You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Jordisering</strong> ger jätteskördar<br />
Uppfinnaren Börje Gustavsson borrar ned organiskt material<br />
Text: Karin Jansson<br />
Foto: Ulrika Gustafsson<br />
Att stora mängder organiskt material ger<br />
fina skördar har många läsare av Odlaren redan<br />
konstaterat. Den vanliga metoden för detta som<br />
vi brukar rekommendera är täckodling. Men<br />
Börje Gustavsson i skånska Skurup har andra idéer när det<br />
gäller hur man ska tillföra näring till det som växer. I över 30<br />
år har han med hjälp av sitt jordborr gjort borrhål som han<br />
har fyllt med ogräs, gräsklipp, halm, urin, växtavfall, matrester<br />
mm. Metoden kallar han för jordisering och oavsett vad man<br />
tycker om den kan man konstatera att den ger ofantligt stora<br />
skördar.<br />
<strong>Jordisering</strong><br />
Börjes odlingsmetoder har en lång historia. Hans far var<br />
uppfinnare av jordbruksmaskiner och konstruerade bland<br />
annat en halmhack att hänga bak på tröskorna så att halmen<br />
lättare kunde plöjas ned.<br />
– Även min farfar jordiserade kan man säga. Han plöjde breda<br />
fåror och lade potatisen på den ena sidan och naturgödseln på<br />
den motsatta. Men han såg till att gödseln och potatisen inte<br />
låg för nära varandra för då kan potatisen ta smak.<br />
Sitt första jordborr konstruerade Börje för 32 år sedan.<br />
Tanken var då att kunna göra hål i jorden för att gjuta<br />
4<br />
plintar men Börje kom snart på fler användningsområden för<br />
jordborret.<br />
– Borret används fortfarande av många för att gjuta<br />
fundament eller sätta ned färdiga plintar men det används<br />
också för att borra efter vatten, sätta ned urnor på kyrkogårdar<br />
och göra djupa planteringshål med.<br />
Ganska snart kom Börje på att han kunde pressa ned<br />
organiskt material i hålen. Därmed hade han uppfunnit sin<br />
egen odlingsmetod som han kallar för jordisering.<br />
– Fast egentligen har naturen redan uppfunnit metoden.<br />
Den har i alla tider tagit hand om rötter och låtit dem förmultna<br />
långt nere i jorden, förklarar Börje.<br />
Europarekord<br />
Börje kunde snabbt konstatera att planteringshålen med<br />
förmultnade växtdelar gav en enorm växtkraft till jorden.<br />
Hans odlingar gav allt större skördar och han började visa upp<br />
sina grönsaker på skördemarknader och tävlingar. 1995 vann<br />
Börje sin första tävling på Sofiero med en pumpa som vägde<br />
54 kilo.<br />
Men detta var bara en blygsam början. Genom nedborrning<br />
av organiskt material skaffade sig Börje gradvis en enormt<br />
bördig jord och pumporna blev allt större. Numera tar han<br />
Odlaren nr 4-2011
varje år fram en pumpa som väger flera hundra kilo, rekordet<br />
ligger på nästan ett halvt ton!<br />
När jag ringer Börje i år för att höra om vi kan komma<br />
och fota årets pumpa säger han först att det inte är något<br />
märkvärdigt – säsongen i Skåne har varit för kall för att få<br />
fram någon rekordpumpa. Men väl framme vid hans växthus<br />
visar det sig att pumpan är ”ganska” stor.<br />
– Jag har inte kunna väga årets pumpa men jag uppskattar<br />
att den väger cirka 350 kilo.<br />
Inte så dåligt för en enda grönsak! Pumpan odlas i ett<br />
egenhändigt byggt växthus på cirka 100 kvadratmeter. Endast<br />
en planta fyller ut hela ytan och endast en pumpa får växa<br />
vidare och bli riktigt stor.<br />
– Jag skördar småpumpor som tennisbollar och använder<br />
