05.09.2013 Views

Jordisering (pdf) - Fobo

Jordisering (pdf) - Fobo

Jordisering (pdf) - Fobo

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Jordisering</strong> ger jätteskördar<br />

Uppfinnaren Börje Gustavsson borrar ned organiskt material<br />

Text: Karin Jansson<br />

Foto: Ulrika Gustafsson<br />

Att stora mängder organiskt material ger<br />

fina skördar har många läsare av Odlaren redan<br />

konstaterat. Den vanliga metoden för detta som<br />

vi brukar rekommendera är täckodling. Men<br />

Börje Gustavsson i skånska Skurup har andra idéer när det<br />

gäller hur man ska tillföra näring till det som växer. I över 30<br />

år har han med hjälp av sitt jordborr gjort borrhål som han<br />

har fyllt med ogräs, gräsklipp, halm, urin, växtavfall, matrester<br />

mm. Metoden kallar han för jordisering och oavsett vad man<br />

tycker om den kan man konstatera att den ger ofantligt stora<br />

skördar.<br />

<strong>Jordisering</strong><br />

Börjes odlingsmetoder har en lång historia. Hans far var<br />

uppfinnare av jordbruksmaskiner och konstruerade bland<br />

annat en halmhack att hänga bak på tröskorna så att halmen<br />

lättare kunde plöjas ned.<br />

– Även min farfar jordiserade kan man säga. Han plöjde breda<br />

fåror och lade potatisen på den ena sidan och naturgödseln på<br />

den motsatta. Men han såg till att gödseln och potatisen inte<br />

låg för nära varandra för då kan potatisen ta smak.<br />

Sitt första jordborr konstruerade Börje för 32 år sedan.<br />

Tanken var då att kunna göra hål i jorden för att gjuta<br />

4<br />

plintar men Börje kom snart på fler användningsområden för<br />

jordborret.<br />

– Borret används fortfarande av många för att gjuta<br />

fundament eller sätta ned färdiga plintar men det används<br />

också för att borra efter vatten, sätta ned urnor på kyrkogårdar<br />

och göra djupa planteringshål med.<br />

Ganska snart kom Börje på att han kunde pressa ned<br />

organiskt material i hålen. Därmed hade han uppfunnit sin<br />

egen odlingsmetod som han kallar för jordisering.<br />

– Fast egentligen har naturen redan uppfunnit metoden.<br />

Den har i alla tider tagit hand om rötter och låtit dem förmultna<br />

långt nere i jorden, förklarar Börje.<br />

Europarekord<br />

Börje kunde snabbt konstatera att planteringshålen med<br />

förmultnade växtdelar gav en enorm växtkraft till jorden.<br />

Hans odlingar gav allt större skördar och han började visa upp<br />

sina grönsaker på skördemarknader och tävlingar. 1995 vann<br />

Börje sin första tävling på Sofiero med en pumpa som vägde<br />

54 kilo.<br />

Men detta var bara en blygsam början. Genom nedborrning<br />

av organiskt material skaffade sig Börje gradvis en enormt<br />

bördig jord och pumporna blev allt större. Numera tar han<br />

Odlaren nr 4-2011


varje år fram en pumpa som väger flera hundra kilo, rekordet<br />

ligger på nästan ett halvt ton!<br />

När jag ringer Börje i år för att höra om vi kan komma<br />

och fota årets pumpa säger han först att det inte är något<br />

märkvärdigt – säsongen i Skåne har varit för kall för att få<br />

fram någon rekordpumpa. Men väl framme vid hans växthus<br />

