Möjligheternas - Socialdemokraterna

Möjligheternas 

Kiruna 

Valprogram 2010 

Socialdemokraterna i Kiruna

Kiruna 

– en kommun med möjligheter 

och utvecklingspotential! 

I 

Kiruna finns verkligen möjligheterna! Vi 

har många olika branscher, som fristående 

från varandra, ger arbete och försörjning 

till invånarna i Kiruna kommun. Det är 

faktiskt inte bara kommunens egna invånare 

som arbetar här. Vi har också en stor andel 

människor som kommer från andra håll i 

landet och från andra länder - som tillfälligt, 

eller för längre tid, arbetar och lever här. Det är 

främst rymd- och miljöforskningen som drar 

internationellt men även besöksnäringen lockar 

till sig arbetskraft utifrån . 

Kiruna är en gruvstad, det är gruvan som är 

upphovet till att Kiruna ligger där det ligger. 

Gruvbrytningen är också skälet till att vi nu står 

inför stora förändringar. Det är förändringar 

som kan vara jobbiga att hantera men som erbjuder 

stora möjligheter. Vi har en unik chans 

att göra något annorlunda och nytt. 

Det är viktigt att vi, när vi planerar för nya 

byggnader och nya lösningar, lyssnar på dem 

som kommer att använda det som byggs. Vi 

Socialdemokrater har erfarenhet från fackligpolitisk 

samverkan som visar att samverkan 

och delaktighet ger bättre resultat. Ju större 

delaktighet vi kan uppnå desto större är förutsättningarna 

för att så många som möjligt blir 

nöjda. Det är också nödvändigt att ha en så 

bred politisk förankring som möjligt. 

Kultur i norr 

Kiruna är internationellt känd genom LKAB, 

rymd- och miljöforskningen och vår, ännu till 

stor del, orörda natur. Men vi har också stora 

kulturella värden som vi borde lyfta fram mer 

och marknadsföra bättre. Det finns ett stort 

intresse för den stora konstsamling som Kiruna 

kommun äger och som Hjalmar Lundbohm i 

hög grad har bidragit till att bygga upp. Det är 

ett av många goda skäl till varför vi behöver ett 

länskonstmuseum i Kiruna. 

För Kirunaborna, och då menar jag både dem 

som bor inne i sta`n och oss som bor i någon 

av byarna, är naturen och friluftslivet viktigt. 

Många bor kvar här, eller har till och med 

flyttat hit, just för att möjligheterna att på ett 

enkelt sätt komma ut i naturen är stora. Det är 

en av alla viktiga uppgifter kommunen har, att 

se till att kommuninvånarna ges tillgång till ett 

rikt friluftsliv. Till exempel genom att medverka 

till att de som vill kan få möjlighet att bygga 

sig en liten stuga eller att kunna ställa upp sin 

husvagn på lämpligt ställe. 

Hög kvalitet 

Den absolut största och viktigaste uppgiften i 

det kommunala arbetet är att ge hjälp och stöd 

till dem som behöver det. Det är framförallt 

våra äldre kommuninvånare som kan behöva 

vård och omsorg när krafterna tryter. Vi har 

hög kvalité inom äldreomsorgen idag men det 

finns alltid områden som kan bli bättre. En utmaning 

vi har inom det här området är att höja 

statusen inom vårdyrket för att få ungdomarna 

att söka sig till vården. För att vi ska kunna 

fortsätta ha hög kvalité måste vi hela tiden 

arbeta med att utveckla organisationen och ha 

god personalpolitik. Kompetent personal som 

trivs med sitt jobb är garanten för hög kvalité. 

Det gäller naturligtvis inom alla yrken, men för 

dem som arbetar med våra barn och gamla är 

det av extra stor vikt. Vid jämförelser som görs 

mellan olika kommuner hamnar Kiruna kommun 

ofta på högt upp på listorna. Ett sådant 

exempel är personaltätheten inom barnomsorg 

och skola och andelen heltidstjänster. 

Kristina Zakrisson 

Sammanhållen politik 

Även om Kiruna har stora möjligheter och en 

positiv utveckling är vi inom många områden 

beroende av beslut som fattas på riks- och regional 

nivå. Ett sådant område är kommunikationerna. 

Vägarna i vår kommun är på sina håll 

så dåliga att turister som letat sig upp till våra 

trakter vänder eller tar sig så fort de kan över 

till något av grannländerna. Där finns stora 

insatser att göra. Inom data- och telekommunikation 

är det viktigast att bevaka att det finns 

fungerande tele- och datanät i hela kommunen. 

När det gäller tåg- och flygtrafiken handlar det 

främst om turtäthet och prisbild. De fyra nordligaste 

landstingen som bildat bolaget Norrtåg 

kommer hösten 2011 att sätta in fler tåg så att 

turtätheten Kiruna - Luleå kommer att öka 

kraftigt. Mellan Boden och Umeå ökar turerna 

också som dessutom bara kommer att ta tre 

timmar. Det är en klar förbättring för patienter 

och studerande som reser till Umeå. 

Sälj inte ut LKAB 

Något som är av stort intresse för oss här uppe 

i Malmfälten är att få garantier för att våra statligt 

ägda företag, som genererar stora vinster, 

också i framtiden ska vara i svenska folkets ägo. 


ordförande Socialdemokraterna i Kiruna 

En Socialdemokratisk 

regering kommer inte 

att sälja ut LKAB! 

3

Hela Kiruna ska leva! 

Vi som bor här har förmånen att få leva och verka i en 

unik del av världen. Oavsett om vi bor i centralorten 

eller på landsbygden känner vi glädje och stolthet 

över vårt Kiruna! 

I Svappavaara öppnas snart 3 nya dagbrott 

som kommer att kunna ge oss 250 nya jobb. 

Gruvorna ger inkomster och arbetstillfällen 

som skapar skatteintäkter och grogrund för 

samhällsutveckling. LKAB investerar i ny 

huvudnivå och undersöker både gamla kända 

och nya mineraliseringar. Längs med vägen 

till Norge pågår och planeras stora satsningar. 

Turismen och upplevelseindustrin investerar 

stort och dessutom tar vi fram områden för ny 

fritidshusbebyggelse från Stenbacken upp till 

Riksgränsen och också längs med vägen mot 

Nikkaluokta. I Riksgränsen ska ett 40-50-tal 

fritidshustomter tas fram så att kommuninvånarna 

kan bygga i sin egen takt. Vi söker 

samförståndslösningar med rennäringen och 

andra intressen. Handeln i Kiruna växer som 

aldrig förr! Under de tre senaste åren har fler 

nya butiker öppnat än sammanlagt under de 30 

åren dessförinnan. 

Turistisk kronjuvel 

I Karesuando har Artic Print etablerat sig och 

ger många arbetstillfällen. I samma by finns 

Eliassons Köttaffär som under många årtionden 

varit den stora privata arbetsgivaren i området. 

Vi har även Demografiska Centret i byn 

som har varit i drift i dryga tiotalet år och blir 

alltmer betydelsefull för Umeå Universitets 

forskning. 

I Lannavaara sjuder det av liv, högskoleutbildningarna 

inom ädelsten lockar fulla 

kurser och är en av de populäraste utbildnings- 

formerna för sökande inom Luleå Tekniska 

Universitet som i samverkan med Kristallen 

bedriver utbildning i Lannavaara. I Vittangi 

finns nya möjligheter i och med etableringen av 

Artic Nova. Icehotel i Jukkasjärvi är idag en av 

landets turistiska kronjuveler. 

Småföretagen utgör en viktig del av kommunens 

näringsliv. Det är därför viktigt att 

företagen kan utvecklas och att det skapas nya 

företag. Antal nystartade företag har ökat markant 

de senaste åren, överlevnadsgraden efter 

tre år är över 80% vilket är en mycket hög siffra 

jämfört med riket i övrigt. Vi har under relativt 

kort tid gått från ca 900 aktiva företag till ca 

1800 aktiva företag varav ca 1400 är heltidsföretag 

och det startas drygt 100 nya företag 

varje år, en fantastisk utveckling! 

De senaste fem åren toppar företagen i 

Gällivare och Kiruna tillväxtligan i hela landet. 

Ingen annanstans har tillväxten och företagens 

lönsamhet varit 

större. Vi har 

alla all anledning 

att känna stark 

framtidstro! 

Alla behövs 

Det är alldeles 

nödvändigt 

att vi alla får 

känna glädje och 

stolthet över vår 

egen och unika 

250 nya jobb i Svappavaara 

historia, oavsett om vi är samer, lantalaiset, 

finnar eller nysvenskar. Glädje och stolthet 

över vår egen kulturella identitet och att vi 

alla ska ha den självklara rätten och utrymmet 

till detta. Det är skillnaderna och mångfalden 

som befruktar och berikar fortsatt spännande 

utveckling. Alla är vi lika mycket värda och 

ALLA behövs vi lika mycket! 

Vi vill ha ett samhälle som bygger på samarbete, 

solidaritet och gemensamma spelregler. 

Vi lever kanske i världens mest spännande 

kommun, med extrema utmaningar och 

fantastiska möjligheter och vi socialdemokrater 

vill tillsammans med alla goda krafter 

fortsätta jobba med utvecklingen i hela Kiruna 

kommun! 

