NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK - Uppsala kommun
NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK - Uppsala kommun
NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK - Uppsala kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>NYBY</strong> <strong>GÅRDS</strong> <strong>TRÄDGÅRD</strong> <strong>OCH</strong> <strong>PARK</strong><br />
Vårdplan - historik, restaurering, skötsel, skyltprogram
FÖRORD<br />
Vårdplanen ska ligga till grund för drift och skötsel av Nybygårdsparken.<br />
Den innehåller även investeringsförslag som<br />
exempelvis ny utrustning. Planen innehåller också ett skyltprogram<br />
som berättar om parkens historia. Vårdplanen och<br />
skyltprogrammet är utarbetat under år 2008-2010 av Bjerking<br />
AB, landskapsarkitekt Maria Handberg på uppdrag av<br />
<strong>Uppsala</strong> Kommun, Rita Engberg. Parallellt med vårdplanearbetet<br />
har <strong>kommun</strong>en låtit utföra röjningar i parken.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
Kort historik 2<br />
Trädgården och Parken 2<br />
Planrekonstruktion 1940-tal 3<br />
Sekelskiftet 1900 4<br />
Tidigt 1930-tal 5<br />
1940-talet 6<br />
Flygbild 1965/66 10<br />
Nyby Gård 1986 11<br />
Nybygårdsparken 2008 13<br />
Skötselplan 16<br />
Artlista 2008 17<br />
Restaurering, skötsel, utrustning 18<br />
Skyltprogram 19<br />
Källor 24<br />
Fotografi er från sekelskifte fram till och med 1940-tal är från familjen<br />
Ekvall. Fotografi er från 1986 är tagna av Maud Boteus. Övriga bilder är<br />
tagna av Bjerking AB och <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong>.
<strong>NYBY</strong>-<br />
<strong>GÅRDS</strong>-<br />
<strong>PARK</strong>EN
Mangårdsbyggnad<br />
<strong>NYBY</strong> <strong>GÅRDS</strong> <strong>TRÄDGÅRD</strong> <strong>OCH</strong><br />
<strong>PARK</strong><br />
KORT HISTORIK<br />
Magasin<br />
Loge<br />
Flygel, tjänstebostad Ekonomibyggnader<br />
Den herrgårdsliknande huvudbyggnaden i Nyby Gård<br />
uppfördes 1752 eller 1756(källa Sveriges bebyggelse-<br />
landsbygden, 1948 eller källa Svenska gods och<br />
gårdar, X <strong>Uppsala</strong> län 1938). Den brann ner 1986.<br />
Redan från tidigt 1300-tal fi nns uppgifter om Nyby<br />
(Nyaeby, Niaby) som visar att marken odlades och<br />
sannolikt fanns också bebyggelse i viss mån.<br />
I modern tid ägdes Nyby Gård av familjen<br />
Ekvall(1885-1986). Under 1900-talets första hälft<br />
bedrevs ett omfattande jordbruk på gården med<br />
mjölkkor, grisuppfödning, odling av diverse grödor<br />
och spannmål, trädgårdsodling av grönsaker, frukt<br />
och bär samt även försöksodling av vindruvor. Gården<br />
hade många anställda. Ett fl ertal av dem bodde<br />
också på Nyby Gård. Här fanns pigor, drängar, kusk,<br />
lantbrukselev, tjänarinna, kokerska, ladugårdskarl,<br />
kördräng, statardräng, mejerinna, jordbruksarbetare,<br />
mejerska, trädgårdsdräng, befallningsman, smed,<br />
chaufför, ladugårdsförman, rättare, måleriarbetare,<br />
bokbindare, handlande, tegelbruksarbetare, hushållerska,<br />
husföreståndare, hembiträde, skolköksaspirant,<br />
trädgårdsmästare. Flygeln öster om<br />
mangårdsbyggnaden var tjänstefolksbostad men det<br />
fanns också fl era andra mindre bostadshus på ägorna.<br />
Markägorna omfattade 150 hektar.<br />
Kring mitten av 1910-talet började Gamla <strong>Uppsala</strong>s<br />
karaktär av jordbruksbygd att förändras. Alltmer<br />
mark styckades av till villatomter. År 1924 bildades<br />
Nyby Egnahemsförening av nio villaägare som köpt<br />
mark av Nyby Gårds ägare. Kring slutet av 1940-talet<br />
hade markägorna minskat till 64 hektar. Avstyckandet<br />
fortsatte genom åren och 1965 när <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
köpte större delen av det som kvarstod fanns endast<br />
3 hektar kvar av fastigheten(1hektar =10 000m2). När<br />
<strong>kommun</strong>en förvärvade den sista resten 1986 bestod<br />
den endast av trädgården och parken. Den marken<br />
utgör det vi idag kallar Nybygårdsparken.<br />
Gamla<br />
<strong>Uppsala</strong><br />
Kyrka<br />
Trädallén vid Sven<br />
Dufvas gata hörde till<br />
gården<br />
Statarbostad<br />
4<br />
lägenheter<br />
Ekonomibyggnader,<br />
och tjänstebostäder<br />
1 Huvudbyggnad<br />
2 Tjänstebostad<br />
1 2<br />
Den nuvarande<br />
Nybygårdsparken<br />
Växthusen<br />
Rättarbostad<br />
<strong>TRÄDGÅRD</strong>EN <strong>OCH</strong> <strong>PARK</strong>EN<br />
Väderkvarn<br />
Panoramabild från 1900-talets början<br />
Planen visar en liten del av kartläggningen<br />
1926-28 inför förslag till Byggnadsplan.<br />
Färg och text är tillagt 2008<br />
Nyby Gårds trädgård- och park var under sekelskiftet<br />
och 1900-talets första hälft en omfattande anläggning<br />
i stil med en herrgårdspark. Här fanns en välskött<br />
trädgårdsanläggning, en parkdel med exklusiva<br />
trädarter, frilandsodling och två parallella växthus<br />
för mer krävande odling, varmbänkar för tidiga<br />