visar det sig att pumpan är ”ganska” stor.<br />

– Jag har inte kunna väga årets pumpa men jag uppskattar<br />

att den väger cirka 350 kilo.<br />

Inte så dåligt för en enda grönsak! Pumpan odlas i ett<br />

egenhändigt byggt växthus på cirka 100 kvadratmeter. Endast<br />

en planta fyller ut hela ytan och endast en pumpa får växa<br />

vidare och bli riktigt stor.<br />

– Jag skördar småpumpor som tennisbollar och använder<br />

dem istället för potatis. Men det är bara en pumpa som får<br />

växa till sig.<br />

Börje sår sina pumpafrön i början av april inomhus.<br />

Fröna är av sorten Atlantic Giant och för att få fram dessa<br />

gigantiska pumpor måste de ha en god stamtavla med tidigare<br />

rekordpumpor bakom sig. Frön kommer alltså från utvalda<br />

pumpor och de är inte billiga – de säljs på pumpafröauktion<br />

och kan kosta flera tusen kronor styck. Pumpaplantorna får<br />

växa någon vecka inomhus innan det är dags att välja den som<br />

ser bäst ut och sätta ut den i växthuset. Här gäller det sedan att<br />

sköta om plantan maximalt för att få fram en rekordpumpa.<br />

– Det hade varit roligt att få världsrekordet till Sverige,<br />

men hittills har jag fått nöja mig med att inneha det europeiska<br />

rekordet en kort tid.<br />

Börja på hösten<br />

Nyckeln till de stora pumporna ligger i jorden och Börje menar<br />

att odlingen börjar på hösten. Det är då han fyller på jordens<br />

näringsförråd så att det organiska materialet har börjat brytas<br />

ned inför kommande växtsäsong.<br />

Efter att pumpan är skördad för säsongen är det dags att<br />

förbereda jorden för nästa säsong. Han går då igenom hela<br />

odlingsmarken och borrar hål efter hål som han fyller med<br />

pumpablast, halm, löv, köksavfall, urin och annat organiskt<br />

material han får tag i. Han borrar systematiskt igenom hela<br />

området och fyller det ända ned till matjordlagrets botten<br />

vilket numera betyder att han får borra en halv till en meter<br />

ned.<br />

– Jag har lärt mig från en gammal Bondepraktika jag har,<br />

att en klok bonde fördjupar sin matjord varje år. Man kan alltså<br />

borra någon centimeter eller två djupare än matjordslagret är<br />

och på så sätt göra jorden djupare efter hand.<br />

Vid jul är hela odlingsmarken som ett schackbräde med<br />

ömsom odlingspelare, ömsom vanlig jord. Då täcker han hela<br />

området med halm eller löv.<br />

– På så sätt får jag ingen tjäle i jorden och nedbrytningsprocessen<br />

kan fortsätta under vintern.<br />

Börjes odlingsmetod innebär inte bara att marken luckras<br />

och tillförs näring på djupet, han vattnar också sina växter<br />

djupt ned. Han borrar därför ned dränginsslangar/rör som<br />

sitter kvar i marken hela säsongen. Den mesta bevattningen<br />

sker genom dessa rör.<br />

– När man vattnar på ytan avdunstar mycket och växternas<br />

rötter lockas mot ytan. Genom att djupbevattna lockas rötterna<br />

istället nedåt och på djupet. Jag passar alltid på och vattnar när<br />

jag lägger ned organiskt material för att ge växterna en riktig<br />

rotblöta. Man kan även packa det organiska materialet, t ex<br />

löv, mycket hårdare om dessa är våta.<br />