I Svappavaara sjuder optimismen. Först i tur står Gruvberget där 

första sprängsalvan redan dånat och sedan kan både Mertainen och 

Leveäniemi stå på tur. Vi påskyndar arbetet med att ta fram bostäder 

genom att Kirunabostäder fått i uppdrag att se över möjligheterna att 

rusta upp ett tiotal mindre lägenheter i Ormen Långe. Skolbeslutet 

från juni 2009 står fast att skolans verksamhet fortsätter som vanligt. 

Badhuset och bibliotekets verksamhet står nu på fastare 

mark efter LKAB:s beslut att exploatera Gruvberget. 

5

Rymdstaden Kiruna 

kan mer och bättre 

Rymdstaden Kiruna har passerat 50-årsfirandet och har vuxit 

fram som ett nationellt projekt, med ett brett politiskt stöd. 

Nu har vi etablerat verktygen som gör att vi kan börja få en 

bättre utväxling på alla möjlig heter till fler anställda, ny forskning, 

fler studenter och inte minst förverkliga den världsunika 

Spaceport Sweden - här i Kiruna. 

Kirunas rymdhistoria började för över 50 

år sedan med etableringen av Institutet för 

rymdfysik (IRF) som är årsbarn med den 

första satelliten Sputnik år 1957. IRF bedriver 

grundforskning och forskarutbildning i rymd- 

och atmosfärfysik samt rymdteknik. Nuvarande 

Esrange Space Center etablerades i mitten av 

60-talet och övergick år 1972 från europeisk till 

svensk ägo då Rymdbolaget bildades. Forskare 

från hela världen samlas ut på Esrange och mer 

än 500 sondraketer och forskningsballonger har 

skickats upp från rymdbasen. Ute på Esrange 

finns idag också den civila markstation som 

har flest kontakter i världen per dygn med passerande 

satelliter. Högskoleutbildningar började 

etableras ute på Rymdcampus under 80-talet 

och i början av 2000-talet etablerades Rymdgymnasiet 

med sökande från hela landet. 

En Rymdhögskola till Kiruna 

År 1999 gav den socialdemokratiska regeringen 

direktiv till en utredning att se över hur en 

Rymdhögskola skulle kunna etableras i Kiruna. 

Ett år senare får Umeå universitet, Luleå tekniska 

universitet och IRF i uppdrag att bygga 

upp en samlad organisation för grundläggande 

högskoleutbildning, forskarutbildning och 

forskning inom rymd och miljövetenskap. 

Målet för regeringen var att denna utbyggnad 

skulle vara genomförd redan år 2003 med mer 

än 400 studenter. Idag finns endast ett fåtal 

högskolestudenter på Rymdcampus och en 

Rymdhögskola i Kiruna är en mycket viktig 

förutsättning för att åstadkomma en näringslivsutveckling 

inom rymdsektorn. 

Nya verktyg finns på plats 

På initiativ från Kiruna kommun och näringslivsbolaget 

Progressum, har ett utvecklingsprogram 

arbetats fram – Rymdstad Kiruna 

år 2020. Sex rymdaktörer, Progressum och 

Kiruna kommun har gemensamt formulerat ett 

handlingsprogram som alla undertecknat och 

målsättningen är att till år 2020 mångdubbla 

de dryga 400 som idag är verksamma inom 

rymdsektorn. Programmet innehåller en katalog 

med olika arbetsområ- 

den och en vision för vad 

som finns på plats år 2020, 

men är framförallt en viktig 

förutsättning för samhandling 

och en metod för att 

involvera fler regionala, 

nationella och internationella 

aktörer i rymdstaden 

Kirunas fortsatta utveckling. 

Spaceport Sweden 

– en världsunik möjlighet för 

Kiruna, Norrbotten och Sverige 

Spaceport Sweden invigdes av näringsministern 

år 2007 ute på Kiruna Airport i sällskap 

av företaget Virgin Galactic som deklarerat 

att man vill börja med rymdflygningar från 

Spaceport Sweden. De första 50 åren har ca 

450 människor varit ute i rymden. Enbart 

företaget Virgin Galactic beräknar att under de 

kommande 10 åren flyga ut 10 000 personer 

ut i rymden. Denna nya rymdålder kommer 

att resultera i 1000-tals nya arbetstillfällen, ny 

forskning och nya utbildningar. 

• Vi ska fortsätta arbeta för att etablera en varaktig 

Rymdhögskola. 

• Vi ska utveckla samarbetet nationellt och internationellt 

för att tillförsäkra nationella medel till rymdsektorn i 

Kiruna. 

• Rymdflygningarna från Kiruna kommer att skapa 

nya jobb och ny tillväxt. 

7

En kunskapsskola för varje barn 

Förskola 

Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt 

att alla barn ges goda möjligheter att ha roligt 

och utvecklas tillsammans med sina kompisar. 

För barnens skull ska det finnas tillgång till bra 

förskolor med en verksamhet som ger lärande, 

lek och trygghet. 

Morgondagens forskarstuderande och byggnadsarbetare, 

småföretagare och sjuksköterskor, 

lärare och butiksanställda går idag i förskolan. 

Med lek och nyfikenhet, med många kamrater 

och lärare som erbjuder både kunskap och 

trygghet tas de första stegen in i det livslånga 

lärandet. 

Förskolan ska vara en plats där barn från olika 

míljöer möts och segregation motverkas. Inga 

barn ska utestängas därför att det är för dyrt 

eller för att de har föräldrar som är arbetslösa 

eller föräldralediga med yngre syskon. Vi socialdemokrater 

har därför infört maxtaxan och sett 

Grundskola 

Vi socialdemokrater vill att alla barn, oavsett 

barnets förutsättningar, föräldrarnas utbildning 

eller inkomst, ska ha rätt att utvecklas och nå 

kunskapsmålen. Skolans sätt att fungera har 

avgörande betydelse för om eleverna når målen 

eller inte. Om inte skolan lyckas i sitt uppdrag 

slår den sociala bakgrunden igenom. Därför 

måste alla skolor vara bra skolor. I Kiruna följer 

vi kontinuerligt upp resultaten och har höga 

förväntningar på rektorer och personal att 

ständigt förbättra elevernas resultat. 

Kunskapsresultaten ska stärkas. Vi ska höja 

kvalitetskraven på alla skolor och de elever som 

sackar efter ska få stöd och de som har lätt för 

sig ska inte behöva sitta och vänta utan få nya 

utmaningar. 

• Vi inför successivt från hösten 2010 egna 

bärbara datorer till alla elever i årskurs 

7 samt till lärare i syfte att öka elevernas 

motivation och förbättra måluppfyllelse. 

Varje elev disponerar bärbara datorn i tre 

år och kan sedan köpa ut datorn. 

• Året därpå fortsätter vi med nya elever 

som börjar i årskurs 7 och fortsätter 

satsningen på alla sjuor framöver. 

• Alla elever ska få ”läxhjälp” på skolan vid 

sidan om de schemalagda timmarna 

genom start av s k ”Pluggerior” där lärare 

till att alla barn getts rätt att gå i förskolan. 

Förskolan är den välfärdsverksamhet som flest 

är nöjda med. Men trots att många föräldrar 

tycker att förskolan är bra och att personalen 

gör ett fantastiskt arbete oroas en del över stora 

• Socialdemokraterna införde maxtaxan. 

• Vi har ett rullande förskoleteam som 

avlöser förskolepersonal för att ge 

utrymme till gemensam planering av 

verksamheten och därmed bättre kvalitet. 

• Vi utvecklar de individuella utvecklings- 

planerna (IUP) tillsammans med elev 

och föräldrar där informationen kommer 

att vara tillgänglig via internet. 

• Kiruna har 4,9 barn/personal jämfört 

Huvudinriktningen på socialdemokratisk skolpolitik 

är tydlig. Fokus ska ligga på lärande, 

kunskap och dokumenterat resultat. Elevernas 

vilja och lust att lära måste stimuleras. Vi vill ha 

kompetenta, kritiskt granskande och kreativa 

elever. Det handlar om tydliga mål, systematisk 

uppföljning och höga förväntningar. Om 

ömsesidig respekt för arbetsro och trygghet, 

ett aktivt värdegrundsarbete (som är en viktig 

förutsättning för att nå kunskapsmålen) och 

inte minst om ett tydligt och professionellt 

ledarskap i skolan. 

Vi socialdemokrater bygger vår politik på en 

benhård övertygelse om att alla vill och kan 

lära. Barn är olika. Därför kräver lika möjlighet 

olika mycket resurser. Ett livslångt lärande kräver 

en skola som präglas av ömsesidig respekt 

finns tillgängliga under skoldagen för alla 

elever på skolan. Start 1 september 2010. 

• Vi vill starta ett ”elevinflytandeprojekt” 

för att elever ska få ta ansvar och att elev - 

inflytandet ökar i klassrummet anpassat 

till elevernas utveckling och mognad. 

• De individuella utvecklingsplanerna 

(IUP), tillsammans med nationella prov 

och målrelaterade betyg, ska vara basen 

i den systematiska kunskapsuppföljningen 

som ska resultera i ett individanpassat 

stöd så att alla kan nå kunskapskraven och 

barngrupper. Ökad personaltäthet ger högre 

kvalitet och förutsättningar för minskade barngrupper. 