grönsaker samt frukt- och bärodlingar. Här fanns fl era<br />
vatteninslag som näckrosdammar och springbrunnar.<br />
I trädgårdens mer lustfyllda delar fanns pelare och<br />
stensocklar med skulpturer, urnor med exotiska<br />
utplanteringsväxter och andra prydnadsföremål. Med<br />
andra ord det var en anläggning för både lust och<br />
nytta.<br />
Trädgården och parken var uppbyggda på klassiskt<br />
manér med en axel som gick rakt genom huset i<br />
2
3<br />
NORR<br />
Grindstolpar<br />
Åker<br />
Klöver/ Hö<br />
Åker<br />
Klöver/ Hö<br />
Lindberså<br />
Solur<br />
Grindstolpar<br />
Hallon<br />
Rabarber<br />
Näckrosdamm<br />
Åker<br />
Klöver/Luzern Hö<br />
Hasselbuskar<br />
Plommonhäck<br />
Lindberså<br />
Huvudbyggnad<br />
Fontän<br />
Damm<br />
Huvudaxel<br />
Körsbärsallé<br />
Jordkällare<br />
-<br />
Lindberså<br />
Jordkällare<br />
Fontän<br />
Hönsgård<br />
Äpplen Päron<br />
Haricot verts<br />
Potatis<br />
Hallon<br />
Plommonhäck<br />
Tjänstefolksbostad<br />
Åker<br />
Klöver/Luzern Hö<br />
Varmdrivbänkar<br />
Diverse ”ädla”<br />
grönsaker och<br />
jordgubbar<br />
Krusbär<br />
Vinbär<br />
Äpplen<br />
potatis<br />
Äpplen<br />
potatis<br />
Vinbär<br />
Dubbla<br />
Växthus<br />
Nyby Gårds<br />
Trädgård och Park<br />
under 1940-talet
nordsydlig riktning. På huvudbyggnadens norrsida<br />
låg en lindberså med en stor alm i mitten som avslut<br />
mot norr. Idag i är almen borta och de nu storvuxna<br />
lindarna bildar en vacker och rofylld plats. I<br />
trädgårdsaxelns fond mot söder ståtade <strong>Uppsala</strong> Slott<br />
och Domkyrka. Längs den södra axelns bägge sidor<br />
låg prydnadsplanteringarna symmetriskt ordnade<br />
SEKELSKIFTET 1900<br />
De gamla glasplåtarna från tiden kring sekelskiftet<br />
1900 visar en frodig trädgård med välkrattade<br />
gångar. På putsade tegelpelare står vackra urnor<br />
med utplanteringsväxter, kanske Agave. Den idag<br />
stora nordmannsgranen är troligen den unga granen<br />
som syns i den undre bilden. Lindarna vid platsen<br />
i trädgårsaxelns norra ände är under 10 meters höjd.<br />
Två vitmålade soffor och ett bord syns på bilden.<br />
Fotografi et (ovan) med fl aggstången och den hissade<br />
unionsfl aggan är taget från nordväst. Eftersom Norge-<br />
Sverigeunionen upplöstes 17 maj 1905 är bilden<br />
sannolikt tagen före dess. Inne i staden skymtar<br />
med blomsterrabatter och utsmyckningar. Utanför<br />
prydnadsplanteringarna, på västra sidan, låg en friare<br />
utformad parkdel med promenadvägar mellan ovanliga<br />
träd och vackra blommande buskar. Den östra sidan<br />
utgjordes av frukt-, bär- och grönsaksodlingar. Där<br />
låg också två stora parallellt byggda växthus. I dessa<br />
odlades bland annat tomater och gurka.<br />
Sekelskift esbild tagen nordväst om huvudbyggnaden, antagligen uppe ifrån från höloft staket på ladugården<br />
<strong>Uppsala</strong> Domkyrkotorn i siluetten. Till höger om<br />
hvudbyggnaden syns en buskomgärdad 8-kantig(?)<br />
pergola översållad med klätterväxter.<br />
På den krattade gårdsplanen står en välryktad isabell<br />
selad vid vagnen med husets härskarinna vid tyglarna.<br />
Det är en tidig vårdag. Intill pelarna med urnor har<br />
lökväxternas blad trängt upp ur jorden. Stora snäckor<br />
pryder rabattkanter och gårdsplanens avgränsning.<br />
Byggnaden i bakgrunden är tjänstefolkets<br />
fl ygelbyggnad. Huvudbyggnadens skugga syns till<br />
höger i fotot.<br />
Sekelskift esbild tagen från huvudentrén väster om gården Sekelskift esbild av gårdsplanen norr om huvudbyggnaden<br />
4
5<br />
Tidigt 1930, entrésidan från väster mot staden ti ll<br />
1930-tal, trädgårdssidan, mot söder<br />
Fru Ekvall vid gången som leder in i parkdelen<br />
TIDIGT 1930-TAL<br />
Fotografi et från tidigt 1930-tal är taget från huvudentrén<br />
till gården. Den låg väster om huvudbyggnaden.<br />
Putsade tegelpelare markerar infarten. De är klädda<br />
med plåt och utrustade med ”glödkorg” för att markera<br />
infarten under den mörka vinterperioden. I fonden<br />
framför byggnaden fi nns en rund prydnadsplantering<br />
med ett solur. Den kan ha kommit till under 1900talets<br />
första decennium. Än så länge pryder stora<br />
havssnäckor rabatternas kanter. På bilden ser man<br />
att tjänstefolksbostaden vitmålats någon gång efter<br />
sekelskiftet.<br />
Nästa bild visar huvudbyggnadens fasad mot trädgårdssidan.<br />
Urnor med Agave är placerade på de<br />
låga socklarna av putsat tegel. Även balkongens<br />
hörnstolpar pryds med urnor. Inne i huvudbyggnaden<br />
fanns ett specialutformat rum för växter med<br />
ljusinsläpp uppifrån. Familjen som levde på Nyby<br />
Gård var mycket intresserad av odling och trädgård<br />
vilket avspeglas i bilderna. Framför glasverandan<br />
fi nns en liten fontänanläggning. Kanske är det funkia,<br />
Hosta som är planterad kring den. Huset pryds med<br />
