Kundtidningen KONTAKT #3-2009 - Sollentuna Energi

KontAKtodr total
temA Vatten
Vad händer
under jord
Bröder har koll
på rören
Käppala tar hand
om toaVattnet
En TIDnInG FRÅn SollEnTunABoRnAS EGET EnERGIBolAG k #3 2009
Katarina Forslöw
är kommunens
vattenvårdare
VAttenVårD
som märks

Vi måste Värna
om Vårt Vatten
Vatten är temat för detta nummer av Kontakt.
På många håll i världen är vatten en bristvara
medan det på andra platser finns i överflöd och
ibland ställer till med stora katastrofer. I Sverige
är vatten något som vi är väldigt bortskämda
med. Men vi börjar alltmer inse att vi måste
hantera vattnet mer varsamt av miljöskäl.
Här i Sollentuna sker vattensamverkan genom
Norrvatten och Käppalaförbundet. Det är också
» Vi har en mycket god hantering
av såväl dricksvatten som
avloppsvatten.«
ett samarbete som är värt all beundran. Norrvatten
är ett kommunalförbund som består av
13 norrortskommuner och som bildades 1926
för produktion av dricksvatten i Görvälns vattenverk
i Järfälla. Käppalaförbundet bildades 1957
och sköter omhändertagandet av avloppsvatten i
Käppalaverket på Lidingö. I dag är 11 kommuner
medlemmar.
Genom att Sollentuna är medlem i såväl Norrvatten
som Käppalaförbundet har vi en mycket
god hantering av såväl dricksvatten som avlopps­
Innehåll
en dag på jobbet
Allt som spolas ned
– dyker upp igen ......................................................4–7
porträttet
Framgångsrik vattenvård
över kommungränserna ..................................8–9
Kamera hittar fel under jord ............................9
Utdöd sjö fick nytt liv ............................................10
en dag på jobbet
Fysiskt rörarbete ............................................. 11–13
Föreslår ny teknik för strömlösa ..............15
11
vatten till rimliga kostnader. Mer om detta kan
du läsa på de kommande sidorna.
Sollentuna Energis verksamhet innebär också
att vatten behandlas i flera av våra verksamheter
på det ena eller det andra sättet.
ett exempel är fjärrvärmen där vatten är det
som används i systemet för att värma bostäder
och lokaler och fjärrvärmen är väl utbyggd i
Sollen tuna kommun. Samtidigt har vårt
verksamhetsområde Gata & Park ansvar
för dagvatten från våra gator och torg.
Även den el som vi säljer till våra kunder
kommer huvudsakligen från vatten,
eftersom vi har valt att enbart sälja
förnyelsebar el.
Jag hoppas ni får en intressant läsning!
Avslutningsvis vill jag också rekommendera
ett studiebesök på Käppala verket,
för att titta på deras process för hantering
av avloppsvatten. k
GÖSTA SÖDERKVIST
VD, SollEnTunA EnERGI AB
4
KONTAKT ges ut av Sollentuna Energi AB,
ett av Sollentuna kommun ägt bolag.
Adress: Sollentuna Energi AB,
Box 972, 191 29 Sollentuna
Tel växel: 08-623 88 00
E-post: info@sollentunaenergi.se
Webb: www.sollentunaenergi.se
Ansvarig utgivare: Gösta Söderkvist
upplaga: 29 500 ex.
Produktion: Voff Media AB, www.voff.se
omslagsfoto: Jyrki Siikanen
Tryck: Rolf 2009, Svanenmärkt papper
2 Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
8
15