Vi socialdemokrater vill att personalen 

ska ha tid att se till varje barn och dess unika 

behov. 

med riksgenomsnittet som är 5,4 barn/ 

personal. 

• Vi vill ytterligare stärka kvaliteten i för- 

skolan bl a genom kompetensutveckling 

och fokus på olika utvecklingsområden i 

förskolan. 

• På sikt ska förskolan vara avgiftsfri. 

• Vi ska se över möjligheterna att ordna 

barnomsorg på obekväm tid 

om behov finns. 

mellan elever och lärare, det skapar trygghet 

och studiero och kunskap åt alla barn inte bara 

några få utvalda. 

Vi vet att talang och begåvning finns överallt, 

inget barn ska dömas ut på förhand. Regeringen 

däremot skapar en sorteringsskola där 

avgörande val skjuts allt längre ned i åldrarna 

och där föräldrarnas utbildningsbakgrund 

avgör barnens framtid. Vi vill ta bort återvändsgränder 

i skolsystemet och istället ge alla en 

möjlighet att växa. Bra lärare kan uträtta underverk. 

Alla lärare ska vara utbildade, kompetenta 

och behöriga. Kraven är och ska vara höga på 

lärarna, skolledarna och deras utbildningar. Systematisk 

fortbildning av lärare och skolledare är 

en central del i skolornas kvalitetsarbete. 

fortsätta att utvecklas. 

• Vi fortsätter öronmärka resurser till barn i 

behov av särskilt stöd. 

• Vi har årlig läs- och skrivuppföljning från 

årskurs 1 och uppåt. 

• Vi genomför nu årliga elev- och föräldraenkäter 

för att utveckla skolan i Kiruna. 

• Kiruna har 9,3 lärare/100 elever jämfört 

med riksgenomsnittet som är 

8,3 lärare/100 elever. 

9

Gymnasiet och högre utbildning 

- hörnstenar i Kirunas utveckling 

Alla vinnare när Lapplands 

Gymnasium bildades 

Den 1 januari i år sjösattes Lapplands gymnasium 

när Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokks 

gymnasieskolor blev en enda gymnasieskola 

men med fortsatt verksamhet på fyra orter. 

Alla är vinnare – elever, lärare, kommunerna m 

fl – när man kan möta den kraftiga elevminskningen 

med att utveckla distans undervisning 

så att små elevgrupper på respektive gymnasieskola 

tillsammans blir tillräckligt många för att 

upprätthålla ett gymnasie program. 

Redan läsåret 2009/2010 tjuvstartade samarbetet 

när tre elever från Pajala ville läsa 

handels programmet som saknades i Pajala. 

De tre tjejerna läser tillsammans med Jokkmokkselever 

som har handelsprogrammet och 

de tre tjejerna kan bo kvar i Pajala under sin 

gymnasietid. Även om det mesta sker med distansundervisning 

så träffas de också ibland med 

fysiska möten. Till hösten 2010 blir det fler 

liknande programsamarbeten bl a via utvecklad 

10 

distansundervisning. Det är också syftet med 

Lapplands Gymnasium.Vi ska flytta kunskap 

och inte elever och lärare. 

Den här visionen om Lapplands Gymnasium 

ska vi fortsätta utveckla. Vi vet att elevkullarna 

minskar drastiskt de kommande åren med 

• Alla förstaårselever som börjar i Lapp- 

lands Gymnasium nu till hösten 2010 

kommer att få en egen bärbar dator för 

att öka motivationen och måluppfyll- 

elsen. 

• Vi ska ytterligare utveckla samarbetet på 

gymnasieskolorna med våra världsledande 

företag som LKAB, Boliden, Vatten- 

fall, Icehotel, Rymdverksamheten m fl. 

• Vi ska hitta flexibla lösningar med 

näringslivet så att skolorna kan nyttja 

uppemot 25 procent. Om vi blir lyckosamma 

får fler elever möjlighet att läsa sin gymnasietid 

på hemorten och vi behöver varsla färre lärare 

pg a elevminskningen än om gymnasieskolorna 

skulle fortsatt arbeta som tidigare utan samarbetet 

inom Lapplands Gymnasium. 

företagens högteknologiska infrastruktur 

och förlägga undervisningen ute på före- 

tagen. 

• Vi ska intensifiera arbetet med distansoberoende 

undervisning och vara i 

pedagogisk framkant inom detta 

område för att våra gymnasieelever 

ska vara bättre rustade än andra 

gymnasieelever om de vill läsa 

vidare.

Vuxenutbildning 

och högre utbildning 

Dagens snabba förändringar på arbetsmarknaden 

kräver en väl utbyggd vuxenutbildning. 

Det är aldrig för sent att lära om och lära nytt. 

Vi vill fortsätta satsa på vuxenutbildningen. 

Fler unga ska ha möjlighet att läsa vidare på 

högskolan. Vårt mål är att hälften av alla ungdomar 

ska gå vidare till högskolan. För att möta 

den ökande ungdomsgruppen vill vi fortsätta att 

bygga ut högskolan med nya utbildningsplatser. 

Vår vision om utbildning för alla utmanas 

nu av den borgerliga regeringen. De vill ha 

tidig sortering av elever. Och de slår vakt om 

vinstintresset i skolan. De stoppar utbyggnaden 

av högskolan. De skär kraftigt ner på det 

statliga stödet till vuxenutbildningen vilket 

innebär att många vuxna förvägras chansen till 

omskolning och ny start i livet. Detta kan vi 

socialdemokrater aldrig acceptera. 

Vi är övertygade om att kraftfulla satsningar 

på utbildning och forskning bidrar till att 

öka Sveriges konkurrenskraft internationellt 

och upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt. 

Utbyggnaden av högskolan, som gett fler 

möjlighet att studera samtidigt som hela landet 

fått del av vad en högskola på orten eller i länet 

kan betyda, har varit viktig för utvecklingen av 

Sverige till en modern kunskapsnation. 

Men mot vår vision om en öppen högskola har 

alltid stått moderaternas syn på högre utbildning 

som något reserverat för ett fåtal. Den 

inställningen blir inte mindre tydlig idag när 

den borgerliga regeringen skär ner på stödet till 

vuxenutbildningen, bromsar ner utbyggnaden 

• Både Luleå Tekniska Universitet och 

Umeå Universitet måste mer kraftfullt 

än hittills bidra till att högskolan i 

Kiruna utvecklas och att högskoleut- 

bildningar inte bara centreras till 

ett fåtal etablerade universitet. 

• Den kvalificerade yrkesutbildningen 

är viktig för att förse företag med rätt 

utbildad arbetskraft och möjligheterna 

att vidareutbilda sig efter gymnasiet. 

Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 

av högskolan och ser till att ta bort högskolebehörigheten 

på en del av landets gymnasieprogram. 

Det är en förlegad politik. Sverige 

ska konkurrera med kunskap, inte med låga 

löner. De omfattande satsningarna på att lyfta 

kunskapsnivån i hela samhället från förskola, 

via grund- och gymnasieskola och komvux, till 

högskola och forskning måste få fortsätta. 

har också visat goda resultat när 

den utvärderats. Vi vill därför fort- 

sätta utbyggnaden av Yrkeshögskolan. 

• Vi ska fortsätta utveckla LKF:s 

(Lapplands kommunlaförbund) högskoleutbildningar 

till gagn för kommun- 

invånare och näringsliv. LKF har 

20 framgångsrika år bakom sig 

och ca 700-900 studerande 

per år. 

11

Sameparlamentet, 

skiss 

Murman Arkitekter AB 

Inomhushall, skiss 

12

Vi rustar för en rik fritid 

och ett varierat kulturutbud 

Ett attraktivt samhälle och en attraktiv stad och kommun ska 

erbjuda goda möjligheter till en rik fritid och ett varierat kulturutbud 

för kommunens alla invånare. En av förutsättningarna 

är vårt rika föreningsliv som med stort kunnande och engagemang 

bidrar till den attraktiva kommunen. 

Kiruna kommuns föreningar, en av landets 

föreningstätaste, är grundbulten i fritidsoch 

kulturutbudet. Kommunen i sin tur ska 

genom strategiska satsningar ge föreningarna 

möjlighet att verka genom att tillhandahålla 

fritids-, sport- och kulturanläggningar som 

ger unga som äldre möjlighet till en aktiv 

fritid och kreativa impulser och engagemang 

Här är fritidsoch kulturområden som vi vill 

utveckla eller som redan är på gång: 

• Ett nytt bibliotek står högt på dagordningen. 

Stadsomvandlingen påskyndar nu arbetet 

och det kan bli en viktig symbol i det nya 

Kiruna som successivt växer fram. Ett attraktivt 

bibliotek i ett våningsplan. 

• Vår förra socialdemokratiska regering med 

statsminister Göran Persson i spetsen öronmärkte 

150 miljoner kronor till ett samiskt 

parlament i Kiruna. Trots att arkitekttävlingen 

är avgjord och ett blivande arkitektoniskt 

landmärke finns på ritbordet så har 

den borgerliga regeringen lagt frågan i malpåse. 

