STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar
STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar
STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
först E(X 2 ). Vi får<br />
k=1<br />
2007-10-08 – sida 97 – # 101<br />
3.7 NÅGRA VANLIGA DISKRETA FÖRDELNINGAR 97<br />
E(X 2 ∞<br />
) = k 2 q k−1 ∞<br />
p = (k(k − 1) + k)q k−1 p<br />
= qp<br />
∞<br />
k=1<br />
k=1<br />
d 2<br />
dq 2 qk + 1<br />
p ,<br />
där vi för första termen brutit ut qp, sedan skrivit k(k − 1)qk−2 som andraderivatan<br />
av qk , <strong>och</strong> använt att den andra termen är väntevärdet som<br />
vi just räknat ut till 1/p. Eftersom summan är absolutkonvergent kan<br />
vi byta ordning på summation <strong>och</strong> derivering <strong>och</strong> vi får d2<br />
dq2 ∞ k=1 qk =<br />
d2 dq2 −1+(1−q) −1 = 2(1−q) −3 . Detta <strong>med</strong>för att E(X 2 ) = (2−p)/p2 <strong>och</strong> således<br />
att variansen ges av V (X) = E(X 2 )−(E(X)) 2 = (2−p)/p2−1/p2 =<br />
q/p2 .<br />
Från väntevärdets uttryck ser vi således att vi i genomsnitt behöver fler försök<br />
ju mindre p är. Något som inte är förvånande – ju mindre chans vi har<br />
att lyckas i ett enskilt försök ju fler försök lär behövas innan vi lyckas. Även<br />
spridningen (variansen eller standardavvikelsen) ökar då p minskar. I patiensexemplet<br />
ovan (Exempel 3.32) har vi att E(X) = 100 <strong>och</strong> D(X) = 99.5.<br />
För-första-gångenfördelningen är ett specialfall av en mer allmän fördelningen<br />
som kallas negativ binomialfördelning. Denna fördelning uppstår för<br />
samma typ av experiment, dvs. att ett försök som resulterar i lyckat utfall <strong>med</strong><br />
sannolikhet p upprepas oberoende gånger, men nu upprepas försöket tills att<br />
man gjort r (r ≥ 1) lyckade försök. ffg-fördelningen är således specialfallet<br />
att r = 1. Vad är då chansen att vårt r:te lyckade inträffar just efter k försök?<br />
Jo, bland de k − 1 första försöken skall vi ha fått r − 1 lyckade <strong>och</strong><br />
k − 1 − (r − 1) = k − r misslyckade, samt att vi i det k:te försöket ska få ett<br />
lyckat. Chansen för det senare är förstås p. Chansen att få r − 1 lyckade på<br />
k − 1 försök är k−1 <br />
r−1 pr−1qk−r k−1<br />
, eftersom det kan ske på r−1 sätt, <strong>och</strong> varje<br />
sätt har sannolikheten pr−1qk−r . Den eftersökta sannolikheten blir således<br />
p · k−1 r−1 pr−1qk−r . Vi definierar nu denna fördelning.<br />
DEFINITION 3.22 (NEGATIV BINOMIALFÖRDELNING)<br />
En diskret slumpvariabel X sägs vara negativ binomialfördelad <strong>med</strong> parametrar<br />
r ≥ 1 (heltal) <strong>och</strong> p (0 < p < 1) om sannolikhetsfunktionen ges