Överst: Ett jordborr är praktiskt att använda när man ska gjuta plintar<br />

men används ochså för att sätta ned urnor på kyrkogårdar, vid<br />

plantering och även som i Börjes fall, för att tillföra organiskt material<br />

till odlingsjorden.<br />

Ovan: Börje sätter ned ett dräneringsrör vid sina plantor för att under<br />

hela odlingssäsongen kunna vattna på djupet. Inget vatten dunstar<br />

bort på det viset och rötterna lockas att söka sig nedåt.<br />

Odlaren nr 4-2011 5<br />

2


Så här jordiserar Börje sitt organiska avfall<br />

Först borrar Börje ett hål som är lika djupt<br />

som matjordslagret, plus ett par centimeter i<br />

alven. På det sättet fördjupas jorden en liten<br />

bit varje år och Börje har nu ca en meter<br />

tjockt matjordslager i sina odlingar.<br />

Materialet packas ihop ett par gånger under<br />

arbetets gång, så att borrhålet blir ordentligt<br />

fyllt.<br />

6<br />

Borrhålet fylls sedan med det orga niska<br />

avfall som finns tillgängligt. Det kan vara<br />

matavfall, växtdelar, gräsklipp, halm och<br />

löv mm. Uppflisade grenar brukar Börje först<br />

låta ligga i urin ett tag och dra i sig näring,<br />

innan han lägger ned dem i jorden.<br />

När hålet är fyllt med organiskt material,<br />

vattnar Börje tills vattnet står i överkant. På<br />

det här sättet kommer vattnet ner ordentligt<br />

i marken och lurar inte några rötter att gå<br />

upp mot ytan.<br />

Han brukar också sätta ned ett<br />

dränerings rör i ett hål nära platorna för fortsatt<br />

vattning och näringstillförsel med gödselvatten<br />

under odlingssäsongen.<br />

Här fylls hålet på med mer material tills det<br />

är fullt. Med tanke på råttor och andra djur<br />

kan det vara en fördel att låta matavfallet<br />

ligga undertill i hålet och som här, använda<br />

gammalt gräsklipp överst. Börje använder<br />

även urin i sina borrhål.<br />

Som sista åtgård tar Börje en spade och skär<br />

av kanterna till hålet för att på så sätt luckra<br />

omkringliggande jord en aning. Sedan är<br />

det bara att börja borra och fylla nästa hål,<br />

en liten bit ifrån det föregående.<br />

När Börje är klar med hela odlingsområdet<br />

ser det ut som ett schackbräde med<br />

omväxlande borrade, fyllda hål och omväxlande<br />

orörd jord. Även mellan hålen kör<br />

Börje ned spaden för att luckra lite.<br />

Odlaren nr 4-2011


Intill äppelträden har Börje grävt ned breda dräneringsrör<br />

där han stoppar ned orga niskt material,<br />

t ex trädets egen fallfrukt, för att ge näring<br />

till träden och för att djupvattna i. Även efter regn<br />

kan det vara torrt djupare ned i jorden där rötterna<br />

hämtar vatten och näring. Årets enorma<br />

äppelskörd vittnar om att metoden fungerar väldigt<br />

bra.<br />

Det går även att rädda gamla fruktträd<br />

genom att tillföra mycket näring på det här<br />

sättet. Istället för att hugga ned dem så fortsätter<br />

de att ge frukt ännu några år.<br />

Detta är också ett resonemang som<br />

Börje använder omkring gödslingen. Han<br />

menar att ytgödsling som marktäckning<br />

eller att bruka ned gödsel ytligt leder till att<br />

rötterna inte går ned på djupet. Växten blir<br />