Det är ett nationellt angeläget projekt 

som vi i Kiruna fortsätter att trycka på för att 

det ska förverkligas. 

• Ett framtida länskonstmuseum eller ”Konstmuseét 

i Norr” som det nu heter ska placeras 

i Kiruna. Det är vårt mål. Nu har ett treårigt 

projekt mellan Kiruna kommun och landstinget 

startat och vår ambition är att projektet 

ska leda till att Konstmuseét i Norr 

etableras i Kiruna med hela Norrbotten som 

arbetsfält. 

• Vi beslutade i juni att renovera Badhuset för 

68 miljoner kronor. Badhuset är en viktig 

anläggning för alla åldrar och ger också 

centrum liv och rörelse. Renoveringen ger 

Badhuset flera decennier till i medborgarnas 

tjänst innan stadsomvandlingen berör 

anläggningen. 

• Matojärvi islada har en framtid. Det finns 

ett dokumenterat behov av två ishaller i 

Kiruna. Matojärvi behöver rustas upp och 

vi vill utreda möjligheterna att samtidigt 

skapa ett idrottsmuseum i isladan. Vår vision 

i samband med kulturaktiviteter. Vi har målmedvetet 

satsat på ungdomarna i kommunen. 

I den gamla sjukstugan (mitt emot Stadshuset) 

har en nya musikstudio och scen byggts med 

ungdomsföreningen Tusen Toner som motor. 

Ungdomens Hus finns i centrum och projektet 

Ung Idé har startats för att ge ungdomarna 

möjligheter att förverkliga sina egna idéer. Ett 

är ett idrottsmuseum med Kirunaprestationer 

genom tiderna med avancerade och 

självinstruerande tekniklösningar som är 

tids- och personaloberoende. 

• Vi vill bilda en samverkansgrupp för fritidsföreningar 

och en samverkansgrupp för 

kulturföreningar och kulturutövare tillsammans 

med förtroendevalda och förvaltning för att 

stärka dialogen och fånga upp utvecklingsfrågor. 

• Vi vill utreda möjligheten att anlägga en rullskidbana 

sommartid. 

• Fortsatt stöd till Kiruna Musik- och Teaterförening 

som är ryggraden i kommunens 

breda kulturutbud med musik, teater, dans 

m m. 

• Vi ser över Kulturskolans möjligheter att i 

olika samarbetsformer utveckla Kulturskolan 

som en resurs för kommunens alla barn och 

elever. 

• Sami Theater med säte i Kiruna är en resurs 

som vi bättre kan nyttja för att öka mångfald, 

insikt och kunskap om minoriteter 

och urbefolkningens villkor. 

• Vi har tagit beslut om att ta fram 40-50 fritidstomter 

i Riksgränsen för att kommuninvånarna 

ska få bygga själv i ett attraktivt 

område. 

• Jakt, fiske och skoter är viktiga för kommun 

invånarna. Det finns en utredning 

inom projektet Leader Polaris som ser över 

möjligheterna att hitta finansiering av våra 

skoterleder. 

• Bristen på fullstor inomhushall blir löst 2012. 

Då står nya Rakethallen intill nya Raketskolan 

färdig. Där kan tävlingsmatcher för 

handboll, innebandy, basket m m arrangeras 

flertal idrottsföreningar ingår i projektet Fair 

Play som ska ge alla ungdomar chans att vara 

med i olika lagidrotter. 

I relativt nystartade Seniorernas Hus har våra 

mogna och erfarna kommuninvånare fått en 

arena och mötesplats för kurser, seminarier, 

fritidsoch kulturaktiviteter m m. 

liksom konserter, utställningar, kombinerad 

aula för Raketskolans elever etc. Rakethallen 

rymmer 500 sittplatser. Se även sidan 15 i 

denna broschyr. 

• Kirunas föreningsliv har dryga resekostnader. 

Vi har uppvaktat olika centrala instanser 

tillsammans med föreningslivet men inte 

fått gehör för att stötta föreningar i landet 

med extremt långa och dyra resekostnader. 

Vi socialdemokrater vill utreda förutsättningarna 

för att införa ett kommunalt resebidrag 

som föreningarna inom kommunen kan 

söka. 

• Vi håller på att ta fram en kulturplan för 

unga och en kulturplan för äldre. Kulturplanen 

ska exempelvis garantera våra barn 

och elever en mångfald av kulturella aktiviteter 

som de själva får utöva eller uppleva. 

• En ny inomhushall med Kiruna FF som 

initiativtagare tillsammans med Kiruna golf, 

Nedre Soppero friiidrott och Kiruna handikappidrottsförening 

kan bli verklighet. Just 

nu utreds finansieringen till den flyttbara 

inomhushallen där föreningarna själva ska ta 

hand om driften. Investeringen beräknas till 

ca 13 miljoner kronor. 

• I Svappavaara har vi tryggat badhusets framtid 

och öppettider. Den positiva utvecklingen 

innebär också att biblioteket får en fastare 

grund att utvecklas och att skolan lever vidare 

fattades redan i juni 2009. 

• I våra landsbygdsorter vill vi utveckla sam arbetet 

mellan bibliotek, fritidsgård, föreningsliv 

m m så att vi kan erbjuda både fritidsoch 

kulturaktiviteter för alla 

åldersgrupper. 

13

Skiss på nya Raketskolan. Interiörskiss nya Raktehallen med 500 sittplatser. 

Vi investerar i Kirunas framtid 

Vi socialdemokrater investerar kraftfullt de kommande åren för 

Kiruna kommuns framtid. De strategiska satsningarna ska ge alla 

en bra livskvalitét och ett attraktivare samhälle. Det är den största 

investeringsboomen på flera decennier som riktar sig till alla kommuninvånare 

– äldre, barn och elever, fritidsoch kulturintresserade 

m fl – och som fortsätter att göra Kiruna till en av landets 

mest spännande kommuner att bo i. 

Så här ser den spännande 

investeringslistan ut: 

Nytt äldreboende 

I slutet av det här året invigs landets modernaste 

äldreboende på Ljungplan på Lomboloområdet. 

Den ska ge plats för 60-talet boende 

och har en tilltalande och smakfull utformning 

som skapar trygghet och hemkänsla för de nya 

hyresgästerna. Investeringen går lös på dryga 

100 miljoner kronor och i förarbetet har olika 

personal- och referensgrupper hämtat impulser 

från andra håll i landet och från den senaste 

forskningen kring äldreboende. 

14 

Nya Raketskolan 

Projekteringen av Sveriges modernaste lärmiljö 

är i full gång och hösten 2012 är det inflyttning 

i nya Raketskolan som får formen av 

– just det – en raket. Klassrummen utformas 

på ett flexibelt sätt med generösa grupprum i 

anslutning till klassrummet som ger möjlighet 

till individualisering av undervisningen och för 

att eleverna ska kunna arbeta med grupp- och 

projektarbeten. Det övergripande målet har varit 

att ”den nya Raketskolan ska utformas med 

målet att bli en av Sveriges främsta skolor och 

vara en lustfylld, trivsam och kreativ miljö för 

lärande”. Utifrån detta har ett tiotal produk- 

tionsgrupper med kompetenser från Kirunas 

alla skolor deltagit liksom elever, föräldrar och 

andra intressenter som kommit med synpunkter 

och förslag. Den nya tillbyggnaden blir tvärs 

över den gamla skolan och på så sätt behåller 

man de attraktiva delarna av skolgården. De 

nuvarande klassrummen byggs om för att få 

samma utformning som de nya. Skolan kommer 

också att vara öppen för Kirunas föreningsliv 

utanför undervisningstiden för möten och 

arrangemang och som en mötesplats och arena 

för hela samhället.

Bygget av äldreboendet på Lombolo är inne i slutskedet. 

Nya Rakethallen 

Alldeles intill den nya Raketskolan byggs 

Rakethallen med fullstora hallmått. Den kommer 

att stå färdig samtidigt med skolan 2012. 

I Rakethallen finns 500 sittplatser och förutom 

handboll, innebandy, basket, tennis m m ger 

den utrymme för utställningar, konserter, kulturevenemang 

och aula för Raketskolans elever. 

Föreningslivet har länge efterlyst en kompletterande 

fullstor idrottshall vid sidan om 

Sporthallen och den nya Rakethallen ska också 

täcka behoven för nedbrunna Lomboloskolan 

och när Bolagsskolans idrottshall så småningom 

stängs pg a gruvbrytningen. 

Renovering av Badhuset 

Tidigare i år beslutade kommunstyrelsen att 

satsa på en renovering av Badhuset för knappt 

70 miljoner kronor. Det blir en totalrenovering 

och därmed i princip ett nytt Badhus. 

Bakom beslutet att renovera Badhuset fanns det 

centrumnära läget som en viktig aspekt. Det är 

viktigt att behålla en attraktiv stadskärna och 

attraktivt centrum innan LKAB:s deformationslinjer 

når centrum. Här har Badhuset en 

stor betydelse med sitt strategiska centrumläge. 