klätterväxter och de täta frodiga rabatterna är fyllda<br />
med blommande växter.<br />
Bilden nedan visar trädgårdssidan mot söder. En<br />
mycket välskött symmetrisk anlagd trädgård med
snörräta rabatter. De uppstammade syrenerna är<br />
relativt nyplanterade. På låga vitputsade socklar står<br />
krukor med utplanteringsväxter. Rabatten är ordnad<br />
med en kantväxt som troligen är perenn. Innanför<br />
den är det kanske silvergrått lammöra som planterats<br />
som en skarp kontrast mellan kantväxt och de högre<br />
perennerna i planteringens centrum. Kvinnan i bilden<br />
står söder om stenpartiet och lindbersån(se planen på<br />
sidan 3). Här ledde en gångväg in i parken med de<br />
många olika trädarterna.<br />
Den häckomgärdade trädgården på huvudbyggnadens<br />
östra sida var tjänstefolkets. På bilden till höger syns<br />
en av gångarna kring fontänen. Över fontänen slingrar<br />
sig en klätterväxt på någon enkel bågkonstruktion.<br />
Gångarna fi nns till större delen kvar idag, 2009. De<br />
kom fram under jord och buskskikt vid en röjning<br />
av parken 2008. Även fontänen fi nns kvar men är<br />
ej restaurerad. Den lilla trädgården var den plats på<br />
gården där tjänstefolket hade sin privata sfär vid<br />
lediga stunder.<br />
Bilden visar näckrosdammen som låg nordväst om<br />
huvudbyggnaden. Det var en relativt stor och djup<br />
damm som kunde hysa näckrosor och andra lite högre<br />
vattenväxter. Den låg i den friare parkdelen, norr om<br />
boningshuset. Intill dammen fanns en stenbänk. Både<br />
damm och stenbänk fi nns kvar idag, 2009. Dammen<br />
är igenfylld och kanten till viss del raserad.<br />
1940-TALET<br />
Tidigt 1930, tjänstefolkets trädgård<br />
Planen på sidan 3 är en renritning med den förre<br />
ägarens skiss som grund och en inmätning gjord<br />
år 2008. Per-Erik Ekvall har ritat upp trädgården<br />
som han minns den under 1940-talet och antecknat<br />
vad som odlades under den tiden. Vid en av Nyby<br />
Gårds många rabatter har han antecknat alpblåklint,<br />
kanske menar han bergklint, den enda blommande<br />
trädgårdsväxt han angett på skissen.<br />
Sommartid ställdes krukor med Agave ut i trädgården<br />
på socklar eller fristående på grusytorna. Agaven<br />
fi nns med i bilderna från sekelskiftet. De förvarades<br />
sannolikt i huvudbyggnadens specialutformade<br />
blomsterrum under vintern. Bland de ovanliga träd som<br />
ännu fi nns i parken kan nämnas valnöt, ginnalalönn,<br />
blodbok, engelsk alm med fl era(se planen 2008 med<br />
växter och förteckning sidan 16-17). Bland päron och<br />
äppelträd odlades potatis och bönor, haricots verts. I<br />
grönsakslandet fanns ”diverse ädla grönsaker” och<br />
jordgubbar. På stora ytor odlades krusbär, vinbär,<br />
hallon, rabarber och plommon. En körsbärsallé<br />
planterades söder om trädgården som fortsättning på<br />
trädgårdsaxeln. Där lät Per-Erik Ekvalls far bit för bit<br />
utvidga trädgårdsodlingen med stora ytor för bland<br />
annat rabarber och hallon. Efter att fadern avled 1939<br />
gjordes ingen ytterligare utvidgning.<br />
Foto från ti digt 1930-tal av näckrosdammen, nordväst om huset 1930-tal, näckrosdammen i trädgårdsaxeln söder om huset<br />
6
7<br />
Per Erik Ekvall framför sydfasaden Per Erik Ekvall framför sydfasaden ett eller ett par år senare<br />
Fru Ekvall vid västra gaveln<br />
Fru Ekvall vid skulpturen<br />
C1<br />
Fru Ekvall vid västra gaveln ett eller ett par år senare<br />
Bilden på föregående sida är tagen i trädgårdsaxelns<br />
mitt, söder om den andra näckrosdammen. Frodiga<br />
bladväxter omger den. De vita socklarna med urnor<br />
speglar sig i vattnet där det växer näckrosor och högre<br />
bladväxter. En skulptur i form av en grekisk gudinna<br />
är placerad på en sockel mellan boningshuset och<br />
dammen. Stamsyrenerna i de välhållna rabatterna har<br />
vuxit bra sedan 1930-talsfotografi et.<br />
Bilderna ovan visar en ännu prydligt och omsorgsfullt<br />
skött trädgård. Rabatterna är stiliga i sin strama<br />
uppbyggnad. Parkdelen står för det friare formspråket<br />
och klätterväxterna tillåts vindla uppför fasaden.<br />
Modern, Anna Ekvall, och sonen fotograferar<br />
varandra år från år på ungefär samma platser i den<br />
vackra trädgården. Bilderna framför huset visar att<br />
planteringen framför den lilla fontänen är borttagen<br />
och, förstås, hur syrenerna växer sig allt större.<br />
Bilderna på mitten av sidan är tagna snett mot<br />
huvudbyggnadens västra gavel. En gammal Agave<br />
står i urnan. Agave fanns med redan på bilderna<br />
från sekelskiftet. De gamla pelarna som avgränsar<br />
gårdsplanen mot lindbersån är nu reducerade till<br />
socklar för urnor. Det står två stycken på var sida om<br />
trappan upp till bersån. De är förenade med en kätting.<br />
Till vänster i den övre bilden står en möbel byggd av<br />
grova naturgrenar. I bildens högra del syns pelaren för<br />
soluret. Den har fortfarande sin ursprungliga höjd.