därmed mer känslig för väder och vind.<br />

Rekordskördar<br />

Att det går bra att odla pumpor med Börjes<br />

jordiseringsmetod – eller maximalmetoden<br />

som han också kallar den – kan man<br />

knappast diskutera. Men det fungerar även<br />

bra med andra grönsaker. På Börjes hemsida<br />

kan man se bilder på en sockerbeta som<br />

väger 7,5 kilo, en foderbeta på 12 kilo, en<br />

morot som väger 1,8 kilo, en rödbeta på 1,8<br />

kilo, en tomat på 0,8 kilo och dill som blev<br />

nästan 3 meter hög. Imponerande!<br />

– Jag har också fått 3,5 kilo potatis på<br />

ett enda stånd. Men det mest intressanta tyckte jag var att<br />

sättpotatisen inte hade blivit dålig utan kunde skördas och<br />

kokas med de andra potatisarna.<br />

Börje tror att sättpotatisen kunde överleva ytterligare en<br />

säsong genom att det fanns så mycket näring tillgängligt. Och<br />

det är just näringen som ger smak till grönsakerna, menar<br />

han. Även rekordpumporna som han odlar är fullt ätbara och<br />

har ett gott, orange kött fyllt med betakaroten.<br />

Börjes odlingsmetod liknar delvis andra metoder för<br />

djupbäddar och odling på komposthögar. Men han anser att<br />

det är viktigt att näringen läggs ned i pelare och att det finns<br />

vanlig jord runtomkring. Det gör det möjligt för växterna<br />

att välja att ta näring från pelaren eller att växa vidare i den<br />

vanliga joden.<br />

Dessutom tycker han inte att rotsaker ska växa direkt i det<br />

organiska avfallet. När det gäller rotsaker kan man antingen<br />

odla dem ett år efter att näring lagts ned eller ha näringspelare<br />

nära odlingsraden men inte mitt i den. Man kan då tänka sig<br />

en odlingsföljd där man första året odlar t ex pumpa, nästa år<br />

rotsaker och kanske tredje året bönor eller någon annan växt<br />

som inte behöver så mycket näring. Ett annat alternativ är att<br />

borra men fylla hållet med jord 10­20 centimeter överst så att<br />

näringen hamnar under rotsakerna.<br />

Fruktträd<br />

Det är inte bara i grönsakslandet som Börje använder<br />

jordiseringsmetoden. Han har också grävt ned breda<br />

dräneringsrör vid sina äppelträd. I dessa rör stoppar han ned<br />

organiskt material och han vattnar också i rören för att få ner<br />

vatten på en djup nivå.<br />

– Jag märker ofta när jag borrar att det kan vara torrt djupt<br />

ned trots att det har regnat.<br />

Äppelträden har reagerat väldigt positivt på gödslingen<br />

och vattningen och årets äppelskörd är gigantisk (se bild). Även<br />

träden runt hans pumpaväxthus har vuxit till sig enormt. Ett<br />

körsbärsträd som står nära växthuset har skickat ut en tjock<br />

rot till mot växthuset och stammen har en tydlig buckla som<br />

visar tillväxt just i den riktningen.<br />

– Man kan också rädda gamla fruktträd och få dem att ge<br />

frukt igen med denna metod. Många tror att det bara är att<br />

hugga ned gamla fruktträd men ger man dem näring kommer<br />

det fram nya grenar och man kan få skörd många år till.<br />

Odlaren nr 4-2011 7<br />

2


Hela Börjes växthus på ca<br />

100 kvadratmeter, fylls av<br />

en enda pumpaplanta. Det<br />

är också bara en enda pumpa<br />

som får växa till sig, de<br />