Här är angelägna projekt som 

vi arbetar för att förverkliga: 

Samiskt parlament 

Den förra socialdemokratiska regeringen tog 

initiativ till att bygga ett samiskt parlament i 

Kiruna. Med den sittande borgerliga regeringen 

har inget hänt trots att arkitekttävlingen är 

genomförd och bara väntar på att regeringen 

trycker på finansieringsknappen. Den socialdemokratiska 

regeringen hade öronmärkt 150 

miljoner kronor och vi ser det som en ytterst 

angelägen satsning från den svenska statens 

sida. 

Länskonstmuseum 

Just nu pågår ett 

treårigt projekt 

med Kiruna 

kommun och 

landstinget som 

huvudmän för 

att etablera ett 

länskonstmuseum 

eller ”Konstmuseét i norr” som projektet döpts 

till. Med Kirunas anrika konsthistoria ser vi 

socialdemokrater projektet som värdefullt och 

också som en tillväxtmöjlighet för Kiruna. 

Kultursatsningar på olika ställen i landet och 

världen har genererat tillväxt och vi ser Konstmuseét 

i norr som en viktig pusselbit i det 

framtida Kiruna och kopplingen till stadsomvandlingen, 

den arkitektoniska traditionen men 

framförallt det rika konstmaterial och historia 

som Kiruna är känd för. 

Inomhushall 

Kiruna FF har i samarbete med Kiruna golf, 

friidrotten och handikappföreningen utarbetat 

ett förslag till inomhushall som ska ge idrottslivet 

i Kiruna bättre möjligheter i framtiden. 

Förslaget till inomhushall är en flyttbar hall 

med en beräknad investeringskostnad på ca 

13 miljoner kronor. Idrottsföreningarna själva 

ska svara för driften av inomhushallen som 

ska täcka både fotbollens, friidrottens och 

handikapprörelsens behov av inomhushall samt 

en möjlighet för golfentusiasterna att träna 

inomhus vintertid. Olika sonderingar pågår för 

att hitta en finansiering av inomhushallen. 

Bostäder på Tarfalaområdet 

Kirunabostäder har i uppdrag att öppna de 

kallställda hyreshusen på Tarfala- och Glaciärområdet. 

Det är 90 lägenheter som blir klara 

för inflyttning sommaren 2011. Husen bedöms 

som möjliga att återställa i stort sett i befintligt 

skick och det blir ett alltmer attraktivt läge bl a 

mot bakgrund av den nya Raketskolan och nya 

Rakethallen som byggs alldeles i närheten av 

Tarfalahusen. Det finns också ett stort tryck på 

nya bostäder i Kiruna som lättar när Tarfalahusen 

blir bostäder på nytt. 

Fördjupad Terrassenutredning 

Vi vill utveckla Terrassenområdet med en 

fördjupad utredning som ska belysa förutsättningarna. 

15

Här är våra kandidater! 

- vi behöver din röst för att fortsätta utveckla 

Sveriges mest spännande kommun 

16 

Kenneth Stålnacke 

- Vi har landets högsta tillväxt bland våra 

företag och det skapar nya jobb och nya 

möjligheter. 

Roger Suup 

- Alla barn och elever i förskola och skola 

har rätt att få och ska få individuellt stöd 

och hjälp om de behöver. 

Sture Ringholt 

- Jag ser gruvexpansionen i Svappavaara 

som en utvecklingsmöjlighet för hela 

landsbygden. 

Siv Gunillasson-Sevä 

- Vi ska fortsätta utveckla fritidsoch 

kulturutbudet i hela kommunen. 

Elisabeth Persson Holmdén 

- Viktigt att politiken ger förutsättningar 

för tillväxt och hållbar utveckling i 

Kiruna kommun. 

Åsa Hirvelä 

- Jag vill verka för arbeten, bostäder och 

en RIK fritid samt skapa TRYGGHET för 

alla från barndom till ålderdom. 

Lars Törnman 

- Skattebetalarna i kommunen ska inte betala 

för stadsflytten. De som orsakar stadsflytten 

ska också betala alla kostnaderna. 

Sten Nylén 

- Vi har tagit ett viktigt beslut att rusta 

upp de kallställda husen på Tarfala och 

Glaciären som ger nya bostäder. 

Arne Kaati 

- Jag vill genom samverkan med alla parter 

bygga det nya Giron till en modern mönsterstad. 

Målsättningen under mandatperioden 

är att alla anställda inom vård erbjuds heltid. 


- Barn och ungdomar som växer upp i 

Kiruna kommun ska ha det så bra att de 

vill se sina kommande barn växa upp här. 

Elisabeth Markusdotter 

- Ett rikt kulturutbud för såväl ung 

som gammal, i framtidsstaden Kiruna. 

Ann Kristin Nilsson 

- För mig är ett gott samarbete med 

facket en förutsättning för att bygga 

upp välfärden.

Håkan Bäckström 

- Vi satsar på en fullstor inomhushall med 

nya Rakethallen och en rejäl renovering 

av Badhuset. 

Anders Lampinen 

- Främja bra utbildning från förskola till gymnasiet 

och för våra gamla och sjuka bra vård. 

VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE 

Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 

1 Kenneth Stålnacke, Kiruna 

2 Siv Gunillasson-Sevä, Kiruna 

3 Lars Törnman, Kurravaara 

4 Kristina Zakrisson, Kurravaara 

5 Roger Suup, Kiruna 

6 Elisabeth Persson Holmdén, Kiruna 

7 Sten Nylén, Kiruna 

8 Elisabeth Markusdotter, Kiruna 

9 Sture Ringholt, Svappavaara 

10 Åsa Hirvelä, Kiruna 

11 Arne Kaati, Kiruna 

12 Ann Kristin Nilsson, Kiruna 

13 Håkan Bäckström, Kiruna 

14 Maivor Johansson, Kiruna 

15 Thomas Määttä, Vittangi 

16 Sirpa Bäckström, Kiruna 

17 Anders Lampinen, Kiruna 

18 Gunvor Kaati, Kiruna 

19 Jan Sydberg, Kiruna 

20 Viveka Kohkoinen, Kiruna 

21 Peter Granberg, Kiruna 

22 Mikaela Johansson Lind, Kiruna 

23 Bengt Östnell, Svappavaara 

24 Monica Johansson, Jukkasjärvi 

25 Kjell Lantto, Kiruna 

26 Irene Sikku, Kiruna 

27 Hugo Haara, Vittangi 

28 Margareta Stålnacke, Kiruna 

29 Per Rova, Kiruna 

30 Marianne Baas, Vittangi 

31 Gustav Johansson Närvä, Karesuando 

32 Barbro Tano, Kiruna 

33 Roland Karlsson, Kiruna 

34 Majlis Thorneus, Kiruna 

35 Christer Carlsson, Kiruna 

36 Majken Klippmark, Vittangi 

37 Henrik Skoglind, Kiruna 

38 Gerda Tuoremaa, Karesuando 

39 Bror Stålnacke, Svappavaara 

40 Inga Keskitalo, Kiruna 

41 Thore Klippmark, Vittangi 

42 Barbro Olofsson, Kiruna 

43 Sören Mämmi, Karesuando 

44 Anna-Lena Löfbom, Kiruna 

45 Reino Krank, Kiruna 

46 Agneta Björnström, Jukkasjärvi 

47 Roland Holmdén, Kiruna 

48 May Lehto, Kiruna 

49 Matti Baas, Svappavaara 

50 Ann-Marie Fjellborg Aparicio, Kiruna 

51 Lennart Sandgren, Kiruna 

52 Lovisa Fjellborg Andersson, Kiruna 

53 Stig Starlind, Kiruna 

54 Sofia Heikki, Kiruna 

55 Mikael Forsén, Kiruna 

56 Bo Isaksson, Kiruna 

57 Alvar Ejeblad, Kiruna 

58 Jorma Ainasoja, Kiruna 

59 Lars Ylvin, Kiruna 

Maivor Johansson 

- Det finns en mer och mer utbredd barnfattigdom 

och därför behöver skolan bra 

resurser för att stötta alla barn. 

Gunvor Kaati 

- Jag vill satsa på vård och omsorg så 

att den utvecklas och förbättras så att 

du och jag kan åldras med värdighet. 

Thomas Määttä 

- Boendemöjlighet för alla i kommunen 

framförallt studerande och ungdomar. 

Jan Sydberg 

- Vårt oumbärliga föreningsliv måste få 

stöd och hjälp när det gäller dyra resekostnader 

till matcher och tävlingar. 

Sirpa Bäckström 

- Vi ska ha bra kvalitet i våra förskolor 

och skolor och ständigt kompetensutveckla 

våra medarbetare. 

Viveka Kohkoinen 

- Jag vill prioritera skola, vård och omsorg 

istället för skattesänkningar. 

Kryssa din kommunalrådskandidat! 

Vem vill du se som kommunalråd? 

Nu har du möjlighet att 

vara med och påverka det! 

Sätt ett kryss för den person 

som du tycker skulle passa bäst 

för uppdraget. 

Om vi socialdemokrater får väljarnas förtroende 

att tillsätta kommunalrådsposten kommer vi 

att utse den personen utifrån hur väljarna har 

kryssat. Det kan vi göra eftersom vi känner oss 

trygga med att vi har många förtroendevalda 

med lång och bred politisk erfarenhet. 