Den högra bilden är troligtvis tagen något senare<br />
än den förra som fotograferades mot gaveln.<br />
Perennaplanteringen utmed fasaden är utbytt mot<br />
i huvudsak tagetes. Möblerna i bilden är gamla<br />
klassiker som började gjutas i Sverige under senare<br />
delen av 1800-talet. Bordet och stolen tillverkas på<br />
nytt sedan 1970-talet av Byarums Bruk och heter<br />
Classic respektive stol Classic no 2. De ursprungliga<br />
modellerna kom från Europa, Frankrike och Tyskland.<br />
”Grenmöbeln” skymtar bakom den stora Agaven.<br />
Ännu fi nns det kvar ett antal stora vita havssnäckor<br />
längs kanten.<br />
Det nedre fotografi et på motstående sida visar Anna<br />
Ekvall fotograferad invid den grekiska gudinnan. Den<br />
och bilden ovan, på denna sida, är tagna mot söder.<br />
Bilden på motstående sida visar också nyplanterade<br />
lammöron i rabatten. Den yttre växten kan vara<br />
lågt klippt lavendel. En renskorg står i utkanten av<br />
prydnadsträdgården. Bilden ovan har näckrosdammen<br />
i fonden. Färgen har vittrat på skulpturens sockel.<br />
Lammöronen har växt till sig och dammen tycks för<br />
tillfället vara tom. I mitten av dammen fi nns det en<br />
skulptur som antagligen sprutade vatten när den var i<br />
bruk.<br />
Bilden intill är enligt förre ägaren från sent 1940-tal.<br />
Det är försommar och de uppstammade syrenerna har<br />
vuxit sig stora.<br />
Fru Ekvall vid skulpturen några år senare<br />
Västra delen av sydfasaden, sent 1940-tal<br />
8
9<br />
Bilderna från det sena 1940-talet visar en tomt som<br />
ännu har stark trädgårdsprägel. Rabatterna sköts<br />
fortfarande men kanske inte lika intensivt som under<br />
tidigare år. Längs fasaden i den övre bilden prunkar<br />
likväl stilrena rabatter i silvergrått och rosa. Runt<br />
soluret på sin vitputsade pelare lyser en effektfull<br />
plantering i rosarött med en silvergrå bård. Bakom<br />
den skymtar en av de uppstammade syrenerna som<br />
stod utmed huvudinfarten till gården. Ett par stycken<br />
av dem fi nns kvar idag, 2009.<br />
Den undre bilden har fotografen tagit strax intill<br />
näckrosdammen. Gruset är välkrattat, pelarna,<br />
socklarna lyser vita, men dammkanten har börjat<br />
spricka. I den och i den övre bilden ger planteringarna<br />
ett intryck av att inte vara lika välrensade som förr
men skulpturen lyser vit och vacker på sin sockel<br />
i den ännu fantastiska trädgården på bilden ovan.<br />
Under 1950-talet och framåt förenklas och utarmas<br />
privata svenska trädgårdar alltmer. Funktionalismen<br />
påverkar till stor del prydnadsträdgårdens utseende.<br />
Möjligheten att i större utsträckning kunna köpa<br />
grönsaker, frukt och kryddor som tidigare odlades i<br />
egna täppor förändrar nyttoträdgårdens utseende. Att<br />
STALL<br />
FLYGBILD 1960-TAL<br />
STATARBOSTAD<br />
VATTENTORN<br />
kvinnor oftare arbetar utanför hemmet minskar också<br />
den tid som kan läggas på trädgårdsarbete. Tiden<br />
efter andra världskriget var också rationaliseringens<br />
tid. Inom jordbruket slogs många ut som inte hade<br />
råd med de investeringar som krävdes. Nyby Gårds<br />
trädgårdsskötsel påverkas sannolikt till viss del av<br />
detta men också av faderns bortfälle och priset på<br />
arbetskraft.<br />
STORA LIND-<br />
BERSÅN<br />
HUVUDBYGGNAD<br />
SMEDJA<br />
<strong>TRÄDGÅRD</strong>EN<br />
TJÄNSTEFOLKSBOSTAD<br />
10
11<br />
Nyby Gårds Allé mot huvudentrén från väster, 1986<br />
Huvudentrén och västra gaveln, 1986<br />
Huvudbyggnadens entré, norrsida, 1986<br />
<strong>TRÄDGÅRD</strong>EN <strong>OCH</strong> <strong>PARK</strong>EN 1986<br />
Föregående sida visar en fl ygbild tagen 1965 eller<br />
1966 enligt den förre ägaren, Per Erik Ekvall.<br />
En grävskopa syns i övre delen av bilden. Troligen<br />
har den nyligen rivit ner vattentornet, statarbyggnaden<br />
i tegel med 4 lägenheter och smedjan<br />
i tegel som hörde till gården. Ekvall fl yttar utomlands<br />
under 1960-talet och besöker bara gården<br />
tillfälligtvis därefter.<br />
År 1986 i februari köpte <strong>Uppsala</strong> den sista biten<br />
av Nyby Gårds tidigare så stora markarealer.<br />
Den bestod av trädgården och parken. Huvudbyggnaden,<br />
tjänstefolksbostaden, förråd, jordkällare<br />
mm fanns ännu kvar. Arkitektstuderande<br />
Maud Botéus gjorde detta år ett examensarbete<br />
om Nyby Gårds huvudbyggnad som innehöll<br />
historik, byggnads- och rumsbeskrivning samt<br />
förslag med åtgärdsbeskrivning. Det fanns planer<br />
på att rusta huset för att det skulle kunna<br />
fungera som dagcenter för äldrevården. I kombination<br />
med trädgården och parken skulle det<br />
ha varit en fantastisk miljö.<br />
Bilderna visar den uppvuxna allén som leder in<br />
till gården från väster. Två par grindstolpar, ett<br />
yttre och ett inre par, fanns ännu kvar intakta<br />
men något lutande. Bilden från huvudbyggnadens<br />
entrésida visar att socklarna där man placerade<br />
krukorna med agave också står kvar. Tjänstefolkets<br />
bostad som målades vit någon gång<br />
efter sekelskiftet var bebodd fram till köpet. På<br />
södra gaveln fanns ett enkelt växthus. Jordkällarna<br />
i parkens norra del stod kvar vid den här<br />
tiden. Fotografi et mot huvudbyggnadens södra<br />
fasad visar en sedan länge obeskuren lindberså,<br />
en otuktad thujaberså och att de uppstammade<br />
syrenerna tycks vara borta. Trädgården var vildvuxen<br />
efter ägarens 20 år långa bortvaro. Ekvall<br />
berättar i ett brev till Boteus att de två stora sammanlänkade<br />
växthusen förföll och rasade samman<br />
under 1960-talet. På fl ygbilden, föregående<br />
sida, kan man se att det då återstod en kort bit av<br />
varmbänkarna i trädgårdens norra del.<br />
Under hösten 1986 förekom ett antal pyromandåd<br />
i <strong>Uppsala</strong>. Bland alla byggnader som härjades<br />
drabbades också Nyby Gårds huvudbyggnad.