BArn PÅ batterimarsch
50 förskolebarn marscherade
till batteriinsamlingen
i tegelhagen med varsin holk
i hand.
Barnen från familjedaghemmen
Bläckfisken och Bullerbyn
i Sollentuna hade fått ett
uppdrag: att samla in gamla
batterier hemma och sedan
lämna dem vid återvinningsstationen
i tegelhagen.
idén till insamlingen kom
från en förälder och genomfördes
av barndagvårdaren
Ann-Sofi Karlsson-esklund och
hennes sex kollegor. Ann-Sofi
nY elinsamling
i hÄGGViK
Vid entrÉn till elgiganten i häggvik finns
ett nytt insamlingsställe för elavfall. i den
lysgröna stora boxen kan elgigantens
kunder lämna in mindre produkter som
batterier, mobiltelefoner, glödlampor och
lysrör. Stationen är permanent och liknande
finns nu i de flesta elgigantenbutiker.
KliPP hÄCKen oCh rädda liV
häckar och buskar långt ut på trottoaren kan betyda livsfara. Fotgängare och
cyklister får svårt att komma fram och tvingas ut på den allmänna vägen. Sollentuna
energis Gata & Park-avdelning vill att alla fastighetsägare ser över sina häckar,
buskar och träd så att de inte skymmer sikt eller hindrar framkomlighet. Särskilt
känsliga ställen är korsningar och kurvor. Snöröjare, postutdelare och sophämtare
behöver dessutom tillgång till trottoaren.
Anders Friberg på Gata & Park säger att Sollentuna energi tvingas ingripa om
inte fastighetsägaren följer reglerna.
– På vissa ställen har vi redan varit tvungna att åtgärda problemet. och då
fakturerar vi fastighetsägaren för det.
häckar och buskar ska växa inom tomtområdet. Sträcker de sig ut över
gata eller gångbana ska det finnas en fri höjd för trafikanterna. För gångbana
är minimihöjden 2,5 meter, för cykelbana 3,2 meter.
beställde allt material från
tidningen Bamse i samarbete
med Batteriinsamlingen; små
batteriholkar, naturvårdsmemory
och tidningar med specialskrivna
serier om batterier.
efter att barnen samlat in
batterierna startade promenaden.
Barnen fick samtidigt
bättra på motionen genom
att gå en extra sträcka för
”Gångpolarn”, en motionskampanj
från Svenska Gång-
och Vandrarförbundet. målet
var insamlingen där ära och
ballonger väntade.
– Barnen tyckte att det var
jätteroligt och pratade mycket
om det både före och efter
marschen. Dessutom fick vi
en liten kick av det här och
planerar nu flera miljöprojekt.
Under år 2008 samlade
PÅSBYte från majs till papper
Stockholms län ihop totalt 420
ton småbatterier. Det betyder
ungefär 200 gram per person.
Förskolebarnen i Sollentuna
smäller dock högre som samlade
ihop hela 40 kilo under
en dag.
under hösten 2009 och våren 2010 byter Sollentuna energi ut dagens
majsstärkelsepåsar mot våtförstärkta papperspåsar. orsaken är att Sollentuna
går från kompostering till rötning av matavfall och då fungerar inte majsstärkelsepåsar.
när man rötar matavfall skapas biogas. Det kan användas som
driv medel till personbilar och tyngre fordon som till exempel
Sollentunas sopbilar.
– För användaren blir det en marginell skillnad, de nya
påsarna passar till de gröna, bruna och grå påshållare
som redan finns, säger Kristina Sjöblom på Sollentuna
energi.
mer information kommer i nästa nummer av
Kontakt, men för de som redan nu vill prova de nya
påsarna finns de att hämta i Sollentuna kommuns
reception, turebergshuset, samt i receptionen hos
Sollentuna energi från slutet av oktober.
informationsmöten kommer att hållas framöver
för samfälligheter och bostadsrättsföreningar.
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi 3

på plAtS
Allt som spolas ner
– DYKer
JanErik Berg på Käppala reningsverk
visar en del av all den skit som
människor spolar ner i toaletten.
TExT: DAn hÅFSTRÖM FoTo: JyRKI SIIKAnEn
4 Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi

Upp IGen
Vad händer egentligen med det du spolar ner i toaletten? Jo,
det hamnar i en elva meter djup bassäng på lidingö. Kontakt har
besökt platsen där ditt avloppsvatten renas. Mannen som visar
oss runt, JanErik Berg, har en vädjan att komma med:
– Spola inte ner vad som helst, mina arbetskompisar kan dö!
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
5

här luktar det brottarbralla! Jan­
Erik Berg har jobbat på Käppala
reningsverk på Lidingö i 35 år
men kan fortfarande känna lukten
när han öppnar dörren till silhallen.
Att det luktar illa är inte så
konstigt. Här rinner det nämligen in 2 000 liter
avloppsvatten i sekunden. I silhallen, det första
stadiet av reningen, passerar avloppsvattnet
genom ett galler som rensar bort de grövsta föroreningarna.
JanErik Berg lyfter på en lucka och
pekar på några typiska föremål som fastnar här:
kondomer, bindor och bomullspinnar.
– Topsen är ett gissel, för många av dem slinker
förbi gallret och fortsätter vidare i reningsverket,
suckar han.
» När vi fiskade upp cykeln hade
den uppskattningsvis färdats
6–7 kilometer i tunneln och vägde
250 kilo på grund av all skit som
fastnat i den.«
På betongväggarna har personalen hängt upp
exempel på vad människor slänger i toaletterna:
trasiga fotbollar, kepsar, en sportbehå. En av de
märkligaste troféerna är en barncykel som någon
måste slängt ner i en öppning av tunneln som
leder till reningsverket.
– När vi fiskade upp cykeln hade den uppskattningsvis
färdats 6–7 kilometer i tunneln och
vägde 250 kilo på grund av all skit som fastnat
i den.
nästan allt skräp (dock inte cyklar) mals ner
i en renskvarn och omvandlas sedan med slammet
från reningsverket till biogas i en rötkammare.
Ett av verkets stora framtidsprojekt är att producera
fordonsgas för SLs bussar. Om ett år ska
två pipelines mellan Käppala och SLs depåer på
Lidingö och Värmdö vara klara.
– Vi räknar med att förse ungefär 100 SL­bussar
med fordonsgas, säger Torbjörn Wikström, projektledare
tillika Sollentunabo (Rotsunda).
Hur kommer då ditt avloppsvatten till reningsverket?
Vid pumpstationen i Edsberg i Sollentuna
pumpas det upp 20 meter och leds in i den 65
kilometer långa och cirka två och en halv meter
breda bergtunneln. Tack vare tunnelns minimala
Vi människor lyckas få ner
bisarra saker i avloppet som
kepsar, fotbollar, sportbehåar
och en cykel. Men tops är det
största problemet.
6 Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi

lutning på en promille rinner vattnet i maklig
takt till Käppalaverket. Bergtunneln blev klar
i slutet av 50­talet och reningsverket öppnade
1969. Innan dess fanns väldigt grova galler som
enligt JanErik Berg i stort sett bara stoppade ”en
död ko”. Allt avloppsvatten från Sollentuna gick
rakt ut i Edsviken och Norrviken.
Efter den illaluktande silhallen är det en lättnad
att komma till den så kallade försedimenteringen.
Här får det alltjämt mycket förorenade
vattnet med JanErik Bergs ord ”lugna ned sig” i
fyra meter djupa bassänger. En stor del av föreningarna
sjunker till botten och tas bort med en
stor skrapa.
på staketen vid de elva meter djupa bassängerna
i nästa avdelning, kallad bioblocken, hänger
livbojar från Trygg­Hansa.
– Som tur är har ingen ramlat i. Det här är nog
ett av de olämpligaste badvattnen du kan hitta.
I biobassängen bryter naturligt förekommande
mikroorganismer och bakterier ned de organiska
föroreningarna i avloppsvattnet. Mikroorganismerna
minskar också vattnets fosfor­ och kvävehalt
väsentligt.
– De här cirka 150 olika typerna av bakterier är
Kort om käppala reningsVerk
• tar emot avloppsvatten från elva kommuner, däribland
Sollentuna. Antalet anslutna personer är cirka 410 000.
Dessutom tillkommer avloppsvatten från sjukhus,
skolor, kontor och industri som motsvarar 120 000
personer.
• renade 56,5 miljoner kubikmeter avloppsvatten 2008.
• tar emot 2 000 liter avloppsvatten i sekunden.
• producerar 6 miljoner kubikmeter biogas per år.
• kommer inom ett år börja producera fordonsgas som
räcker till ungefär 100 Sl-bussar.
det här kan du göra För miljön
• spola bara ned bajs, kiss och toapapper i toan eftersom
hushållspapper och annat grövre papper riskerar
att orsaka stopp eller onödigt arbete för reningsverket.
• använda miljömärkta tvättmedel.
• lämna tillbaka läkemedel till Apoteket.
• lämna färg, lacknafta och liknande till miljöstationen.
• inte hälla ut matolja och fett i diskhon vilket riskerar att
skapa stopp i avloppet utan istället torka ur stekpannan
med hushållspapper och lägga i soporna.
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
på sätt och vis mina viktigaste arbetskompisar.
Problemet när människor slänger olämpliga
ämnen i toan är att bakterierna som renar vattnet
dör, säger JanErik Berg.
– Allt som är antibakteriellt, till exempel klorin,
lösningsmedel och färg, kan störa reningsprocessen,
tillägger miljöingenjören Merja Niemelä.
den sista stationen är ett sandfilter som tar
hand om de partiklar som finns kvar när vattnet
gått igenom grovrening, försedimentering,
biobassäng och eftersedimentering. Här brukar
JanErik Berg hålla en liten föreläsning som han
hoppas ska ta honom ända till Blå Hallen.
– Till alla skolelever som kommer hit säger jag
att de ska plugga ordentligt och så småningom
bli så duktiga att de uppfinner ett sätt att få bort
läkemedelsrester ur vattnet. Lyckats någon av
dem med det så kommer vederbörande att få
Nobelpriset och då hoppas jag bli bjuden till
middagen.
Efter sandfiltret slussas det renade vattnet ut
på 45 meters djup i Saltsjön mellan Lidingö och
Nacka. Är det så rent att det går att dricka då?
– Nja, man skulle inte dö om man drack det,
men kanske bli magsjuk. k
7