övriga som plantan sätter<br />

skördar Börje när de är stora<br />

som tennisbollar, allt för<br />

att näringen ska koncentreras<br />

och förhopp ningsvis ge<br />

en världsrekordstor pumpa.<br />

I år satte det kalla och regniga<br />

skånska vädret stopp<br />

för den förhopp ningen men<br />

nästa år hoppas han på en<br />

rekordpumpa.<br />

Bra tillförsel av näring och vatten anser Börje också är<br />

lösningen på sjukdomar och ohyra i trädgården.<br />

– Rosor till exempel drabbas ju av många sjukdomar och<br />

angrepp. Men ger man dem näring och vatten på djupet så<br />

håller de sig fina.<br />

När nya buskar och träd ska planteras borrar Börje först<br />

ett hål som han fyller med organiskt material och gödning<br />

på djupet. Eftersom det är bra med stora planteringgropar<br />

förstorar han hålet med hjälp av en spade. Börje vattenfyller<br />

sedan hålet och låter vattnet rinna undan. Sedan planteras<br />

växten i hålet med jord. Ett nyplanterat nektarinträd har med<br />

denna metod gett Börje frukt redan första året.<br />

Bara organiskt material<br />

Generellt är Börje negativ till det han kallar ytgödsling, dvs.<br />

täckodling eller ytlig nedbrukning av gödsel. Dels försvinner<br />

en hel del av näringen upp i luften, även det mullbildande<br />

kolet i form av koldioxid, dels får växterna ytliga rötter.<br />

– Med jordisering skulle vi ta tillvara all näring från det<br />

organiska materialet och tillföra det direkt till växterna. Om<br />

allt organiskt avfall på jordklotet jordiserades genom grävning,<br />

borrning och/eller plöjning skulle ingen behöva svälta.<br />

Han tycker alltså att det är bäst att tillföra växtmaterial<br />

direkt. Därför komposterar han inte utan trycker t ex ogräs<br />

och små kvistar rakt ned i hålen. Större grenar kan han flisa<br />

men han låter då fliset ligga och dra med urin och vatten<br />

innan det hamnar i jorden.<br />

– Gräsklipp är bättre näring än stallgödsel – djuren har ju<br />

tagit upp en del av näringen. Jag tycker också det är märkligt<br />

att göra terra preta (träkol) av organiskt material. Man får helt<br />

enkelt ut mer näring om man tillför det organiska materialet<br />

direkt.<br />

Börje är skeptisk till att indianerna i Amazonas skulle<br />

ha bränt ned sina träd för att skapa terra preta. Hans<br />

matjordslager är numera lika djupt som terra preta­jordarna<br />

längs Amazonasfloden (1 meter) och när han borrar på djupet<br />

så märker han att materialet i gamla borrhål omvandlats till<br />

något som liknar torv.<br />

8<br />

Med hjälp av en indikatorklocka kan Börje följa sin stora pumpas tillväxt<br />

under dygnets alla timmar. Han har upptäckt att den växer mer<br />

på natten än på dagen. Anledningen är att plantan samlar in näring<br />

på dagen, via fotosyntesen, för att sedan omsätta den i tillväxt under<br />

natten.<br />

Odlaren nr 4-2011


Genom sin filosofi att tänka tvärtom gentemot “allmänt vedertagna<br />

sanningar”, funderar Börje mycket på att förbättra sina metoder. Här<br />

experimenterar han med att sätta plantor djupare ned i ett borrhål.<br />

På så sätt skyddas den lilla plantan för exempelvis vind och det underlättar<br />