dem istället för potatis. Men det är bara en pumpa som får<br />
växa till sig.<br />
Börje sår sina pumpafrön i början av april inomhus.<br />
Fröna är av sorten Atlantic Giant och för att få fram dessa<br />
gigantiska pumpor måste de ha en god stamtavla med tidigare<br />
rekordpumpor bakom sig. Frön kommer alltså från utvalda<br />
pumpor och de är inte billiga – de säljs på pumpafröauktion<br />
och kan kosta flera tusen kronor styck. Pumpaplantorna får<br />
växa någon vecka inomhus innan det är dags att välja den som<br />
ser bäst ut och sätta ut den i växthuset. Här gäller det sedan att<br />
sköta om plantan maximalt för att få fram en rekordpumpa.<br />
– Det hade varit roligt att få världsrekordet till Sverige,<br />
men hittills har jag fått nöja mig med att inneha det europeiska<br />
rekordet en kort tid.<br />
Börja på hösten<br />
Nyckeln till de stora pumporna ligger i jorden och Börje menar<br />
att odlingen börjar på hösten. Det är då han fyller på jordens<br />
näringsförråd så att det organiska materialet har börjat brytas<br />
ned inför kommande växtsäsong.<br />
Efter att pumpan är skördad för säsongen är det dags att<br />
förbereda jorden för nästa säsong. Han går då igenom hela<br />
odlingsmarken och borrar hål efter hål som han fyller med<br />
pumpablast, halm, löv, köksavfall, urin och annat organiskt<br />
material han får tag i. Han borrar systematiskt igenom hela<br />
området och fyller det ända ned till matjordlagrets botten<br />
vilket numera betyder att han får borra en halv till en meter<br />
ned.<br />
– Jag har lärt mig från en gammal Bondepraktika jag har,<br />
att en klok bonde fördjupar sin matjord varje år. Man kan alltså<br />
borra någon centimeter eller två djupare än matjordslagret är<br />
och på så sätt göra jorden djupare efter hand.<br />
Vid jul är hela odlingsmarken som ett schackbräde med<br />
ömsom odlingspelare, ömsom vanlig jord. Då täcker han hela<br />
området med halm eller löv.<br />
– På så sätt får jag ingen tjäle i jorden och nedbrytningsprocessen<br />
kan fortsätta under vintern.<br />
Börjes odlingsmetod innebär inte bara att marken luckras<br />
och tillförs näring på djupet, han vattnar också sina växter<br />
djupt ned. Han borrar därför ned dränginsslangar/rör som<br />
sitter kvar i marken hela säsongen. Den mesta bevattningen<br />
sker genom dessa rör.<br />
– När man vattnar på ytan avdunstar mycket och växternas<br />
rötter lockas mot ytan. Genom att djupbevattna lockas rötterna<br />
istället nedåt och på djupet. Jag passar alltid på och vattnar när<br />
jag lägger ned organiskt material för att ge växterna en riktig<br />
rotblöta. Man kan även packa det organiska materialet, t ex<br />
löv, mycket hårdare om dessa är våta.<br />
Överst: Ett jordborr är praktiskt att använda när man ska gjuta plintar<br />
men används ochså för att sätta ned urnor på kyrkogårdar, vid<br />
plantering och även som i Börjes fall, för att tillföra organiskt material<br />
till odlingsjorden.<br />
Ovan: Börje sätter ned ett dräneringsrör vid sina plantor för att under<br />
hela odlingssäsongen kunna vattna på djupet. Inget vatten dunstar<br />
bort på det viset och rötterna lockas att söka sig nedåt.<br />
Odlaren nr 4-2011 5<br />
2
Så här jordiserar Börje sitt organiska avfall<br />
Först borrar Börje ett hål som är lika djupt<br />
som matjordslagret, plus ett par centimeter i<br />
alven. På det sättet fördjupas jorden en liten<br />
bit varje år och Börje har nu ca en meter<br />