porträttet
Katarina Forslöw vill göra
vattendragen mer tillgängliga
med promenadstråk och en
vacker miljö.
oxunda vattensamverkan firar tioårsjubileum i år. Sollentuna kommuns vattenvårdare
Katarina Forslöw är kanske mest stolt över den åter skapade Kvarnsjön.
– Det var ett stort och viktigt projekt. men jag är också stolt över att det händer
så mycket inom vattenvården, säger hon.
TExT: CARInA JäRVEnhAG FoTo: JyRKI SIIKAnEn
Framgångsrik vattenvård
över kommungränserna
Sollentuna, Sigtuna, Upplands Väsby,
Täby och Vallentuna kommuner har
i tio år arbetat för bättre vattenkvalitet
i sjöarna och vattendragen inom
Oxundaåns avrinningsområde.
– Vi ligger långt fram vad gäller vattenvård. Vi
ses nog som föregångare för många andra kommuner,
säger Katarina Forslöw.
Vattenvård har hamnat mer i fokus de senaste
åren. Mycket beroende på EU:s vattendirektiv.
Målet är att Sverige ska ha en god vattenmiljö i
alla vattendrag år 2015. Det innebär också att det
ska vara en bra ekologisk mångfald av växter och
djur.
– EU:s direktiv har gett vattenfrågorna en
större tyngd, det tycker jag är bra. Vattendirektivet
gör också att de åtgärdsprogram och normer
som kommuner och myndigheter tar fram blir
juridiskt bindande. Inom Oxundaområdet har
vi som mål att alla berörda sjöar ska ha uppnått
god vattenkvalitet fram till år 2021. Vi klarar det
inte till 2015.
8 Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi

Hur är då vattenkvalitén i Sollentuna kommun?
Bra vad gäller ”badbarheten”, alla sjöar går
att bada i, men det innebär inte automatiskt att
alla sjöar har en bra ekologisk status.
– Det där kan vara svårt att skilja på, det inser
jag. Mycket av vårt arbete just nu är inriktat på
djur­ och växtlivet och att förbättra vattenkvaliteten
genom att rena dagvatten från land innan
det rinner ut i sjösystemet. Det handlar bland
annat om att hitta fria vandringsvägar för djurlivet
genom sjösystemet.
ett Vattenproblem i kommunen är algblomningen
i Norrviken. Näringsämnen kommer både
från sjöarna uppströms, men också från tätorternas
dagvatten. Den nya våtmarken vid Kvarnsjön
förbättrar situationen något (Läs mer på sidan
10), men fler åtgärder behövs.
– Vi planerar också för dagvattendammar vid
Breddens trafikplats vid Infracity. Det är ett hårt
belastat område med enbart hårdgjorda ytor. Det
gör att dagvattnet inte sjunker undan och att
vattnet rinner ut på samma ställe, säger Katarina
Forslöw.
– Den ständigt pågående urbaniseringen och
belastningen innebär för sjöar och vattendrag
att vi ständigt måste vara steget före. Vattenvård
måste finnas med redan i planeringsskedet när
nya områden ska byggas.
Ytterligare ett projekt med anknytning till
Norrviken är Edsån. (Läs mer på sidan 14). Andra
vatten som ska restaureras är sjön Fysingen och
Verkaån.
– Det är oerhört viktigt att det finns en kontinuitet
inom vattenvården. Ofta tar det flera år
innan man uppnår några förändringar. Därför
får vattenvård inte bli en modefluga.
att informera om vad som händer inom vattenvården
tycker Katarina Forslöw nästan är lika viktigt
som det arbete som utförs. I september bjöd
därför Oxunda vattensamverkan in allmänheten
till ett seminarium om alla pågående projekt.
– Information är väldigt betydelsefull eftersom
det tar tid innan man ser förändringar med
blotta ögat.
På frågan vad som är hennes egen drivkraft
säger hon att arbetet är så roligt.
– Jag har läst biologi på universitetet och att
kunna kombinera den kunskapen med arbetet
i en kommun är perfekt. Dessutom är arbetet
så varierat. Jag jobbar med allt från vattenvård,
djur­ och växtlivet till att bevara kulturlandskapet.
Dessutom ser jag att vi uppnår resultat.
På www.oxunda.com finns mer information
om pågående projekt. k
Kamera hittar fel
under jord
trädrötterna söker sig fram under jord och spränger
effektivt våra dag- och spillvatten ledningar. Det är
luft och vatten de vill åt. Anders lundin på Sollentuna
energi hittar felen med en robotkamera.
TExT: BIAnCA BARCK FoTo: CARl-MIKAEl ERIKSSon
filmbussens skjutdörr är öppen. Anders lundin
sitter inne vid datorskärmen och visar en karta
över VA-ledningsnätet. i hans arbete som rörläggare
ingår att felsöka ledningar under jord med en
kamera och då är kartorna ett måste.
De flesta uppdragen sker under vår, sommar och
höst. Då har träden vuxit och rötterna sökt sig mot
rören på jakt efter luft och vatten. Det är just rötterna
som är de största bovarna i sammanhanget. Grus, Rörläggare
läckage och bland annat ledningsbrott är andra orsa- Anders lundin
ker. resultatet är stora sprickor och stopp i rören. felsöker rör med
Under Fredsvägen i Vaxmora har rötterna slagit till. en robotkamera.
– Det behövs bara en mikroskopisk spricka för att
de ska ta sig in. Sen är det kört, säger Anders lundin.
med kameran har han hittat det drabbade stället och kollegerna har
tagit bort rötterna med en rotskärare, tre kättingar som snurrar runt
i ledningen, fort, fort. röret har även spolats så det är bara en sista
kontroll kvar.
Anders lundin säger att man
troligtvis kommer att laga
sprickan med en manschett
som fixeras. och
tack vare robotkameran
behöver man
inte ens gräva
upp ledningen.
Arbetskamraten
heter iPeK,
Se fi lmen om vad
en kamera på sex hjul
kameran hittar under jord på
som han manövrerar med hjälp
www.sollentunaenergi.se/
av en fjärrkontroll inifrån bilen.
vatten/rattaniroret.htm
Kameran ser ut som en liten
robotvarelse med röda lampor
till ögon och kameraobjektiv som nos. nersänkt i jorden kan den ta sig
150 meter som längst. Sen tar sladden slut.
På datorskärmen ser man genom kamerans ögon där den rullar
fram.
– ibland ser man råttor i ledningarna. och de gör alltid likadant,
kommer alltid ända fram till kameran och tittar, sen vänder de och
springer iväg.
enligt siffrorna på skärmen är kameran framme på rätt plats i röret.
ingen råtta syns till, och av rötterna syns bara små spretiga spår. Vattnet
kan rinna fritt.
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi 9

