>s arbete ger resultat?<br />

– Till exempel på en sådan här ombudsresa.<br />

Då kan man se personliga exempel på hur<br />

saker förändrats där <strong>Diakonia</strong> har bidragit<br />

eller varit avgöran<strong>de</strong> för <strong>de</strong>n förändringen,<br />

även när man arbetar i komplexa miljöer där<br />

<strong>de</strong>t finns många olika orsaker till förändring.<br />

Varför är <strong>de</strong>t viktigt att engagera sig?<br />

– Därför att <strong>de</strong>t inte går att låta bli. Vi är<br />

alla intrikat sammanvävda. Sydafrikanska<br />

begreppet Ubuntu driver mig: ”Jag blir till i<br />

relation till andra människor. Om någon li<strong>de</strong>r<br />

så li<strong>de</strong>r jag.” Det handlar om samhörighet.<br />

Hur orkar du fortsätta, även när saker inte förändras?<br />

– Kraft, energi och ork kommer ofta från<br />

min familj, vänner och i mötet med andra. Jag<br />

tror också att man måste acceptera att man har<br />

olika ork och energi över tid. Ett annat sätt för<br />

att orka är att följa sin inre etiska kompass,<br />

meditation och så klart inspiration från andra<br />

som gått före.<br />

Dela meD • 9


Politikerutfrågning<br />

om global utveckling<br />

Är du intresserad av utvecklingsfrågor men<br />

osäker på var riksdagspartierna står?<br />

Un<strong>de</strong>r hösten anordnar ett flertal församlingar<br />

i Sverige utfrågningar av riksdagskandidater om<br />

<strong>de</strong>ras syn på Sveriges politik för global utveckling<br />

(tillsammans med <strong>Diakonia</strong> och Bilda). Du är välkommen<br />

att <strong>de</strong>lta i <strong>de</strong>ssa samtalskvällar där politikerna<br />

frågas ut om bistånd, mänskliga rättigheter<br />

och globala frågor. På diakonia.se/kalendarium ser<br />

du var och när utfrågningarna äger rum.<br />

gaza: Blocka<strong>de</strong>n är<br />

totalt oacceptabel<br />

I samband med Israels attack mot Ship to Gaza<br />

konvojen tog <strong>de</strong>n offentliga <strong>de</strong>batten om blocka<strong>de</strong>n<br />

mot Gaza fart. Även i Israel hör<strong>de</strong>s många röster<br />

som peka<strong>de</strong> på blocka<strong>de</strong>ns orättfärdiga och kontraproduktiva<br />

effekter.<br />

<strong>Diakonia</strong> har un<strong>de</strong>r lång tid hävdat att <strong>de</strong>n illegala<br />

blocka<strong>de</strong>n måste upphöra. Blocka<strong>de</strong>n är en<br />

huvudkomponent i Israels kollektiva bestraffning<br />

av Gazas civilbefolkning och är totalt oacceptabel.<br />

Blocka<strong>de</strong>n har också blivit en garant för Hamas<br />

illegala makt och kontroll över Gaza. Deras ledare<br />

och aktiva saknar ingenting av livets goda och drar<br />

istället bå<strong>de</strong> politisk och ekonomisk nytta av blocka<strong>de</strong>n.<br />

Gazas civilbefolkning li<strong>de</strong>r däremot av brist<br />

på varor och förnö<strong>de</strong>nheter och har fått uppleva<br />

krig och hur hela <strong>de</strong>t civila samhället rasat samman.<br />

Det är dags för omvärl<strong>de</strong>n att agera. Blocka<strong>de</strong>n<br />

måste brytas. Övergrepp, straffrihet och tomma<br />

fredsförhandlingar har genomsyrat konflikten i<br />

Israel och Palestina. Civilbefolkningen drabbas<br />

hårt av konflikten dagligen. <strong>Diakonia</strong> anser att <strong>de</strong>t<br />

behövs en ny politik och Sverige och EU bör sätta<br />

folkrätten och mänskliga rättigheter som ram för<br />

att hantera konflikten och tvinga parterna till<br />

förhandlingsbor<strong>de</strong>t.<br />

10 • Dela meD<br />

ge bort rätten till fredskultur – så är du med och skapar framtidsdrömmar för Jonhatan<br />