tjockt matjordslager i sina odlingar.<br />
Materialet packas ihop ett par gånger under<br />
arbetets gång, så att borrhålet blir ordentligt<br />
fyllt.<br />
6<br />
Borrhålet fylls sedan med det orga niska<br />
avfall som finns tillgängligt. Det kan vara<br />
matavfall, växtdelar, gräsklipp, halm och<br />
löv mm. Uppflisade grenar brukar Börje först<br />
låta ligga i urin ett tag och dra i sig näring,<br />
innan han lägger ned dem i jorden.<br />
När hålet är fyllt med organiskt material,<br />
vattnar Börje tills vattnet står i överkant. På<br />
det här sättet kommer vattnet ner ordentligt<br />
i marken och lurar inte några rötter att gå<br />
upp mot ytan.<br />
Han brukar också sätta ned ett<br />
dränerings rör i ett hål nära platorna för fortsatt<br />
vattning och näringstillförsel med gödselvatten<br />
under odlingssäsongen.<br />
Här fylls hålet på med mer material tills det<br />
är fullt. Med tanke på råttor och andra djur<br />
kan det vara en fördel att låta matavfallet<br />
ligga undertill i hålet och som här, använda<br />
gammalt gräsklipp överst. Börje använder<br />
även urin i sina borrhål.<br />
Som sista åtgård tar Börje en spade och skär<br />
av kanterna till hålet för att på så sätt luckra<br />
omkringliggande jord en aning. Sedan är<br />
det bara att börja borra och fylla nästa hål,<br />
en liten bit ifrån det föregående.<br />
När Börje är klar med hela odlingsområdet<br />
ser det ut som ett schackbräde med<br />
omväxlande borrade, fyllda hål och omväxlande<br />
orörd jord. Även mellan hålen kör<br />
Börje ned spaden för att luckra lite.<br />
Odlaren nr 4-2011
Intill äppelträden har Börje grävt ned breda dräneringsrör<br />
där han stoppar ned orga niskt material,<br />
t ex trädets egen fallfrukt, för att ge näring<br />
till träden och för att djupvattna i. Även efter regn<br />
kan det vara torrt djupare ned i jorden där rötterna<br />
hämtar vatten och näring. Årets enorma<br />
äppelskörd vittnar om att metoden fungerar väldigt<br />
bra.<br />
Det går även att rädda gamla fruktträd<br />
genom att tillföra mycket näring på det här<br />
sättet. Istället för att hugga ned dem så fortsätter<br />
de att ge frukt ännu några år.<br />
Detta är också ett resonemang som<br />
Börje använder omkring gödslingen. Han<br />
menar att ytgödsling som marktäckning<br />
eller att bruka ned gödsel ytligt leder till att<br />
rötterna inte går ned på djupet. Växten blir<br />
därmed mer känslig för väder och vind.<br />
Rekordskördar<br />
Att det går bra att odla pumpor med Börjes<br />
jordiseringsmetod – eller maximalmetoden<br />
som han också kallar den – kan man<br />
knappast diskutera. Men det fungerar även<br />
bra med andra grönsaker. På Börjes hemsida<br />
kan man se bilder på en sockerbeta som<br />
väger 7,5 kilo, en foderbeta på 12 kilo, en<br />
morot som väger 1,8 kilo, en rödbeta på 1,8<br />
kilo, en tomat på 0,8 kilo och dill som blev<br />
nästan 3 meter hög. Imponerande!<br />
– Jag har också fått 3,5 kilo potatis på<br />
ett enda stånd. Men det mest intressanta tyckte jag var att<br />
sättpotatisen inte hade blivit dålig utan kunde skördas och<br />
kokas med de andra potatisarna.<br />
Börje tror att sättpotatisen kunde överleva ytterligare en<br />
säsong genom att det fanns så mycket näring tillgängligt. Och<br />
det är just näringen som ger smak till grönsakerna, menar<br />
han. Även rekordpumporna som han odlar är fullt ätbara och<br />
har ett gott, orange kött fyllt med betakaroten.<br />