Fiskartorpsvägen
Travbana
Täbyvägen
Utdöd sjö fick nytt liv
i slutet av maj invigdes den gamla torrlagda Kvarnsjön med pompa och ståt. nu är sjön
helt återställd och kommer både att fungera som reningssjö och bidra till den biologiska
mångfalden. Arbetet med sjön har bedrivits inom oxunda vattensamverkan. Även markägarna
i området samt det regionala avfallsbolaget Sörab har medverkat.
TExT: CARInA JäRVEnhAG illUSTrATion: loTTA SJÖBERG
kVarnsjön Var en av de sjöar som
torrlades när bönderna i slutet av 1800talet
genomförde sjösänkningar i området,
för att på det sättet få mer odlingsbar
mark. Men på flera håll ledde sjösänkningarna
i stället till obrukbar
mark med torv och dy. Dessutom blev
det en negativ miljöpåverkan när den
naturliga biologiska balansen rubbades.
– Syftet med projektet Kvarnsjön är
att bromsa den stora mängd närings­
Det hÄr Är oxunda
VattensamVerkan
man arbetar för att kommunerna
även i framtiden ska kunna hämta
sitt dricksvatten från mälaren samt
minska föroreningar och förbättra
vatten kvaliteten inom avrinningsområdena.
läs mer på www.oxunda.com
Sköldnoravägen
LILLBODA
Täbyvägen
KVARNSJÖN
STORA ALBY
ämnen som transporteras
i Hagbyån
och som bland annat
bidrar till problem
med algblomningar
i Norrviken, säger
Maria Öquist, som är
VA­ingenjör på Sollentuna
Energi.
genom att se till
att vattnet stannar
kvar en längre stund i
Hagbyån
Maria Öquist,
VA-ingenjör
på Sollentuna
Energi.
Kvarnsjön renas det från näringsämnen,
främst fosfor, som nu blir kvar i sjöns
bottensediment.
– Här skapas ett naturligt våtmarksområde
som är grunden för biologisk
mångfald, säger Maria Öquist.
Ett annat syfte med projektet är just
att öka förutsättningarna för biologisk
mångfald, bland annat vad gäller fågellivet.
Vid Kvarnsjön har man även ska­
KVARNSJÖN
Norrviken
Vallentunasjön
pat en fisktrappa som underlättar för
fiskarna att vandra mellan sjöarna. Man
ville också bevara naturen i ett äldre värdefullt
kulturlandskap. Restaureringen
av Kvarnsjön har tagit två år och kostat
omkring fyra miljoner kronor.
– kVarnsjön är en åtgärd i vårt vattenvårdande
program. Det som ytterst
styr vårt arbete är EU:s vattendirektiv.
Där är målet en god vattenmiljö i alla
vatten år 2015, säger Maria Öquist.
Andra vattenvårdande projekt som
pågår är de mätningar som Sollentuna
Energi gör vid Vibygårds dammar innan
utloppet till Vibyån. Tanken är att ta
reda på hur mycket renare vattnet blir
efter att ha passerat en naturlig våtmark.
– Spännande är också planerna för det
nya Väsjöområdet. Där ska vi ta hand om
allt dagvatten inom området. Att ta hand
om föroreningen där den uppstår är det
moderna sättet att se på vattenvård. k
10 Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
Häggvik
Edsberg
Vallatorp