Huvudbyggnadens södra fasad, trädgårdssidan, 1986 Tjänstefolksbostaden med växthusglas på södergaveln, 1986<br />
Eftersom den stod tom och även tjänstefolksbostaden<br />
utrymdes så blev byggnaden ett tillhåll. I oktober<br />
samma år eldhärjades den. Kommunen ansåg att<br />
kostnaden var för stor för att återställa byggnaden och<br />
så föll idén med dagverksamheten för äldreomsorgen.<br />
Samtliga byggnader revs liksom grindstolpar och<br />
socklar för utplanteringsväxter. Parken försågs med<br />
nya gångvägar anpassade efter bostadsområdena<br />
runtomkring. Trädgården och parken växte igen mer<br />
och mer och snart var dess forna storhet bortglömd.<br />
En av gårdens jordkällare, tjänstefolksbostaden i fonden, 1986<br />
Utdrag ur arti kel i <strong>Uppsala</strong> Nya Tidning, 28 oktober 1986<br />
12
13<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong>s ortofoto över parken<br />
Lindbersån norr om den rivna huvudbyggnaden, 2008<br />
Näckrosdammen nordväst om den rivna huvudbyggnaden, 2008<br />
<strong>NYBY</strong> <strong>GÅRDS</strong> <strong>PARK</strong> ÅR 2008<br />
Sent på hösten 2007 startade arbetet med vårdplanen<br />
för Nyby Gårds park och trädgård. Parken var mycket<br />
igenväxt med bland annat höga och kraftigt utbredda<br />
snöbärsbuskage men också med sly av lönn och andra<br />
snabba pionjärarter. Det var en miljö som kändes<br />
otrygg och mörk även under dagtid. Med hjälp av de<br />
rester och spår av trädgården som hittades på plats<br />
samt studier av den uppritade 1940-tals ritningen av<br />
Per Erik Ekvall påbörjades en röjning och gallring i<br />
fl era steg. De stora snöbärsbuskagen skars ner och på<br />
fl era ställen röjdes de med rötterna. Ett stort antal träd<br />
med kvastliknande smala kronor fälldes för att få in<br />
ljus till de träd som sparades och för att få ljus ner på<br />
marken. Till att börja med gjordes en svagare gallring<br />
för att se strukturen i parken och för att därefter kunna<br />
bestämma omfattningen av gallringen.<br />
Den gamla lindbersån som låg norr om huvudbyggnaden<br />
gallrades fram bland kraftig sly. Alla gamla<br />
vattskott skars bort från stammarna och fram kom<br />
en vacker plats mellan högväxta lindar. I mitten placerades<br />
en gammal kvarnsten. Under 1940-talet låg<br />
stenen nordväst om näckrosdammen, i södra delen<br />
av trädgården, men därefter hade den fl yttats till en<br />
annan plats. Ett trappsteg schaktades fram under löv<br />
och mylla. Det kompletterades med ett granitsteg som<br />
låg bland buskar i en annan del av parken.<br />
Näckrosdammens kant som röjdes fram är nästan intakt.<br />
Intill den ligger en enkel stenbänk i form av ett<br />
avlångt block precis som på Ekvalls skiss. På var sida<br />
om entrévägen står en hängask. Den ena syns på bilden<br />
med näckrosdammen.<br />
Gången ner genom parkdelen som innehöll så många<br />
olika träd- och buskarter överensstämmer väl med<br />
den som låg där på 1940-talet. På sin skiss skriver<br />
Ekvall ”Engelskt Parklandskap” vilket antagligen<br />
låg som förebild för den friare parken. Här fi nns ett<br />
fl ertal stora träd och lite ovanliga arter kvar. Vackra<br />
nordmansgranar, ett fantastiskt klätterträd i form<br />
av en avenbok, engelsk alm, valnötsträd med fl era.<br />
I buskskiktet fi nns främst välutvecklade doftolvon,<br />
doftschersminer, hagtorn med fl era. Det mest spektakulära<br />
i markskiktet är det fantastiska krolliljebestånd<br />
som fi nns i parkens sydvästra del. Öster om den<br />
gamla trädgårdaxeln står två vackra bokar varav en<br />
är en blodbok. Av strukturer som fi nns kvar i trädgården<br />
är förstås huvudaxeln den tydligaste. Det är<br />
en gångväg vars läge är svårt att förstå om man inte<br />
vet varför den är placerad som den är. Den grenar sig
Ortofoto med strukturer från 1940-talet<br />
åt två håll på platsen där den forna huvudbyggnaden<br />
stod. På fl ygbilden ovan fi nns strukturerna i 1940-tals<br />
trädgården inlagda. I den övre delen av parken fi nns,<br />
som tidigare nämnts, näckrosdammen och den stora<br />
lindbersån kvar. Även lindbersån nordväst om denna<br />
fi nns kvar. Den har röjts fram och ett par stenblock<br />
från parken har lagts ihop till en enkel stenbänk som<br />
placerats där. Ett fåtal hasselbuskar fi nns kvar av det<br />
hasselbeståndet Ekvall angav på sin skiss. Av jordkällarna<br />
fi nns endast ihopschaktade stenhögar kvar.<br />
Flera av de träd som han ritade in fi nns kvar; som<br />
hängbjörken, ornäsbjörken och den ryska lönnen. Av<br />
trädraderna som omgav trädgården fi nns ett stort antal<br />
kvar. De fl esta är skogslönnar.<br />
Tjänstefolkets trädgård, 2008<br />
Gångvägen ner i parkdelen, 2008<br />
Krolliljebestånd, 2008<br />
Avenboken, parkens fi na klätt erträd, 2008<br />
De stora bokarna, 2008<br />
14
15<br />
Del av fruktt rädgården, 2008<br />
Tjänstefolkets trädgård låg inne i och under ett enormt<br />
snöbärsbuskage. När fontänen upptäcktes bestämdes<br />
att buskaget skulle röjas undan och jorden schaktas<br />
bort för att en ny beläggning skulle kunna läggas runt<br />
den. Vid schakten kom den forna beläggningen fram<br />
under jord och mull. Den fi ck givetvis vara kvar.<br />
Relativt många fruktträd fi nns kvar i parken. De utgör<br />
vackra lundar med stora gräsytor för vistelse och<br />
Den upphöjda planteringsytan i trådgårdsaxeln, 2008<br />
spel. Plommonhäckarna som utgjorde gräns mot söder<br />
är kvar i form av höga snår. Av bärbuskar fi nns<br />
någon enstaka krusbärsbuske kvar. Den nya gång-och<br />
cykelvägen genom parken skär rakt igenom fruktträdgårdens<br />
vinkelräta struktur. En häckomgiven sittplats<br />
är placerad längs den. I trädgårdens huvudaxel, där<br />
tidigare näckrosdammen låg fi nns en upphöjd prydnadsplantering.<br />
Den omgivs av granitblock som kan<br />
ha utgjort trappstegen i de två korta trapporna som<br />
ledde ner längs gången från huvudbyggnaden.<br />
Nästa sida visar skötselytor i Nybygårdsparken samt<br />
numrering för arter som ingår i parken. Artlista fi nns<br />
på sidan 17.