Börjes odlingsmetod liknar delvis andra metoder för<br />
djupbäddar och odling på komposthögar. Men han anser att<br />
det är viktigt att näringen läggs ned i pelare och att det finns<br />
vanlig jord runtomkring. Det gör det möjligt för växterna<br />
att välja att ta näring från pelaren eller att växa vidare i den<br />
vanliga joden.<br />
Dessutom tycker han inte att rotsaker ska växa direkt i det<br />
organiska avfallet. När det gäller rotsaker kan man antingen<br />
odla dem ett år efter att näring lagts ned eller ha näringspelare<br />
nära odlingsraden men inte mitt i den. Man kan då tänka sig<br />
en odlingsföljd där man första året odlar t ex pumpa, nästa år<br />
rotsaker och kanske tredje året bönor eller någon annan växt<br />
som inte behöver så mycket näring. Ett annat alternativ är att<br />
borra men fylla hållet med jord 1020 centimeter överst så att<br />
näringen hamnar under rotsakerna.<br />
Fruktträd<br />
Det är inte bara i grönsakslandet som Börje använder<br />
jordiseringsmetoden. Han har också grävt ned breda<br />
dräneringsrör vid sina äppelträd. I dessa rör stoppar han ned<br />
organiskt material och han vattnar också i rören för att få ner<br />
vatten på en djup nivå.<br />
– Jag märker ofta när jag borrar att det kan vara torrt djupt<br />
ned trots att det har regnat.<br />
Äppelträden har reagerat väldigt positivt på gödslingen<br />
och vattningen och årets äppelskörd är gigantisk (se bild). Även<br />
träden runt hans pumpaväxthus har vuxit till sig enormt. Ett<br />
körsbärsträd som står nära växthuset har skickat ut en tjock<br />
rot till mot växthuset och stammen har en tydlig buckla som<br />
visar tillväxt just i den riktningen.<br />
– Man kan också rädda gamla fruktträd och få dem att ge<br />
frukt igen med denna metod. Många tror att det bara är att<br />
hugga ned gamla fruktträd men ger man dem näring kommer<br />
det fram nya grenar och man kan få skörd många år till.<br />
Odlaren nr 4-2011 7<br />
2
Hela Börjes växthus på ca<br />
100 kvadratmeter, fylls av<br />
en enda pumpaplanta. Det<br />
är också bara en enda pumpa<br />
som får växa till sig, de<br />
övriga som plantan sätter<br />
skördar Börje när de är stora<br />
som tennisbollar, allt för<br />
att näringen ska koncentreras<br />
och förhopp ningsvis ge<br />
en världsrekordstor pumpa.<br />
I år satte det kalla och regniga<br />
skånska vädret stopp<br />
för den förhopp ningen men<br />
nästa år hoppas han på en<br />
rekordpumpa.<br />
Bra tillförsel av näring och vatten anser Börje också är<br />
lösningen på sjukdomar och ohyra i trädgården.<br />
– Rosor till exempel drabbas ju av många sjukdomar och<br />
angrepp. Men ger man dem näring och vatten på djupet så<br />
håller de sig fina.<br />
När nya buskar och träd ska planteras borrar Börje först<br />
ett hål som han fyller med organiskt material och gödning<br />
på djupet. Eftersom det är bra med stora planteringgropar<br />
förstorar han hålet med hjälp av en spade. Börje vattenfyller<br />
sedan hålet och låter vattnet rinna undan. Sedan planteras<br />
växten i hålet med jord. Ett nyplanterat nektarinträd har med<br />
denna metod gett Börje frukt redan första året.<br />
Bara organiskt material<br />
Generellt är Börje negativ till det han kallar ytgödsling, dvs.<br />
täckodling eller ytlig nedbrukning av gödsel. Dels försvinner<br />
en hel del av näringen upp i luften, även det mullbildande<br />
kolet i form av koldioxid, dels får växterna ytliga rötter.<br />