rodriguez och många andra ungdomar runt om i värl<strong>de</strong>n.<br />

Ge bort en rättighet<br />

Vill du ge en vän en present med<br />

mening? Och vill du samtidigt ge<br />

<strong>Diakonia</strong> möjlighet att kämpa för<br />

människors rättigheter i över trettio<br />

län<strong>de</strong>r? Då ska du ge bort en rättighet!<br />

Varje rättighet ”kostar” hundra kronor<br />

och ger dig ett gåvoblad med ett<br />

symboliskt paket att ge bort. Du viker<br />

Snart är <strong>Diakonia</strong>s almanacka för<br />

2011 klar! Varje månad illustreras med<br />

en vacker bild från något av <strong>de</strong> län<strong>de</strong>r<br />

där <strong>Diakonia</strong> arbetar. Un<strong>de</strong>r bil<strong>de</strong>n<br />

finns måna<strong>de</strong>ns dagar, helger markera<strong>de</strong><br />

med rött. Till varje bild finns <strong>de</strong>t<br />

också en kort text som berättar om<br />

bil<strong>de</strong>n och människorna på <strong>de</strong>n.<br />

Almanackan är cirka 28x28 centimeter.<br />

Den är spiralbun<strong>de</strong>n, och har<br />

ett hål så att <strong>de</strong>n lätt kan hängas upp<br />

på väggen.<br />

Du som är Förändringsfad<strong>de</strong>r och<br />

ger minst 300 kr per månad får<br />

själv ihop paketet och skriver på etiketten.<br />

Pengarna används till hela vårt<br />

rättighetsarbete. Dessutom bidrar Sida<br />

med 900 kronor för varje hundralapp!<br />

LÄS MER OM, Och GE<br />

BORT, RÄTTIGhETERNA på:<br />

diakonia.se/rattighet<br />

eN aLmaNacka Som föräNdrar värL<strong>de</strong>N<br />

almanackan sänd till dig i oktober som<br />

ett extra tack för att du stödjer <strong>Diakonia</strong>s<br />

arbete. Du som inte är Förändrings<br />

fad<strong>de</strong>r eller som ger mindre än<br />

300 kr per månad, kan köpa almanackan<br />

för 150 kr inklusive porto. Ett<br />

annat sätt att få almanackan är att<br />

antingen bli Förändringsfad<strong>de</strong>r eller<br />

att höja din månadsgåva! Det gör du<br />

genom att kontakta givarservice på<br />

08-453 69 31.<br />

Almanackan beställer du på<br />

diakonia.se/material<br />

Foto: Jon rEstpo


Gnetar sig fram till<br />

en bättre värld<br />

Iréne Ambjörn i Leksand, som följ<strong>de</strong> med på<br />

<strong>Diakonia</strong>s ombudsresa till Sydamerika i våras, har<br />

funnit ett eget sätt att förändra värl<strong>de</strong>n: genom att<br />

kombinera nytta med nöje. Av gamla tyger syr hon<br />

påsar som hon sedan säljer i bland annat kyrkan och<br />

på sommargår<strong>de</strong>n.<br />

– Jag älskar att sy, och tycker <strong>de</strong>t är fantastiskt<br />

roligt att leta gamla tyger på loppisar och ta till vara<br />

sådant som andra inte tycker är någonting. Helst ska<br />

<strong>de</strong>t vara 70-talsmönster, säger Iréne.<br />

I varje påse lägger Iréne en ”Dela med”, så blir <strong>de</strong>t<br />

lite information om <strong>Diakonia</strong> också.<br />

– Jag har förstått att vill man förändra värl<strong>de</strong>n, så<br />

är <strong>de</strong>t på <strong>de</strong>t här sättet; med ett envist ”gnetan<strong>de</strong>” och<br />

med små steg som till slut ger resultat, och till <strong>de</strong>t<br />

behövs pengar. Jag tycker <strong>de</strong>t är så roligt att jag kan<br />

kombinera min lust att sy med mitt intresse för återanvändning,<br />

och samtidigt göra något nyttigt.<br />

Väskorna är ju också en sak som inte är all<strong>de</strong>les<br />

onödig, en för<strong>de</strong>l i vårt prylsamhälle.<br />

viSSte du…?<br />

…att du kan starta en egen insamling till <strong>Diakonia</strong> i samband<br />