17

Stadsomvandlingen 

en extrem utmaning 

Stadsomvandlingen är en extrem utmaning men 

samtidigt en fantastisk möjlighet för oss att bygga 

det Nya Kiruna trivsamt, väl fungerande, miljöklokt 

och energismart! Tanken är att vi ska ta med oss 

gammal beprövad klokskap och få ihop det med den 

nya tidens kunskap om ny teknik, miljö- och energikunnande! 

Vi vill att alla goda krafter kommer med i 

detta för oss alla så viktiga arbete! 

Kiruna är fantastiskt och unikt på många sätt 

men vi har också lärt oss att staden är placerad 

på fel sida malmkroppen, på den s.k. hängväggssidan. 

När kommunfullmäktige 2007 

beslutade om en ny fördjupad översiktsplan var 

tanken den att nya områden i Kiruna skulle 

placeras på rätt sida om malmkroppen, på den 

s.k. liggväggssidan! Den fördjupade översiktsplanen 

för centrala Kiruna bygger på ambitionen 

att staden ska utvecklas i direkt anslutning 

till befintlig bebyggelse, och i områden som 

inte berörs av gruvans utbredning. Ett antal 

utvecklingsområden fastställdes, varav det 

nordvästra området från Petsamo mot foten 

av Luossavaara var tänkt som den framtida 

stadskärnan. De fakta som hitintills framkommit 

av markundersökningar, liksom de besked 

18 

om malmfyndigheter som LKAB och det 

Australiensiska prospekteringsföretaget Avalon 

lämnat, samt osäkerheten om järnvägens 

placering har delvis skapat nya förutsättningar. 

Exempelvis kan området kring Petsamo inte 

längre nyttjas för bebyggelse. 

Det Nya Kiruna 

Inför revideringsarbetet med en ny fördjupad 

översiktsplan för Kiruna C har vi nu presenterat 

en ny idé! (se skissen intill) 

Vi vill skapa närhet genom att hålla ihop 

Kiruna och inte sprida ut centrala delar. Etablering 

av ny bebyggelse och nya samhällsfunktioner 

mellan nuvarande Kirunas östra delar, 

Tuolluvaara och flygfältet innebär att staden 

knyts ihop, visuellt, funktionellt och socialt, 

samtidigt som ny och befintlig infrastruktur 

kan nyttjas på bästa sätt för att skapa goda 

kommunikationsmöjligheter. 

Det ska finnas möjligheter att bygga och 

etablera olika verksamheter i anslutning till 

hela nuvarande Kiruna, såväl i östlig som i 

nordvästlig riktning. Områden i öster, mot 

Tuolluvaara, är framförallt lämpade för ny 

bostads- och centrumbebyggelse, en ny stadskärna 

mm., medan områden i anslutning till 

Luossavaara är mer lämpade för etableringar 

som är knutna till rekreation, fritid och turism. 

Det ska även finnas möjliget att bygga bostäder 

i nordväst, bland annat i anslutning till Karhuniemi 

och på delar av Luossavaaras sluttningar. 

Genom att nyttja möjligheter och förutsätt- 

BOSTADSOMRÅDE

GRUVSTADSPARK 

COOP 

ningar i olika områden, i öster och i nordväst, 

skapas goda möjligheter att uppfylla målet om 

en sund och långsiktigt hållbar livsmiljö. Innovativa 

lösningar i byggande, energianvändning 

och transporter mm. är en del av framtidens 

mönsterstad. 

Bläckhorn och annan kulturhistoriskt och 

arkitektoniskt värdefull bebyggelse, ska tas 

tillvara och berika nya stadsdelar. Äldre bebyggelse 

flyttas till nya områden där så mycket 

som möjligt av den tidigare miljöns karaktär 

och känsla ska återskapas. Utbyggnad av nya 

stadsdelar ska kunna ske i etapper, där varje 

etapp kan fungera bra oberoende av ytterligare 

expansion. Nyttja befintlig infrastruktur och 

att planera nya områden i nära anslutning till 

viktiga målpunkter i dagens Kiruna. Flexibla 

BOGDANOFF 

KYRKOGÅRD 

LOMBOLO 

BOSTADSOMRÅDE 

KURRAVAARAVÄGEN 

CENTRUM 

BUTIKER 

och smarta lösningar som gör det möjligt att 

relativt enkelt kunna flytta bebyggelse som 

eventuellt, på längre sikt kan bli påverkad av 

gruvverksamhet. 

Trygghet och deltagande är nyckelord av 

stor betydelse för alla som berörs av stadsomvandlingen. 

Det innebär att alla ska ha 

möjlighet att påverka och att ingen ska behöva 

känna oro för sin egen situation eller för stadsomvandlingen 

i stort. Kommunens planering 

ska bidra till att det finns goda valmöjligheter 

för alla som måste flytta. 

Gruvstadspark 

Gruvstadspark innebär en successiv övergång 

från stadsområde till gruvområde. Vi vill 

TUOLLUVAARA 

KONSTGJORD SJÖ 

HOTELL m m 

förebygga att det blir ett stadsnära industriområde 

av det markområde som först kommer att 

drabbas av deformationerna. Istället är tanken 

med gruvstadsparken att skapa ett område med 

gröna ytor, uterum och intressant terräng, alltså 

ett område för invånarna i Kiruna att använda 

som rekreationsområde både sommar- och 

vintertid. Vi vill skapa trygghet i omvandlingen 

med ett område som kan användas för positiva 

aktiviteter och som gör att ingen behöver bo 

intill ett stängsel. Det är dock viktigt att det 

finns civilrättsliga avtal mellan Kiruna kommun 

och LKAB innan området görs om så att 

vi säkert vet vad som gäller. Ingen Kirunabo 

ska behöva bli fånge i sitt eget hus! 

19

Sjukvården höjer kvalitén 

- fler specialister till Kiruna 

Du riskerar att få dina eventuella fördomar om Kiruna sjukhus 

ifrågasatt om du vågar fortsätta att läsa den här informationen. 

Kiruna sjukhus är betydligt bättre än sitt rykte! 

Det låter kanske inte trovärdigt eller sant. 

Jo, det är sant. Men först och främst vill vi 

Socialdemokrater slå fast att Norrbotten ska 

ha fem sjukhus. Ett av dem ligger, och ska 

ligga, i Kiruna. Det har vi sagt val efter val 

Det här ger förutsättningar för en bra vård 

och omsorg på Kiruna sjukhus: 

• Överenskommelsen som LKAB, Gruvtolvan, 

Kiruna kommun, Företagarna, 

Rymdbolaget m fl tillsammans med 

landstinget tecknade våren 2006 gäller 

även i fortsättningen. Det är en överens - 

kommelse som alla parter bevakar och är 

nöjda med och som vi vill säkerställa över 

tid. 

• Kiruna sjukhus har akut och planerad 

kirurgisk verksamhet dagtid. 

• Öppen akutmottagning dygnet runt och 

året runt för de som har behov av att 

snabbt få hjälp. 

• Landstinget har under senvåren 2010 tagit 

beslut om att inrätta dialysverksamhet i 

Kiruna. Det ger dialyspatienterna en helt 

annan livskvalitét. Istället för att resa flera 

gånger i veckan till Gällivare kommer man 

att få motsvarande behandling på Kiruna 

sjukhus. Finansieringen är klar och nu 

krävs ombyggnationer, inköp av utrustning 

och utbildning av personal. 

• Ett av de mest spännande och intressanta 

utvecklingsområdena är att den friske 

och det slår vi fast även denna gång i vårt 

valmanifest för hela länet. I Norrbotten ska 

alla medborgare ha tillgång till god vård på 

lika villkor. Det kan vi ge kirunaborna även 

om Kiruna sjukhus har Sveriges absolut minsta 

doktorn kommer till den sjuke patienten. 

Det som idag kallas konsultverksamhet. 

Det innebär exempelvis att läkarspecialister 

regelbundet kommer och tar emot 

patienter i Kiruna istället för att dessa 

patienter reser till en läkare i Gällivare eller 

Sunderbyn. Det kommer att höja vårdkvalitén 

på Kiruna sjukhus. Redan idag 

kommer en reumatolog till Kiruna enligt 

principen ovan. Detta ska utvecklas vidare 

på Kiruna sjukhus. 

• Under denna mandatperiod påbörjas 

planeringen av ett nytt sjukhus som ska 

stå klart den dag gruvbrytningen når 

dagens sjukhus. 

• Vikten av att ha ett väl fungerande sjuk- 

transportsystem, såväl ambulanser som 

helikopter och flygtransporter, gäller inte 

bara för Kiruna utan för hela länet med 

tanke på avstånden och våra glest befol- 

kade områden. Dagens ambulanser, med 

sin högtekniska utrustning och moderna 

IT-teknik, brukar liknas vid det lilla sjuk- 

huset. Ambulanspersonalen har en mycket 

bred och speciell kompetens. Det är vik- 

tigt att ta vara på denna resurs inom sjuk- 

huset t ex på akuten/IVAK. 

befolkningsunderlag. Vi har en sjukvård av 

hög kvalitét som kan mäta sig med betydligt 

större städer i landet. 