– Med jordisering skulle vi ta tillvara all näring från det<br />
organiska materialet och tillföra det direkt till växterna. Om<br />
allt organiskt avfall på jordklotet jordiserades genom grävning,<br />
borrning och/eller plöjning skulle ingen behöva svälta.<br />
Han tycker alltså att det är bäst att tillföra växtmaterial<br />
direkt. Därför komposterar han inte utan trycker t ex ogräs<br />
och små kvistar rakt ned i hålen. Större grenar kan han flisa<br />
men han låter då fliset ligga och dra med urin och vatten<br />
innan det hamnar i jorden.<br />
– Gräsklipp är bättre näring än stallgödsel – djuren har ju<br />
tagit upp en del av näringen. Jag tycker också det är märkligt<br />
att göra terra preta (träkol) av organiskt material. Man får helt<br />
enkelt ut mer näring om man tillför det organiska materialet<br />
direkt.<br />
Börje är skeptisk till att indianerna i Amazonas skulle<br />
ha bränt ned sina träd för att skapa terra preta. Hans<br />
matjordslager är numera lika djupt som terra pretajordarna<br />
längs Amazonasfloden (1 meter) och när han borrar på djupet<br />
så märker han att materialet i gamla borrhål omvandlats till<br />
något som liknar torv.<br />
8<br />
Med hjälp av en indikatorklocka kan Börje följa sin stora pumpas tillväxt<br />
under dygnets alla timmar. Han har upptäckt att den växer mer<br />
på natten än på dagen. Anledningen är att plantan samlar in näring<br />
på dagen, via fotosyntesen, för att sedan omsätta den i tillväxt under<br />
natten.<br />
Odlaren nr 4-2011
Genom sin filosofi att tänka tvärtom gentemot “allmänt vedertagna<br />
sanningar”, funderar Börje mycket på att förbättra sina metoder. Här<br />
experimenterar han med att sätta plantor djupare ned i ett borrhål.<br />
På så sätt skyddas den lilla plantan för exempelvis vind och det underlättar<br />
även bevattningen av den.<br />
– Det är många som tror att mitt sätt att odla ger<br />
näringsläckage, men det är inget problem om man har<br />
ett tjockt matjordslager som dessutom innehåller mycket<br />
organiskt material. Anledningen till att många jordar läcker<br />
näring är att de har för tunna jordlager, med för lite organiskt<br />
material, och de kan då inte kan hålla kvar näringen.<br />
Tvärtom<br />
Börje lever som han lär. Trots att han har fått möta mycket<br />
motstånd för sina idéer borrar han troget ned sitt köksavfall<br />
hela året. En enkel metod för jordisering på vintern är att borra<br />
hål innan tjälen kommer och sedan täcka dem med halm. De<br />
kan sedan fyllas under vintersäsongen. Han undviker också<br />
att gå på vattentoaletter eftersom han tycker att det är fel att<br />
den mänskliga urinen spolas ut i vattendragen.<br />
– Det går alldeles utmärkt att använda urin i odlingarna<br />
men man ska inte hälla det på växterna. Genom att hälla det<br />
i mina borrhål ger det näring till rötterna utan att komma i<br />
kontakt med själva växten.<br />
Börje säger själv att han lever efter devisen att ”tänka<br />
tvärtom”.<br />
– När jag läser i en bok att man ska göra på ett visst sätt, så<br />
tänker jag ofta: vad händer om man gör tvärtom? Ofta har jag<br />
upptäckt att det fungerar bättre! Något behöver inte vara sant<br />
bara för att många håller med om en ”sanning”.<br />
Börje har funderat på att skriva en bok om alla felaktigheter<br />
inom jordbruket – men ännu har det inte blivit av. Den som<br />
vill veta mer om hans tankar och idéer kan gå in på hans<br />