Fysiskt rörarbete
Glenn och Dean Söderholm är bröder. i 20 år har de jobbat med
underhåll och nyanläggning av vatten- och avloppsrör i Sollentuna.
Det är ett jobb där man ständigt är utomhus, på gott och ont.
Som följeslagare har de två gröna baracker.
TExT: BIAnCA BARCK FoTo: JyRKI SIIKAnEn
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
en DAG på JoBBet
11

Bröderna Glenn och Dean Söderholm arbetar
med ny- och omläggning av rör. Deras arbetslag
ser till att Sollentunaborna har vatten i kranen
och att toaletten går att spola.
lyft lite mer, säger Glenn Söderholm
till sin bror och kollega Dean Söderholm.
Såå, det är bra!
Asfalten är uppfläkt i en stor fåra.
Glenn står på botten och slipar bort
en hinna i ena änden av ett vattenrör
medan Dean håller det stadigt. Ett skikt ska bort
så att skarven till nästa rör, värmemuffen, ryms.
Svarta korkskruvslockar av plast ringlar ner på
marken. 15 meter bort skramlar grävmaskinen
sig vidare genom asfalt, stenar, sand och grus.
Glenn och Deans arbetslag från Sollentuna
Energi har arbetat i området runt Kavallerivägen
i drygt ett år. Nu ska det sista huset i området få
nytt vatten­ och avloppsrör.
efter att ha jobbat ungefär 30 år i branschen
ser de stora skillnader i jobbet genom åren. Då
var rören av gjutjärn, man ”blyade” fast dem i
varandra och maskinerna var osmidigare. Nu
är rören i plast och en grävmaskin kan i princip
snurra skopan hur man vill.
Va-nätet i SollentUnA
sollentuna energi sköter drift, underhåll
och förnyelse av vatten- och avloppsledningarna
i kommunen. totalt finns här
cirka 670 kilometer vatten- och avloppsledningar.
Dricksvattnet går genom rör
av järn och plast medan avloppsvattnets
rör är av betong och plast.
– Nu har vi så fina grejer, det är som att bygga
Lego, säger Dean.
Han torkar svetten i pannan och flinar. Skyffla
grus, upp och ner ur gropen, slipa, bära, och lyfta.
Det är fortfarande ett fysiskt jobb.
Värmemuffen sitter nu på det första röret
och Glenn börjar slipa bort en hinna av plast på
nästa. Sedan spritar han av det med en trasa,
torkar rent och skarvar ihop rören. För att de
ska sitta ihop ordentligt har värmemuffen ett
smart innandöme; värmetrådar som svetsar fast
rören.
en gräVmaskin bullrar fram mot gropen med
skopan höjd. Grus ska hällas över röret och Dean
övervakar nerifrån gropen. Pekar med handen,
lite mer åt vänster, lite bakåt. Gruset tippas ner
och Dean jämnar ut och skyfflar med spade så
det rinner ner under röret. Glenn går för att bistå
med rörexpertis vid en asfaltering längre bort.
Sedan 1981 har Dean jobbat med rörläggning.
Yrkesvalet kändes helt rätt.
12 Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi

underhållsarbeten
tidens tand sliter på rören. Därför behövs
underhållsarbete för att VA-nätet ska fungera.
just nu pågår arbete med omläggning av
vatten- och avloppsledningar på Båtsmansvägen
och en del av trestegsvägen i Sollentuna.
Samtidigt passar Sollentuna energi
på att lägga ned fjärrvärmeledningar och
förstärka elnätet. Arbetet väntas pågå mellan
vecka 16 och 44.
trafik med utfart från Vaxmoraområdet
norrut hänvisas till Gustavsbergsleden.
Förbudet mot motortrafik på Båtsmansvägen
söder om runbergsvägen upphävs under
byggtiden. Sls busstrafik kör Gustavsbergsleden,
hållplats vid Vaxmoraskolan är
indragen.
» Regnar det för mycket får man ta en paus för då kan arbetet
förstöras. Det får inte vara något vatten där man svetsar.«
– Jag tyckte väl om att vara ute och gå och
dona och greja, så det var ju ett bra alternativ.
Men jag glömde ju bort vintrarna då.
Han skrattar och verkar inte missnöjd för det.
Men ibland kan vädret vara ett gissel.
– Igår regnade det ordentligt. Då var det inte
lika roligt, med lång rock och sydväst och allting.
Regnar det för mycket får man ta en paus för då
kan arbetet förstöras. Det får inte vara något vatten
där man svetsar.
det doftar jord och äpplen runt den uppgrävda
vägen. Dean stegar upp ur gropen och
hämtar en vridnyckel för att stänga av vattnet
längre bort. Det är dags att koppla in vattenröret
till huset. Vattenposten är gömd i grannens häck
så han får krångla sig in i buskaget, sätta sig på
knä i jorden och montera vridnyckeln på vatten­
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
ventilen. Sedan vrider han fram och tillbaka,
fram och tillbaka.
– Man får hoppas att den här är tät när man
stänger den!
Tillbaka till gropen och till brandposten bredvid.
Samma vridmoment. Skillnaden är att det
nu börjar porla och brusa nere i jorden.
– Ja, det är bakvatten i röret. Vatten som ligger
kvar efter att man stängt av det och som rinner
bakåt, säger Dean och ser illmarig ut. Annars
hade det kommit upp en pelare med vatten nu.
En bit bort står två gröna baracker med plats
för verktyg och fikarum. Dean låser upp den ena
för att hämta kapmaskinen. Hylsor, verktyg, hjälmar
och västar trängs längs väggarna. På en hylla
står ”Glenny Boy” skrivet med svart tusch.
– De här barackerna drar vi med oss dit vi far.
Lite som cirkustält, säger Dean. k
13