även bevattningen av den.<br />

– Det är många som tror att mitt sätt att odla ger<br />

näringsläckage, men det är inget problem om man har<br />

ett tjockt matjordslager som dessutom innehåller mycket<br />

organiskt material. Anledningen till att många jordar läcker<br />

näring är att de har för tunna jordlager, med för lite organiskt<br />

material, och de kan då inte kan hålla kvar näringen.<br />

Tvärtom<br />

Börje lever som han lär. Trots att han har fått möta mycket<br />

motstånd för sina idéer borrar han troget ned sitt köksavfall<br />

hela året. En enkel metod för jordisering på vintern är att borra<br />

hål innan tjälen kommer och sedan täcka dem med halm. De<br />

kan sedan fyllas under vintersäsongen. Han undviker också<br />

att gå på vattentoaletter eftersom han tycker att det är fel att<br />

den mänskliga urinen spolas ut i vattendragen.<br />

– Det går alldeles utmärkt att använda urin i odlingarna<br />

men man ska inte hälla det på växterna. Genom att hälla det<br />

i mina borrhål ger det näring till rötterna utan att komma i<br />

kontakt med själva växten.<br />

Börje säger själv att han lever efter devisen att ”tänka<br />

tvärtom”.<br />

– När jag läser i en bok att man ska göra på ett visst sätt, så<br />

tänker jag ofta: vad händer om man gör tvärtom? Ofta har jag<br />

upptäckt att det fungerar bättre! Något behöver inte vara sant<br />

bara för att många håller med om en ”sanning”.<br />

Börje har funderat på att skriva en bok om alla felaktigheter<br />

inom jordbruket – men ännu har det inte blivit av. Den som<br />

vill veta mer om hans tankar och idéer kan gå in på hans<br />

hemsida där det finns mycket material, odlingstips, reportage,<br />

forskning mm. Odlarens redaktion önskar Börje lycka till i<br />

nästa års jakt på en rekordpumpa! j<br />

Börje låter hälsa att pumpans slutvikt i år blev 380 kg!<br />

Läs mer:<br />

http://www.skurupsborren.se/<br />

http://www.bigpumpkins.com/<br />

http://www.youtube.com/watch?v=BtGstVZeEsU<br />

Notiser<br />

Eko-jordbruk ger mer<br />

avkastning än GMO-grödor<br />

En ny FN-rapport punkterar den moderna myten<br />

att genetiskt modifierade organismer (GMO:s) är lösningen<br />

för att öka skördar och råda bot på världssvälten. En FNtalesman<br />

förklarar att småskaligt ekologiskt jordbruk där<br />

naturenliga odlingsmetoder används, fungerar bättre än<br />

GMO­ och andra kemikaliebaserade jordbrukssystem för<br />

att producera mer och bättre mat – och om sådana infördes<br />

i högre utsträckning, skulle småskaliga jordbruk ge en<br />

fördubbling av världens matproduktion inom tio år.<br />

– Dagens vetenskapliga bevis visar att ekologiska<br />

odlingsmetoder överträffar användandet av kemiska<br />

gödselmedel för att öka matproduktionen på de platser<br />

där svält råder – speciellt i ogynnsamma områden, säger<br />

Olivier De Shutter, FN:s speciella talesman.<br />

– Fram till idag har ekologiska jordbruksprojekt gett<br />

en skördeökning med 80 % i 57 utvecklingsländer, med<br />

ett genomsnitt av en 116­procentig ökning i de afrikanska<br />

projekten. Nyligen genomförda projekt i 20 afrikanska länder<br />

gav en skördefördubbling inom en tre­ till tioårsperiod.<br />

Istället för att lita till kemiska växtskyddsmedel och<br />

insektsgifter, använder sig det ekologiska jordbruket av<br />

naturens egen balans för att motarbeta skadedjur och öka<br />

skördarna. Speciella kombinationer av träd, växter, djur och<br />

insekter används för att bibehålla jordhälsa och eliminera<br />

skadedjur. Gynnsamma insekter som t ex nyckelpigor,<br />

fungerar väldigt väl inom ekologisk odling för att skydda<br />

grödorna från skadedjur, utan att behöva använda för<br />

skadliga kemiska bekämpningsmedel.<br />

I motsats till GMO:s, ger ekologisk odling människor<br />

möjlighet att fritt odla och skörda sin egen föda och att<br />

helt gratis kunna dra fördel av naturens egna metoder.<br />

Inom GMO­paradigmet däremot, är odlarna kontrollerade<br />

av företag som Monsanto som säljer självförstörande<br />

”Frankensteinfrön” till dem. De här fröna kräver stor<br />

tillförsel av kemiska bekämpningsmedel för att kunna växa<br />

och representerar ett icke­hållbart system som har förstört<br />

försörjningen för tusentals jordbrukare, genom att de inte<br />

har gett vad de utlovat.<br />

De Schutter förklarar i sitt tal att när det afrikanska<br />

landet Malawi bytte ut sitt ”massiva bidragsprogram för<br />

kemisk konstgödsel” mot ekologiska jordbruksmetoder,<br />

gynnades mer än 1,3 miljoner av de fattigaste invånarna<br />

och majsskördarna steg från 1 ton/hektar upp till 3 ton/<br />

hektar.<br />

– Trots sina imponerande möjligheter att möjliggöra<br />

rätten till mat för alla, har ekologiska jordbruksmetoder<br />

fortfarande otillräckligt stöd från den offentliga fördelningspolitiken<br />

och som konsekvens kommer de ekologiska<br />

odlingsmetoderna sällan vidare, ut från experiment fasen,<br />

tillägger han.<br />

Läs mer: http://www.naturalnews.com/031917_eco-farming_<br />

crop_yields.html#ixzz1ZtQXfvU7<br />

(Natural News)<br />

Odlaren nr 4-2011 9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!