hemsida där det finns mycket material, odlingstips, reportage,<br />
forskning mm. Odlarens redaktion önskar Börje lycka till i<br />
nästa års jakt på en rekordpumpa! j<br />
Börje låter hälsa att pumpans slutvikt i år blev 380 kg!<br />
Läs mer:<br />
http://www.skurupsborren.se/<br />
http://www.bigpumpkins.com/<br />
http://www.youtube.com/watch?v=BtGstVZeEsU<br />
Notiser<br />
Eko-jordbruk ger mer<br />
avkastning än GMO-grödor<br />
En ny FN-rapport punkterar den moderna myten<br />
att genetiskt modifierade organismer (GMO:s) är lösningen<br />
för att öka skördar och råda bot på världssvälten. En FNtalesman<br />
förklarar att småskaligt ekologiskt jordbruk där<br />
naturenliga odlingsmetoder används, fungerar bättre än<br />
GMO och andra kemikaliebaserade jordbrukssystem för<br />
att producera mer och bättre mat – och om sådana infördes<br />
i högre utsträckning, skulle småskaliga jordbruk ge en<br />
fördubbling av världens matproduktion inom tio år.<br />
– Dagens vetenskapliga bevis visar att ekologiska<br />
odlingsmetoder överträffar användandet av kemiska<br />
gödselmedel för att öka matproduktionen på de platser<br />
där svält råder – speciellt i ogynnsamma områden, säger<br />
Olivier De Shutter, FN:s speciella talesman.<br />
– Fram till idag har ekologiska jordbruksprojekt gett<br />
en skördeökning med 80 % i 57 utvecklingsländer, med<br />
ett genomsnitt av en 116procentig ökning i de afrikanska<br />
projekten. Nyligen genomförda projekt i 20 afrikanska länder<br />
gav en skördefördubbling inom en tre till tioårsperiod.<br />
Istället för att lita till kemiska växtskyddsmedel och<br />
insektsgifter, använder sig det ekologiska jordbruket av<br />
naturens egen balans för att motarbeta skadedjur och öka<br />
skördarna. Speciella kombinationer av träd, växter, djur och<br />
insekter används för att bibehålla jordhälsa och eliminera<br />
skadedjur. Gynnsamma insekter som t ex nyckelpigor,<br />
fungerar väldigt väl inom ekologisk odling för att skydda<br />
grödorna från skadedjur, utan att behöva använda för<br />
skadliga kemiska bekämpningsmedel.<br />
I motsats till GMO:s, ger ekologisk odling människor<br />
möjlighet att fritt odla och skörda sin egen föda och att<br />
helt gratis kunna dra fördel av naturens egna metoder.<br />
Inom GMOparadigmet däremot, är odlarna kontrollerade<br />
av företag som Monsanto som säljer självförstörande<br />
”Frankensteinfrön” till dem. De här fröna kräver stor<br />
tillförsel av kemiska bekämpningsmedel för att kunna växa<br />
och representerar ett ickehållbart system som har förstört<br />
försörjningen för tusentals jordbrukare, genom att de inte<br />
har gett vad de utlovat.<br />
De Schutter förklarar i sitt tal att när det afrikanska<br />
landet Malawi bytte ut sitt ”massiva bidragsprogram för<br />
kemisk konstgödsel” mot ekologiska jordbruksmetoder,<br />
gynnades mer än 1,3 miljoner av de fattigaste invånarna<br />
och majsskördarna steg från 1 ton/hektar upp till 3 ton/<br />
hektar.<br />
– Trots sina imponerande möjligheter att möjliggöra<br />
rätten till mat för alla, har ekologiska jordbruksmetoder<br />
fortfarande otillräckligt stöd från den offentliga fördelningspolitiken<br />
och som konsekvens kommer de ekologiska<br />
odlingsmetoderna sällan vidare, ut från experiment fasen,<br />
tillägger han.<br />
Läs mer: http://www.naturalnews.com/031917_eco-farming_<br />
crop_yields.html#ixzz1ZtQXfvU7<br />
(Natural News)<br />
Odlaren nr 4-2011 9
Change language