Kom ihÅG Att läsa aV
Vattenmätaren
en gång om året får alla kunder med egen vattenmätare
ett avläsningskort. Då är det dags att läsa av mätaren, fylla i
kortet och returnera det till Sollentuna energi. Decimalerna
behöver inte vara med när man antecknar mätarställningen.
när avläsningskorten kommer in gör Sollentuna energi en
avstämning och jämför den verkliga förbrukningen med den
preliminära som man betalat för under året. ibland får man
tillbaka en slant, ibland betala lite.
Var tionde år ska vattenmätaren bytas ut. Sollentuna
energi hör av sig i god tid innan. tänk på att inte bygga in
vattenmätaren – den ska vara lätt att komma åt.
tA hAnD om dagVattnet
som Villaägare eller fastighetsägare kan du själv ta hand
om dagvattnet. Den som praktiserar loD (lokalt omhändertagande
av dagvatten) får också en lägre VA-taxa. i typfallet
för en villa vid ny- eller ombyggnation handlar det om en
reducering med halva beloppet. Som dagvatten räknas i
huvudsak regn- och smältvatten.
För mer information: www.sollentunaenergi.se
3
en höstdag regnade det som om någon öppnat en kran ovan ifrån. Kontakt
passade på att prata med några Sollen tunabor i shopping centret Stinsen.
Vad tycker du om sollentunas kranvatten?
ulf Wester,
helenelund:
– Det är alldeles
utmärkt! Det är
gott och det
kommer från
mälaren, Görväln.
träffa SollentUnA
enerGi i stinsen
lördagen den 24 oktober finns Sollentuna energi på kommunmässan
i Stinsen shoppingcenter. mellan klockan 11 och 16 har
besökare chans att möta företag och politiker, få information och
ställa frågor om kommunens olika verksamheter.
Sollentuna energi kommer att vara på plats med personal från
alla affärsområden.
– och inte minst ska vi blåsa ballonger till alla barn. Dessutom
kommer vår kundtjänst att finnas i Stinsen 27–29 november och
18–20 december, säger Anna-Carin eriksson, marknadskoordinator
på Sollentuna energi.
edsån SKA renSAS
den igenVuxna edsån ska rensas med start i höst. näringsämnen,
framför allt från jordbruket, har lett till att ån har vuxit
igen. nu ska den biologiska mångfalden öka, bland annat
kommer förhållandena för fisken aspen att förbättras. man
vill också öka tillgängligheten och göra platsen mer lockande,
eftersom ån ligger i strövområdet, upplevelsestråket. Projektet
sker inom ramen för oxunda vattensamverkan. Sollentuna
energi kommer att ta hand om dagvattenutsläpp i ån.
rebecca elliot,
edsberg:
– jag har inte
tänkt så mycket
på det faktiskt,
men det smakar
gott tycker jag.
egon eriksson,
edsberg:
– jag tycker vattnet
är bra här i Sollentuna.
Det är inte för
järn haltigt eller kalkhaltigt,
så det är bra.
14 Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi

thomas och hans fru jobbar hemifrån som egenföretagare. när det var strömavbrott
i våras gick två av deras datorer sönder. För att undvika liknande problem i framtiden
föreslår thomas nya grepp på Sollentuna energis hemsida. i höst gör Sollentuna energi
ett försök med driftsinformation via mobiltelefon.
TExT: BIAnCA BARCK FoTo: JyRKI SIIKAnEn
Strömlös kund fick ljus idé
en mörk kväll när Thomas satt
vid datorn och jobbade flimrade
det plötsligt till på skärmen.
Någon minut senare blev
det svart. Strömmen hade gått.
– Det man blir orolig för är att någon
av datorerna ska gå sönder när det blir
strömavbrott. Den här gången gick min
frus dator sönder och en av våra servrar.
För fem år sedan flyttade Thomas och
hans fru från England till Sverige. Båda
är egenföretagare och behöver ständigt
vara uppkopplade på internet för att
sköta jobbet. Tack vare Sollentunas bredbandsnät
av fiberoptik är det möjligt för
dem att jobba hemifrån.
Thomas pekar ut en av datorerna som
nu står mörk och död i källaren. Det tog
en timme innan strömmen kom tillbaka
den vårkvällen. Thomas gick igenom
datorerna för att se om någonting hade
havererat. Säkert en timme jobbade han
med det när strömmen lade av – igen.
Det var då två av datorerna gav upp.
efteråt pratade Thomas med Sollentuna
Energi och fick höra att man efter
det första strömavbrottet behövde
stänga av strömmen igen för att koppla
från reservkraften. Strömavbrott nummer
två var alltså förutbestämt.
– I sådana fall skulle de kunna gå ut
med information om vad som händer,
att strömmen stängs en kort stund igen.
Så att man är förberedd och själv kan
stänga av datorerna.
Thomas föreslår till exempel att Sollentuna
Energi använder Twitter på hemsidan,
en slags mikroblogg där man
snabbt kan lägga ut information via
mobiltelefon. De flesta har tillgång till
mobiltelefon med webbläsare och kan
därför få informationen trots ström­
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
Thomas efterlyser snabbare information vid strömavbrott. nu testar Sollentuna
Energi driftsinformation via mobiltelefon.
avbrott. Om inte Twitter så efterlyser
Thomas att man snabbt lägger ut information
”som vanligt” på hemsidan.
carl-mikael eriksson, kommunikatör
på Sollentuna Energi, säger att information
är livsviktigt när det blir strömavbrott.
– Jag märker att det finns ett behov av
snabb information om driftsstörningar.
Jag har sett exempel på andra kommuner
som till exempel har sms­tjänst i
liknande fall. Men då handlar det om
glesbygd där strömavbrott kanske sker
oftare. I höst kommer vi ändå att göra
ett försök med driftsinformation via
kundernas mobiltelefoner, som ett
så gör gör du
ViD ett StrömAVBrott
sollentuna energi har ett samarbete
med SoS Alarm. ring 08-623 88 66
för information och felanmälan,
dygnet runt.
innan du gör en felanmälan,
kontrollera:
• att dina huvudsäkringar är hela
• din jordfelsbrytare
• om grannarna har el
komplement till hemsidan. Exakt hur
tjänsten kommer att se ut vet vi inte i
dagsläget. k
15

hAllå Där …
… annette tYsander,
informationschef för sollentunahem
Sollentunahem har dragit igång
kampanjen ”Gör en groda glad”.
enligt kampanjen är det lätt att få
en groda på glatt humör. Det gäller
bara att sortera rätt.
Vad handlar kampanjen om?
– Grunden är att vi ville få våra hyresgäster att bli
bättre på sopsortering. Vi har skyltat om i soprummen
med ett enhetligt system av illustrationer. Vi
har också rengjort och målat om så att hyresgäster,
fastighetsvärdar och sophämtare får en bättre
miljö. Dessutom har vi satsat på att bjuda in alla
hyres gäster till sopsorteringskvällar i områdena.
Med inbjudan kommer en karta över olika återvinningsrum
i området.
hur föddes idén?
– Soprummen har varit ganska grisiga och vi har
haft både otydlig och bristfällig skyltning. Grodan
kom vi på som en bra symbol för kampanjen. Där
grodan lever och mår bra är det också rent kretsloppsmässigt.
Är det inte rent så dör grodan.
Vad är målet?
– Att hyresgästerna ska bli bättre på sopsortering
och att 10 procent av de boende i ett område ska
komma på aktivitetskvällarna. Förhoppningsvis
sprider de budskapet vidare.
hur har det gått?
– Det har gått väldigt bra hittills. Vi har betat
av ungefär hälften av våra områden och fått bra
respons från hyresgästerna.
tips till andra som vill göra mer för miljön?
– Vi tror på att tänka långsiktigt. Allt handlar om
beteende, bara för att man sätter upp nya skyltar
så blir inte allting bra, det kräver mycket arbete och
tålamod. Vi tror också på att vara ute hos våra kunder
och prata med dem. Om inte vi vill vara i våra
soprum så vill inte hyresgästerna det heller.
BIAnCA BARCK
Kontakt 3 2009 k Sollentuna Energi
JYRKI SIIKANEN