• Alla som söker vård ska vara nöjda med 

bemötandet. Att som patient uppleva att 

man inte blir väl bemött när man behöver 

vård är inte acceptabelt. Alla som behöver 

besöka sjukvården ska mötas med respekt 

och känna sig välkommen. 

• Palliativ vård (lindrande vård och vård i 

livets slutskede) har införts på Kiruna 

sjukhus. Vi vill fortsätta att satsa resurser 

på de svårast sjuka. Införandet av ett palliativt 

resursteam måste permanentas. Samarbetet 

mellan landstinget och Kiruna kommun 

måste förbättras. 

• Det förebyggande folkhälsoarbetet är 

grunden för den enskildes livskvalitet men 

också långsiktigt för en positiv utveckling i 

länet. Ett brett och bra folkhälsoarbete är 

en förutsättning för effektiv och bra sjuk 

vård i framtiden. Patientens egenvård i 

före byggande syfte kan, och bör, upp - 

muntras genom stödjande insatser i form 

av exempelvis rökavvänjning, kostråd, 

dietist m m. 

21

Ett gott liv på äldre dar 

De äldre har jobbat, och slitit, ofta under ett mycket långt 

arbetsliv. Det har de gjort för att deras barn och barnbarn 

skulle kunna få det bättre än de själva hade haft det. Nu 

behöver många av dem vår hjälp. När hälsan sviktar och 

kroppen värker och man inte klarar sig hemma på egen 

hand – då ska hemtjänsten, vården och omsorgen finnas 

där. Och den ska vara av hög kvalitet. Det har vi i Kiruna 

- men det finns alltid områden att förbättra. 

Många av dem som nu går i pension ”mitt i 

livet” tar med sig en aktiv livsstil i pensioneringen. 

Hur de äldre väljer att ordna och leva 

sina liv har stor betydelse för hur den svenska 

välfärden ska se ut. Det behövs en förändring 

av samhället som anpassar sig till, den fantastiska 

framgången, att väldigt många i dag 

kommer att ha ett långt och aktivt liv. 

Men, det finns fortfarande många äldre 

som lever under knappa förhållanden. De 

klasskillnader som finns i yrkeslivet blir inte 

mindre påtagliga vid pensioneringen. Vi kan 

inte fortsätta att se på pensionärerna som en 

enhetlig grupp. Det finns mycket stora skillnader 

– både ekonomiskt och hälsomässigt! 

Utmaningen är att garantera, och klara, en 

vård och omsorg av hög kvalitet för alla äldre 

på lika villkor oavsett bakgrund. 

Sverige har ett gott utgångsläge med ett robust 

pensionssystem, bra födelsetal, nettoinvandring 

och en jämförelsevis väl utbyggd vård 

och omsorg för äldre. Vi har tid att förbereda 

samhället på att vi blir allt fler äldre. Men då 

måste vi sätta stopp för den nedrustning av 

välfärdssamhället som den moderatledda 

höger regeringen inlett! Sänkta skatter, främst 

för de med högsta inkomsterna, minskar 

kraftigt möjligheterna att finansiera vård och 

omsorg i landets kommuner. Regeringens 

beslut att beskatta pensionärers och löntagares 

inkomster olika är djupt orättvis. Pension är 

uppskjuten inkomst. Pension ska beskattas 

på samma sätt som arbete. 

I vår socialdemokratiska äldrepolitiska 

plattform har vi ett stort antal förslag om 

hur vi tillsammans kan investera i ett bra liv 

för äldre. 

Vi vill stärka de äldres rättigheter. Den som 

vill ska kunna arbeta efter 65 - men framförallt 

vill vi göra det möjligt för dem som har 

ett tungt arbete att orka arbeta tills de är 65. 

Det behövs målmedvetna insatser på arbetsplatserna 

för att förbättra arbetsmiljön och 

förändra attityder. Det gäller inte minst 

inom äldreomsorgen. Ett system där äldre 

erfarna utbildas till mentorer, för yngre och 

nyanställda, är ett sätt att ta tillvara den 

erfarna personalens kompetens och samtidigt 

underlätta introduktionen av ny personal. 

Kiruna kommun har hög andel heltidstjänster 

inom vård och omsorg men det finns 

fortfarande mycket att göra för att förbättra 

arbetsvillkoren. 

Vi vill också ha en satsning på förebyggande 

hälso- och sjukvård som ger äldre bättre 

hälsa och längre liv och öka kunskaperna om 

åldrandets sjukdomar. Vi vill göra det lättare 

för äldre, anhöriga och 

sjukvården att ha koll 

på mediciner, genomföra 

obligatoriska läkemedelsgenomgångar 

och ha fasta läkarkontakter. 

Vi ska stärka 

tillsynen över kommunens 

förmyndare, gode 

män och förvaltare. 

Alla ska kunna känna 

tillit och känna sig 

trygga att arbetet utförs 

på ett oklanderligt sätt. 

Det måste finnas ett varierat 

utbud av bostäder 

för äldre. Många vill 

i god tid flytta till ett 

boende med trygghet, gemenskap och service. 

Vi vill göra det lättare att välja om man vill 

bo kvar i eget boende eller flytta till en annan 

form av boende. För att uppnå detta behövs 

ännu fler alternativa boenden. 

Just nu byggs ett äldreboende på Lombolo 

och ett generationsboende planeras. Vi arbetar 

hela tiden aktivt med organisationen för att 

möjliggöra att äldre ska kunna bo kvar i sina 

egna hem så länge som möjligt. Ett sätt kan 

vara att erbjuda enklare servicetjänster åt äldre 

och ge rätt till viss hemtjänst utan biståndsprövning. 

Oavsett vilken form som väljs ska äkta makar 

inte behöva leva åtskilda på ålderns höst! 

• I Kiruna kommun har 88 % av de kommunanställda 

heltider. Det är bäst i landet där genomsnittet är 70 % 

• Vi ska stärka tillsynen över kommunens förmyndare, gode 

män och förvaltare. Alla ska kunna känna tillit och känna 

sig trygga att arbetet utförs på ett oklanderligt sätt. 

• Vi har infört parboendegaranti. 

• Vi fortsätter satsningen på handikappanpassningar i 

bland annat offentliga lokaler och ute i samhället. 

Det avser handikappanpassning av övergångs ställen 

och andra hinder i den offentliga miljön så att funktions - 

hindrade får samma tillgänglighet som alla andra 

kommunmedborgare. 

23

Nya tillskott av bostäder 

Nu blir det ordentlig fart på bostadsmarknaden i Kiruna. 

Det största bostadsprojektet är att få igång de tidigare 

kallställda husen på Tarfala- och Glaciärvägen. Det innebär 

ett tillskott på 90 lägenheter som blir inflyttningsklara nästa 

år. Det nya äldreboendet blir också startpunkten för att fler 

bostäder blir tillgängliga. 

Stadsomvandlingen har hittills handlat om 

stora infrastruktursatsningar som flytt av spillvattenledning 

med ny sträckning runt centrala 

Kiruna, nytt elnät med Vattenfall som koordi- 

• Kirunabostäder har fått klarsignal att 

omgående värma och torka upp de 

kallställda hyreshusen på Tarfala- och 

Glaciärvägen och totalt 90 lägenheter. 

Efter en torkperiod på ca sex månader 

ska lägenheterna reno veras innan de första 

hyresgästerna kan flytta in. De blir grannar 

med nya Raket skolan och Rakethallen 

som står klar sommaren 2012. 

• Det nya äldreboendet på Ljungplan blir 

inflyttningsklart i slutet av 2010 som inne- 

bär att det frigörs lägenheter och/eller 

villor från de som flyttar in i äldreboendet. 

Äldreboendet kommer att ha plats för 

60 hyresgäster. 

• Under de senaste åren har Kirunabostäder 

byggt om olika kontorslokaler och andra 

lokaler i centrum till ettor och tvåor. Det 

har inneburit ett tillskott på ett 30-tal 

lägenheter 

• Kirunabostäder kommer att göra en för- 

djupad utredning om Terrassenområdet. 

natör och så förstås bygget av järnvägen runt 

Kiirunavaara. Än så länge har inga bostadshus 

berörts av stadsflytten men nu höjs tempot för 

att fler bostäder ska vara tillgängliga både för 

Det är ett attraktivt bostadsläge i Kiruna. 

• När LKAB:s markundersökningar i 

Luossavaaraområdet är klart innebär det 

med stor sannolikhet möjlighet att bygga 

bostäder på en del av Luossa vaara backens 

vackra sluttningar med en vidunderlig 

utsikt mot fjällvärlden. Det finns bl a en 

förening som länge aviserat sitt intresse att 

bygga bostäder på Luossavaara. 

• Kirunabostäder har tagit fram en plan för 

en successiv upprustning och renovering 

av bostäderna på Björkplan, Tallplan, 

Rönn plan, Videplan och Ljungplan. I 

bostadsområdet har man tidigare rivit en 

del av husen för att ge fler grönytor och 

upprustningen ska ge en ordentlig ansiktslyftning 

åt hela området. 