<strong>NYBY</strong><strong>GÅRDS</strong><strong>PARK</strong>EN UPPSALA 2008<br />
Skötselplan<br />
16
17<br />
ARTLISTA<br />
LÖVTRÄD och BUSKAR<br />
1. Acer ginnala - ginnalalönn<br />
2. Acer platanoides - skogslönn<br />
3. Acer pseudoplatanus- sykomor<br />
4. Acer tatarica – rysk lönn<br />
5. Aesculus hippocastanum - hästkastanj<br />
6. Amelanchier spicata – häggmispel<br />
7. Berberis thunbergii - berberis<br />
8. Betula pendula - björk<br />
9. Betula pendula f. Dalecarlica–<br />
ornäsbjörk<br />
10. Carpinus betulus – avenbok<br />
48. cornus sp - kornell<br />
11. Corylus avellana - hassel<br />
47. Crataegus intricata - amerikansk<br />
hagtorn<br />
12. Crataegus sp – hagtorn<br />
13. Euonymus europaeus - benved<br />
14. Fagus sylvatica – bok<br />
15. Fagus sylvatica (Swat Magret?)–<br />
blodbok<br />
16. Fraxinus excelsior – ask<br />
49. Fraxinus excelsior ’pendula’ - hängask<br />
17. Juglans regia – valnöt<br />
18. Malus communis fl ertal sorter – äpple<br />
19. Prunus avium – fågelbär<br />
20. Philadelphus coronarius -<br />
doftschersmin<br />
50. Prunus padus - hägg<br />
21. Prunus sp – plommon<br />
22. Pyrus communis – päron<br />
23. Querqus robur – ek<br />
46. Ribes alpinum - måbär<br />
24. Rubus odoratus - rosenhallon<br />
25. Salix sp – sälg<br />
26. Sambucus nigra – fl äder<br />
27. Sorbaria sorbifolia - rönnspirea<br />
28. Symphoricarpus albus - snöbär<br />
29. Syringa vulgaris – bondsyrén<br />
30. Syringa vulgaris sp - stamsyren<br />
31. Syringa microphylla(pinetorum?lite<br />
högre än microphylla)-syrén<br />
32. Tilia x vulgaris – parklind<br />
33. Ulmus carpinifolia- lundalm<br />
34. Ulmus glabra – alm<br />
35. Ulmus laevis - vresalm<br />
36. Ulmus procera – engelsk alm<br />
37. Viburnum carlesii - doftolvon<br />
F. Nytt fruktträd äldre sort planteras<br />
BARRTRÄD<br />
38. Abies nordmannia - nordmannsgran<br />
39. Larix decidua- lärk<br />
40. Picea pungens – blågran<br />
41. Thuja occindentalis – thuja<br />
PERENN/KNÖLVÄXT<br />
42. Aruncus dioicus- plymspirea<br />
43. Aster novi-belgii? - höstaster<br />
44. Lilium martagon - krollilja<br />
45. Vinca minor – vintergröna
RESTAURERING, SKÖTSEL, UTRUSTNING<br />
Med en relativt enkel skötsel kan de viktigaste strukturerna<br />
från den forna parken och trädgården bevaras.<br />
Att bevara dessa gör parken mer användbar samt mindre<br />
mörk och otrygg. Tillsammans med en skyltning<br />
som berättar parkens och trädgårdens historia ger det<br />
mer förståelse och kanske att de närboende upplever<br />
en större tillhörighet och känsla för sin park.<br />
Den grundläggande skötseln är gräsklippning och slåtter.<br />
Större delen av den östra sidan av parken klipps<br />
traditonellt. Den gamla ”engelska” parkdelen som<br />
ligger väster om trädgårdsaxeln sköts genom slåtter<br />
i september. I den ytan fi nns det vackra krolliljebeståndet<br />
som måste få en chans att blomma och fröa av<br />
sig. Det fi nns också en hel del kirskål i parken som är<br />
omöjlig att bli av med utan kraftiga åtgärder. Dessa<br />
måste därför accepteras men om de mot förmodan<br />
blir ett hot mot krolliljebeståndet bör en begränsande<br />
insats göras. I buskbeståndet gynnas olvon, hagtorn<br />
och schersmin.<br />
I den norra delen av parken förekommer<br />
bara gräsklippning<br />
vid och i den stora lindbersån<br />
samt längs gång- och cykelvägen.<br />
Övriga ytor i den delen<br />
sköts genom slåtter i september.<br />
Den lilla lindbersån hålls fri från sly så att platsen<br />
kan nyttjas. Den gamla trädgårdsgången dit hålls<br />
öppen och grusas av. Snöbärsbuskaget kring hasselbuskarna<br />
röjs bort med rötter. Hasseln tillåts breda ut<br />
sig och om möjligt sprida sig med fröplantor. Benved<br />
gynnas. Näckrosdammens kant hålls synlig. Den<br />
planteras med blå ormöga, Omphalodes verna, för<br />
att en gång om året få en symboliskt blå yta. Ormöga<br />
är konkurrenskraftig och klarar sig bra mot ogräs om<br />
den får en bra start med ogräsfri jord och viss rensning<br />
första året. En del av snöbärsbuskaget får växa<br />
kvar vid dammen, resten röjs med rötter. De bägge<br />
hängaskarna får stå kvar så länge de inte utgör en fara.<br />
Därefter bör de ersättas.<br />
Huvudbyggnadens läge markeras med granithällar<br />
längs hela fasadlinjen eller endast i mittenbyggnadens<br />
fyra hörn. Snöbärsbuskaget kring tjänstefolkets<br />
trädgård begränsas till tre sidor med en öppning i den<br />
norra sidan. Mot söder är platsen helt öppen. Fontänkanten<br />
lagas. Den tags i bruk eller så sätts blåglaserade<br />
små klinkers i botten. Lindbersån längs trädgårdsaxeln<br />
sköts genom nedskärning vart 5:e år eller när<br />
den blir för kraftig för platsen.<br />
Äppelträden i fruktträdgården bör endast beskäras i<br />
undantagsfall och då mycket svagt. Frukten från de<br />
gamla träden kan<br />
lämnas till en äppelexpert<br />
för sortbestämning<br />
och därefter sätts<br />
namnskyltar upp. En<br />
