05.09.2013 Views

STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar

STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar

STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

132 KAPITEL 3 SLUMPVARIABLER<br />

BEVIS<br />

2007-10-08 – sida 132 – # 136<br />

Vi har ovan bevisat uttrycken för väntevärde <strong>och</strong> varians genom att konstatera<br />

att Xi ∼ Bin(n, pi). Återstår att visa kovariansen för vilket vi måste<br />

beräkna E(XiXj). Vi gör endast detta för specialfallet att r = 3, det allmänna<br />

fallet är mycket likt men mer notationstungt eftersom vi måste hålla<br />

reda på alla komponenter. Vi beräknar E(X1X2) <strong>och</strong> skall då summera<br />

över alla värden på k1, k2 <strong>och</strong> k3 sådana att de är icke-negativa <strong>och</strong> så att<br />

k1 + k2 + k3 = n. Man kan inse att detta blir exakt de termer som anges<br />

nedan:<br />

E(X1X2) =<br />

n<br />

n−k1 <br />

k1=0 k2=0<br />

= n(n − 1)p1p2<br />

× p k1−1<br />

1<br />

n<br />

k1k2<br />

n−k1 <br />

k1=1 k2=1<br />

p k2−1<br />

2 p n−k1−k2<br />

3<br />

n!<br />

k1!k2!(n − k1 − k2)! pk1<br />

(n − 2)!<br />

1 pk2<br />

2 pn−k1−k2<br />

3<br />

(k1 − 1)!(k2 − 1)!(n − k1 − k2)!<br />

.<br />

Att nedre summationsgränserna kan ändras till 1 i stället för 0 beror på<br />

faktorn k1k2. Det som står innanför summationen är nu multinomialsannolikheterna<br />

för en multinomialfördelning <strong>med</strong> parametrar n − 2 <strong>och</strong><br />

samma p1, p2 <strong>och</strong> p3. Detta ser man om man byter index till j1 = k1 − 1<br />

<strong>och</strong> j2 = k2 − 1. Multinomialsannolikheterna summarar sig till 1 varför vi<br />

får E(X1X2) = n(n − 1)p1p2 så kovariansen blir<br />

C(X1, X2) = n(n − 1)p1p2 − np1np2 = −np1p2.<br />

För multinomialfördelning kan man även räkna ut betingade fördelningar.<br />

Vi vet att Xi ∼ Bin(n, pi), men vilken fördelning har Xi betingat på att Xj =<br />

k (0 ≤ k ≤ n) för någon annan komponent j = i? Detta kan man härleda<br />

rent logiskt, samt även genom formelmanipulation. Vi börjar <strong>med</strong> det förra<br />

eftersom det bidrar mer till förståelsen. Frågan är alltså vilken fördelning Xi<br />

har om vi vet att Xj = k. Dvs, bland de n försöken vet vi att k resulterade i<br />

utfall j <strong>och</strong> där<strong>med</strong> vet vi även resterande n − k inte resulterade i utfall j. De<br />

kvarvarande försöken har nu fått en förhöjd sannolikhet att resultera i utfall<br />

i (liksom för alla övriga ”icke-j” utfall. Chansen att ett försök blir utfall i<br />

betingat av att det inte blev utfall j är P (utfall i| ej utfall j) = pi/(1 − pj). De<br />

kvarvarande försöken sker fortfarande oberoende. Därför är fördelningen för<br />

Xi betingat av att Xj = k binomialfördelad <strong>med</strong> parametrar n−k <strong>och</strong> pi/(1−<br />

pj). Man brukar skriva detta som att Xi | Xj = k ∼ Bin(n − k, pi/(1 − pj).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!