STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar
STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar
STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2007-10-08 – sida 13 – # 17<br />
2.3 TOLKNING OCH EXEMPEL PÅ SANNOLIKHETER 13<br />
mer andelen sexor ligga mycket nära 1/6 (om den inte gör det finns anledning<br />
att tro att tärningen inte är helt symmetrisk).<br />
I fallet <strong>med</strong> slantsingling, <strong>och</strong> för den delen kortdragning <strong>och</strong> många andra<br />
enklare slumpexperiment baseras de ofta ursprungligen på någon symmetri<br />
som man tar för givet, t.ex. att krona <strong>och</strong> klave har samma sannolikhet<br />
vid slantsingling eller att alla sidor på tärningen har samma sannolikhet att<br />
komma upp. Sådana sannolikheter brukar sägas vara axiomatiska, dvs sådana<br />
som tas för givet att de gäller (men som ibland kan bevisas statistiskt att inte<br />
gälla, mer om detta i Avsnitt ??). Utifrån dylika axiomatiska sannolikheter<br />
kan erhålla s.k. beräknade sannolikheter, som t.ex. att sannolikheten att få två<br />
klavar på tre slantsinglingar är 3/8.<br />
Beräknade sannolikheter förekommer inte sällan i olika riskbedömningar.<br />
Om t.ex. Statens kärnkraftsinspektion gör bedömingen att risken för en allvarlig<br />
olycka vid en given kärnkraftreaktor under ett år är approximativt 10 −8 ,<br />
så baseras detta på avancerade beräkningar (ibland involverande även simuleringar)<br />
som baseras på ett antal givna förutsättningar. Dessa förutsättningar,<br />
som att ett rör springer läck <strong>med</strong> sannolikheten 0.01 eller att en elledning<br />
går av <strong>med</strong> sannolikheten 0.005, är i sin tur axiomatiska sannolikheter i sammanhanget,<br />
förhoppningsvis väl underbyggda <strong>med</strong> empiri vilka då även kan<br />
kallas skattade sannolikheter. När (axiomatiska eller beräknade) är väldigt<br />
små, vilket ofta gäller vid riskberäkningar, är den frekventistiska sannolikheten<br />
inte lika lätt att tolka. Man kan förvisso i princip föreställa sig att man har<br />
10 8 identiska kärnkraftreaktorer <strong>och</strong> att då i genomsnitt en bör ha en allvarlig<br />
olycka, men det känns ofta svårare att bilda sig en uppfattningen om sådana<br />
sannolikheter. När det gäller små sannolikheter är det ofta mer fruktbart att<br />
relatera olika sannolikheter. Om två i övrigt likvärdiga kärnkraftreaktorer beräknas<br />
ha risk för en allvarlig olycka 10 −8 respektive 10 −7 är ju förstås den<br />
förra att föredra eftersom denna löper 10 gånger mindre risk för allvarliga<br />
olyckor.<br />
Det är inte alltid möjligt att tänka sig att upprepa ett försök många gånger.<br />
En som tror att The Ark vinner Eurovisionsschlagerfestivalen <strong>med</strong> sannolikhet<br />
0.33 tänker nog inte att om tävlingen upprepades många gånger så<br />
skulle The Ark vinna var tredje tävling. Här har man att göra <strong>med</strong> (mer eller<br />
mindre väl underbyggda) subjektiva sannolikheter. Ofta kan dessa tolkas<br />
i termer av odds. Personen som säger att The Ark har 1/3 chans att vinna<br />
Eurovisionsschlagerfestivalen bör anse att det korrekta oddset om man satser<br />
pengar (på att The Ark vinner) är 3 till 1, dvs att man får tillbaka 3 gånger<br />
satsat belopp vid vinst <strong>och</strong> inget vid förlust.<br />
Som sammanfattning kan man alltså säga att sannolikheter grovt sett kan<br />
tolkas antingen som frekventistiska eller subjektiva. Deras numeriska värde