lämplig skylt är den<br />
form av plakett som<br />
botaniska trädgår-<br />
dar använder. Infäst-<br />
ningen är försedd med en fjäder för tillväxtens skull.<br />
Ett mindre antal fruktträd bestående av gamla sorter<br />
planteras för att återskapa intrycket av rader i en ordnad<br />
fruktodling. Den häckomgärdade sittplatsen tas<br />
bort och istället placeras soffor/bänkar i fruktträdgården.<br />
Det förbättrar helheten i fruktträdgården och ger<br />
en större öppenhet. Om det fi nns intresse för odling i<br />
området så kan med fördel odlingslotter tas upp mellan<br />
trädraderna.<br />
På sikt kan ett träd av varje art i parken förses med<br />
namnskylt, både med svenskt och latinskt namn.<br />
Trädgårdsaxelns gång förlängs fram till trappan som<br />
leder upp till den stora linbersån.<br />
Den upphöjda planteringsytan i<br />
trädgårdsaxeln förses med tåliga<br />
och täckande perenner som kan<br />
klara sig med en låg skötselinsats.<br />
En inte alltför stor insats är att komplettera med uppstammade<br />
syrenér längs entrévägen. Samtidigt anläggs<br />
en gångväg längs södra sidan av entrévägen som<br />
ska leda till trädgårdsaxeln. Vägen följer den gamla<br />
gången. Vid detta tillfälle röjs också snöbärsbuskaget<br />
bort med rötter på ytan mellan de båda gångvägarna<br />
och en gräsyta anläggs istället.<br />
Stenbänkar behålls. För samtliga parksoffor föreslås<br />
den klassiska Tessin eller Paus från Nola. Papperskorg<br />
föreslås vara Hags Örebro centrummonterad.<br />
SKYLTPROGRAM<br />
Ett skyltprogram är framtaget för att informera om<br />
trädgårdens och parkens historia. De platser som<br />
valts ut för informationen är fem. Två informationsskyltar<br />
placeras vid entréer till parken. De är i A3format<br />
och berättar allmänt om Nyby Gårds trädgård<br />
och park samt lite om det tillhörande jordbruket. De<br />
tre andra står vid tjänstefolkets trädgård, den kvarvarande<br />
näckrosdammen och vid platsen för växthusen.<br />
Skyltarnas innehåll och utforming redovisas på de<br />
följande sidorna.<br />
18
Grindstolpar<br />
Åker<br />
Klöver/ Hö<br />
Åker<br />
Klöver/ Hö<br />
<strong>NYBY</strong> <strong>GÅRDS</strong> TRÄD<br />
Lindberså<br />
Solur<br />
Grindstolpar<br />
Hallon<br />
Rabarber<br />
Näckrosdamm<br />
Åker<br />
Klöver/Luzern Hö<br />
Hasselbuskar<br />
Plommonhäck<br />
Lindberså<br />
Huvudbyggnad<br />
Fontän<br />
Damm<br />
Huvudaxel<br />
Jordkällare<br />
-<br />
Lindberså<br />
Jordkällare<br />
Fontän<br />
Hönsgård<br />
Äpplen Päron<br />
Haricot verts<br />
Potatis<br />
Hallon<br />
Plommonhäck<br />
Tjänstefolksbostad<br />
Varmdrivbänkar<br />
Diverse ”ädla”<br />
grönsaker och<br />
jordgubbar<br />
Krusbär<br />
Vinbär<br />
Äpplen<br />
potatis<br />
Äpplen<br />
potatis<br />
Vinbär<br />
Dubbla<br />
Växthus<br />
N<br />
o<br />
G<br />
fa<br />
o<br />
av<br />
av<br />
b<br />
ku<br />
k<br />
m<br />
ch<br />
b
GÅRD <strong>OCH</strong> <strong>PARK</strong><br />
Huvudbyggnad<br />
Litet förråd<br />
Flygel,<br />
tjänstefolkets bostad<br />
Magasin<br />
Loge<br />
Ekonomibyggnader<br />
Entrén från väster vid alléns början, tidigt 1930-tal<br />
ybygårdsparken var tidigare Nyby Gårds privata trädgård<br />
h park. Den herrgårdsliknande huvudbyggnaden i Nyby<br />
ård uppfördes på 1700-talet.Till gården hörde ett omttande<br />
jordbruk med med mjölkkor, grisuppfödning,<br />
ling av diverse grödor och spannmål, trädgårdsodling<br />
grönsaker, frukt och bär samt även försöksodling<br />
vindruvor. Gården hade många anställda. Ett fl ertal<br />
dde också på Nyby Gård. Här fanns pigor, drängar,<br />
sk, lantbrukselev, tjänarinna, kokerska, ladugårdskarl,<br />
rdräng, statardräng, mejerinna, jordbruksarbetare,<br />
ejerska, trädgårdsdräng, befallningsman, smed,<br />
aufför, ladugårdsförman, rättare, måleriarbetare,<br />
kbindare, handlande, tegelbruksarbetare, hushållerska,<br />
Trädgården södra sidan, tidigt 1930-tal<br />
Gamla<br />
<strong>Uppsala</strong><br />
Kyrka<br />
Statarbostad<br />
med<br />
4 lägenheter<br />
Rättarbostad<br />
Väderkvarn<br />
Panoramabild över Nyby Gård från 1900-talets början<br />
husföreståndare, hembiträde, skolköksaspirant, trädgårdsmästare<br />
med fl era.<br />
Nyby Gårds trädgård och park var under sekelskiftet<br />
och 1900-talets första hälft en omfattande anläggning<br />
i stil med en herrgårdspark. Här fanns en välskött<br />
trädgård och en parkdel med exklusiva trädarter.Det<br />
fanns frilandsodling, två parallella växthus för mer<br />
krävande odling, varmdrivbänkar för tidiga grönsaker,<br />
frukt- och bärodlingar. Här fanns näckrosdammar och<br />
springbrunnar, pelare och socklar med skulpturer och<br />
urnor med exotiska utplanteringsväxter. Med andra ord<br />
det var en anläggning för både lust och nytta.<br />
Trädgården söder om huset, sent 1940-tal<br />
Trädgården var uppbyggd på klassiskt vis med en<br />
huvudaxel som gick rakt genom huset i nordsydlig<br />