med din högtidsdag? Din insamling kan du också koppla till ditt Facebookkonto<br />

så att <strong>de</strong>t i din logg syns när någon<br />

har skänkt pengar till insamlingen! LÄS MER Och STARTA<br />

DININSAMLING på:<br />

diakonia.se/insamling<br />

<strong>de</strong>t Här<br />

kaN du göra!<br />

Anordna en klädbytardag där<br />

intäkterna går till <strong>Diakonia</strong>. Det<br />

kommer att bli ett utmärkt tillfälle<br />

att göra sig av med gamla<br />

klä<strong>de</strong>r och skaffa nya – vid ett och<br />

samma tillfälle! Sätt upp anslag<br />

om klädbytardagen och be allmänheten<br />

men också dina vänner,<br />

bekanta och arbets-/studiekamrater<br />

att ta med sig <strong>de</strong> klä<strong>de</strong>r som<br />

<strong>de</strong> vill byta. Klä<strong>de</strong>rna ska naturligtvis<br />

vara hela och rena, och <strong>de</strong>t<br />

kan vara bra att ha angivit ett<br />

minsta antal plagg att ta med.<br />

Varje person får sedan betala en<br />

liten summa i inträ<strong>de</strong>, som går till<br />

<strong>Diakonia</strong>. Låt alla lägga ut sina<br />

klä<strong>de</strong>r och sedan är <strong>de</strong>t bara att<br />

börja fynda. Inte nog med att du<br />

kommer hem med nya klä<strong>de</strong>r –<br />

bå<strong>de</strong> miljön och <strong>Diakonia</strong> kommer<br />

att vara tacksamma för ditt<br />

initiativ!<br />

uLf frödiN<br />

måL 2010<br />

16,1 miLj<br />

iNSamLat<br />

HittiLLS<br />

9,2 miLj<br />

T.o.m. 2010-07-22<br />

Förändrings-<br />

Faddrar<br />

4,4 milj<br />

privaT-<br />

personer<br />

TesTamenTen<br />

0,9 milj<br />

Fond-<br />

sparan<strong>de</strong><br />

1,5 milj<br />

0,5 milj<br />

minnEs- oCh höGtidsGåvor<br />

1,2 milj<br />

0,5 milj<br />

FörsamlinGsGåvor<br />

FörEtaG oCh<br />

FörEninGar<br />

övriGt<br />

0,1 milj<br />

0,1 milj<br />

Dela meD • 11


Kalen<strong>de</strong>r för en speciell sorts människor<br />

Somliga människor vet att <strong>de</strong>t går att förändra värl<strong>de</strong>n. De lever i övertygelsen att mänskliga rättigheter, jämställdhet,<br />

rättvisa och <strong>de</strong>mokrati kan genomföras överallt. Och <strong>de</strong> arbetar för <strong>de</strong>tta, varje dag – direkt och indirekt – via samarbetsorganisationer<br />

över hela värl<strong>de</strong>n. De hjälper människor att själva ta sig ur fattigdom och förtryck. De skapar nya och bättre<br />

förutsättningar på lokal nivå och <strong>de</strong> medverkar till globala förändringar. De finns i Sverige, Ouagadougou, <strong>de</strong> finns överallt.<br />

Det här är en kalen<strong>de</strong>r för <strong>de</strong>ssa människor. Den är 250x250 mm och kostar 150 kr inkl porto.<br />

Köp <strong>de</strong>n om du vill känna dig lite speciell.<br />

Kalen<strong>de</strong>rn kan beställas<br />

på diakonia.se eller på<br />

telefon 08-453 69 00.<br />

Tel 08-453 69 00 . PG 90 33 04-4 . diakonia.se<br />

DIAKONIA ÄR EN KRISTEN BISTÅNDSORGANISATION SOM TILLSAMMANS MED LOKALA SAMARBETSORGANISATIONER ARBETAR FÖR EN VARAKTIG FÖRÄNDRING FÖR DE MEST UTSATTA MÄNNISKORNA I VÄRLDEN.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!