riktning. På huvudbyggnadens norrsida låg en stor<br />
lindberså som fi nns kvar idag. Längs den södra axelns<br />
bägge sidor låg prydnadsplanteringarna symmetriskt<br />
ordnade med blomsterrabatter och utsmyckningar.<br />
Utanför rabatterna, på västra sidan, låg parkdelen<br />
med promenadvägar mellan ovanliga träd och vackra<br />
blommande buskar. Den östra sidan utgjordes av fruktbär-<br />
och grönsaksodlingar. Där låg också två stora<br />
parallellt byggda växthus. I dessa odlades bland annat<br />
tomater och gurka. Det fi nns fl er informationsskyltar i<br />
parken som berättar om Nyby Gård.<br />
På hemsidan fi nns mer historik och fl er bilder från<br />
Nyby Gård. http://www.uppsala.se/sv/Kulturfritid/<br />
Parker-lekplatser/Nyby-Gard/
<strong>NYBY</strong> <strong>GÅRDS</strong> <strong>TRÄDGÅRD</strong> <strong>OCH</strong> <strong>PARK</strong><br />
KORT HISTORIK<br />
Redan från tidigt 1300-tal fi nns uppgifter<br />
som visar att Nyby(Niaby) bestod<br />
av odlad mark. Troligtvis fanns<br />
också bebyggelse. Kartan intill visar<br />
dagens park i färg. Ovanpå den ligger<br />
linjer i svart som visar hur trädgården<br />
och parken såg ut under 1940-talet.<br />
Den herrgårdslika huvudbyggnaden<br />
brann ner 1986.<br />
Du står vid den inringade röda punkten<br />
på kartan.<br />
Näckrosdammen i<br />
Nybygårdsparken<br />
Det gamla fotografi et från tidigt 1930-tal<br />
visar näckrosdammen med vattenglitter<br />
och växtlighet. Dammen ligger i det som<br />
då var den parklika delen av trädgården.<br />
Större delen av dammkanten fi nns<br />
kvar. På bilden syns Nyby Gårds västra<br />
gavel. Det fanns ytterligare en stor<br />
näckrosdamm i trädgården. Den låg söder<br />
om huvudbyggnaden där det nu fi nns en<br />
upphöjd blomsterplantering med parksoffor<br />
intill.<br />
HÄR ÄR DU
<strong>NYBY</strong> <strong>GÅRDS</strong> <strong>TRÄDGÅRD</strong> <strong>OCH</strong> <strong>PARK</strong><br />
Tjänstefolkets<br />
trädgård<br />
Fotografi et från tidigt 1930-tal är<br />
taget strax intill den lilla fontänen<br />
i tjänstefolkets trädgård. Över<br />
fontänen hänger klätterväxter på en<br />
enkel bågkonstruktion. Fontänen<br />
syns inte eftersom syftet med<br />
bilden troligen var att dokumentera<br />
huvudbyggnadens gavel. Lägg<br />
märke till plattytorna i bilden. De<br />
fi nns kvar och grävdes fram vid<br />
restaureringen 2008. Till höger om<br />
fotografen, utanför bilden, ligger<br />
fl ygelbyggnaden som tjänstefolket<br />
bodde i.<br />
KORT HISTORIK<br />
Redan från tidigt 1300-tal fi nns uppgifter<br />
som visar att Nyby(Niaby) bestod<br />
av odlad mark. Troligtvis fanns<br />
också bebyggelse. Kartan intill visar<br />
dagens park i färg. Ovanpå den ligger<br />
linjer i svart som visar hur trädgården<br />
och parken såg ut under 1940-talet.<br />
Den herrgårdslika huvudbyggnaden<br />
brann ner 1986.<br />
Du står vid den inringade röda punkten<br />
på kartan.<br />
HÄR ÄR DU
<strong>NYBY</strong> <strong>GÅRDS</strong> <strong>TRÄDGÅRD</strong> <strong>OCH</strong> <strong>PARK</strong><br />
Växthusen<br />
Grindstolpar<br />
Planen visar hur trädgården<br />
såg ut under 1940-talet. Du<br />
står norr om platsen för de<br />
dubbla växthusen. I boden<br />
som de var sammanbyggda<br />
med fanns ett pannrum<br />
för att hålla uppe värmen<br />
under den kalla perioden.<br />
I växthusen odlades bland<br />
annat gurka och tomater.<br />
Förutom åkerbruket och<br />
djurhållningen så var trädgårdsodlingen<br />
av frukt,<br />
bär, rotsaker och grönsaker<br />
omfattande på Nyby Gård.<br />
Åker<br />
Klöver/ Hö<br />
Åker<br />
Klöver/ Hö<br />
Lindberså<br />
Solur<br />
Grindstolpar<br />
Hallon<br />
Rabarber<br />
Näckrosdamm<br />
Åker<br />
Klöver/Luzern Hö<br />
Hasselbuskar<br />
Plommonhäck<br />
Lindberså<br />
Huvudbyggnad<br />
Fontän<br />
Damm<br />
Huvudaxel<br />
Körsbärsallé<br />
Jordkällare<br />
-<br />
Lindberså<br />
Jordkällare<br />
Fontän<br />
Hönsgård<br />
Äpplen Päron<br />
Haricot verts<br />
Potatis<br />
Hallon<br />
Plommonhäck<br />
Tjänstefolksbostad<br />
Åker<br />
Klöver/Luzern Hö<br />
Varmdrivbänkar<br />
Diverse ”ädla”<br />
grönsaker och<br />
jordgubbar<br />
Krusbär<br />
Vinbär<br />
Äpplen<br />
potatis<br />
Äpplen<br />
potatis<br />
Vinbär<br />
Dubbla<br />
Växthus<br />
HÄR ÄR DU
KÄLLOR<br />
Tryckta källor<br />
Sveriges Bebyggelse - Landsbygden, 1948<br />
Botéus Maud - Nyby Gård en dokumentation,<br />
1986<br />
Gamla <strong>Uppsala</strong> Förr och Nu, 1993<br />
Ritningsunderlag<br />
Inmätning, <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong>, 2008<br />
Planskisser med tillhörande textdokument,<br />
Per Erik Ekvall, 1986<br />
Ortofoto, <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
Fotografi er<br />
Privata bilder familjen Ekvall, Maud Botéus<br />
Bilder 1986, Maud Boteus<br />
Bilder 2008, <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
Bilder 2008, Bjerking AB<br />
24