• I Svappavaara undersöker Kirunabostäder 

möjligheten att i befintliga Ormen Långe 

rusta upp ett dussintal mindre och medelstora 

lägenheter. Detta mot bakgrund av 

gruvexpansionen i samhället som ökat 

de som vill flytta till Kiruna och de som berörs 

av stadsflytten. Det senare handlar bl a om att 

bostadsområdet Ullspiran successivt avvecklas 

när gruvans sprickbildningar når området. 

efterfrågan på bostäder. 

• Ett bostadspolitiskt handlingsprogram för 

Kiruna kommun snarast upprättas av 

kommunen. 

• Successivt reinvestera i befintliga fastigheter 

ägda av Kirunabostäder och därigenom 

bygga bort eftersatt underhåll och 

samtidigt erbjuda bostäder av god kvalitet 

till accep tabel hyra. 

• Genom nyproduktion successivt tillföra 

lägenheter när behov finns. 

• Skapa möjligheter till omflyttningar 

genom att ha omkring 1 % av bostadsbeståndet 

tillgängligt för flyttning, reparationer 

m m. 

• Påbörja upprustning av Lomboloområdet 

under mandatperioden. 

• Nya Kiruna ska byggas klimatsmart. 

25

Tillsammans kan vi bidra till 

ett grönare och bättre Kiruna 

Varje dag flyger ord som miljö, klimatsmart, energi, gröna 

alternativ m m förbi oss och vi kan alla tillsammans åstadkomma 

konkreta förbättringar när det gäller den lokala, 

regionala, nationella och globala miljön som vi alla tillhör. 

I Kiruna kommun kan alla bidra till ett grönare Kiruna. 

Klimatförändringarna är en av de största 

utmaningarna som världen står inför. Men de 

ger samtidigt en möjlighet till fler jobb och 

bättre ekonomi. Vi måste minska utsläppen av 

växthusgaser och bromsa den av människan 

orsakade temperaturökningen. Socialdemokraterna 

vill att utsläppen av växthusgaser i Sverige 

ska minska med 40 procent till år 2020 när EU 

beslutar om 30 procents utsläppsminskning. 

Den nuvarande regeringens insatser i både 

det inhemska och det internationella klimatarbetet 

har varit alldeles för kraftlöst. De försitter 

Vi vill bland annat investera i följande på 

nationell nivå: 

• Minska energianvändningen i våra bostäder 

med en tredjedel till år 2020. 

• Göra en historisk satsning på kollektivtrafik 

och järnväg. 

• Utvidga ROT-avdraget med bl a renoveringar 

av flerfamiljshus i exempelvis 

miljonprogramsområden och klimatbonus. 

• Stimulera energieffektiv nybyggnation av 

hyresrätter. 

• Införa en km-skatt på tunga lastbilstransporter 

och höja koldioxidskatten. 

• Satsa på omställning till en miljövänligare 

fordonspark. 

I Kiruna satsar vi bl a på följande investeringar 

för ett grönare Kiruna kommun: 

• Vi är duktiga i Kiruna kommun på att sor- 

tera våra sopor innan de blir ny energi. 

Kiruna ligger i rikstoppen och vi kan bli 

ännu bättre. Det är tack vare dig som sop- 

sorterare som vi ligger i framkant. 

många chanser till att införa miljöförbättrande 

åtgärder och de har försvårat till exempel 

etableringen av ny energi. Vi måste fortsätta gå 

före, inte vänta in andra. 

Dagens miljöproblem går att åtgärda. Det 

måste kosta att skada miljön. Gamla och 

farliga tekniker ska förbjudas. Vi vill stimulera 

investeringar i forskning och utveckling av nya 

miljövänliga tekniker. Vi vill också se förbättrad 

kemikalietillsyn. 

Regeringen sänker ambitionen för miljömålen. 

I stället för att satsa medel och engage- 

• LKAB förbrukar stora mängder energi. 

Samtidigt pågår ett ständigt förbättrings - 

arbete att minska energiförbrukningen och 

hitta miljövänliga metoder och alterntiv. 

Vindkraften undersöks som ett reellt 

alternativ. Produktionen vid LKAB:s 

pelletsverk är ur energisynpunkt bland de 

absolut lägsta i världen jämfört med mot - 

svarande anläggningar hos andra järnmalmsproducenter. 

• Vid förbränning av avfall produceras el 

och en stor del spillvärme som i Kiruna 

till varatas och distribueras som fjärrvärme. 

Då ökar verkningsgraden från ca 15 % till 

hela 90 %. Det är en stor del av poängen 

med ett kraftvärmeverks effektivitet. 

• LKAB får i sina processer ett överskott 

på energi i form av lågvärdig spillvärme. 

Denna distribueras redan idag i viss utsträckning 

i fjärrvärmenätet men relativt 

stora mängder försvinner till kråkorna. 

Genom att betrakta samhället Kiruna och 

industrin i LKAB som ett enda energisystem 

finns stora möjligheter att samverka 

mang har den borgerliga regeringen formulerat 

om målen så att de blir lättare att nå. Vi vill 

behålla och utveckla miljömålssystemet och vi 

vill avsätta större resurser för att nå miljömålen. 

Totalt gör vi gröna investering på 11,4 miljarder 

kronor under 2011 och 2012 i hållbar 

infrastruktur, energieffektiviseringar, förnyelsebar 

energi och andra klimatåtgärder. På så sätt 

underlättar vi för människor och företag att 

göra klimatsmarta val samtidigt som fler jobb 

skapas. 

till gagn för samhället, industrin och miljön 

och ytterst kirunabon och dennes 

ekonomi. En stor teknisk utmaning är att 

överflödet av värme helt naturligt finns när 

efterfrågan är som lägst. 

• Det kommunala fjärrvärmenätet kan i 

framtiden vara grunden för energi distribution 

i Kiruna. Då skapas möjligheter att 

vara flexibel kring vilken typ av energi 

som ska värma det vatten som distribuerar 

energi i samhället. Detta kan härröra från 

exempelvis avfall, flis, torv, spillvärme, biogas 

eller exempelvis solenergi. Även storskalig 

bergvärme kan vara ett alternativ om 

den kan motiveras ur ett miljöperspektiv. 

• Under denna mandatperiod måste vi klara 

ut reningen av Ala Lombolo med läns - 

styrelsen som huvudaktör. 

• Vår vision är att Kiruna C ska vara självförsörjande 

när det gäller energi till 

uppvärmning. 

27

Unga ska ha ett jobb eller 

få möjlighet att utbilda sig 

I juni gick en av de största årskullarna ut gymnasiet med 

nyvunna idéer och kunskaper. Många kliver rakt ut i arbetslöshet. 

Sverige har Europas högsta ungdomsarbetslöshet. 

Var fjärde ungdom saknar jobb. 

Om inget jobb väntar blir det tre månaders 

aktivitetsförbud innan något stöd sätts in. 

Tusentals drömmar går om intet, drömmar om 

att bli sjuksköterska, byggnadssnickare, lärare 

eller kanske jurist. Det är inte rimligt. Klyft- 

För att bekämpa ungdomsarbetslösheten 

kommer vi socialdemokrater bland annat att: 

• Avskaffa arbetsgivaravgiften för företag 

som anställer arbetslösa ungdomar. 

• Investera i 100 000 nya jobb, praktik- och 

utbildningsplatser, varav 20 000 utbildningsplatser 

riktade till unga. 

• Skapa fler platser och högre kvalitet på 

högskolan. 

• Ge unga stöd från första dagen på vägen 

ut i arbetslivet och avskaffa regeringens 

aktivitetsförbud. 

I Kiruna arbetar vi med följande viktiga 

punkter för att unga ska få en bra start efter 

skolan: 

* Vi har byggt om kontorslokaler i centrala 

Kiruna till ettor och tvåor de senaste åren 

för att unga ska få en egen bostad. 

* Nu blir det ytterligare fart på bostadsmarknaden 

när Tarfala- och Glaciärens 

90-tal lägenheter rustas upp. 

orna ökar och jobben blir färre, ändå fortsätter 

regeringen att låna till skattesänkningar. 

Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara 

möjligheternas land där alla, oavsett bakgrund, 

får möjlighet att växa. Därför kommer vi att 

* Två av tre ungdomar som lämnar gymnasiet 

har gått en yrkesförberedande utbildning 

som ger goda chanser till jobb när 

inte minst gruvkonjunkturen fått ett 

ordentligt uppsving. 

* I Kiruna är ungdomsarbetslösheten betydligt 

lägre än i landet i övrigt tack vare en 

god högkonjunktur lokalt. 

Vi vet av erfarenhet att utbildning lönar sig. 

Ändå har den borgerliga regeringen dragit 

ned på vuxenutbildningen. Det finns många 

som behöver en andra chans till utbildning. 

Den chansen ska alltid framförallt för den 

enskilda men också för samhällets bästa. 

• Sedan förra valet är det färre som utbildar 

sig på komvux (40 000 heltidsstuderande 

färre 2009 jämfört med 2006). 

• Andelen ungdomar som går vidare från 

gymnasiet till högskola har minskat. 

göra allt vi kan för att ge Sveriges unga nya 

chanser och möjlighet att vara med och bidra 

till samhället. 

• I elva OECD-länder har en större del av 

befolkningen högskoleutbildning än i 

Sverige. 

• 34 000 ungdomar på yrkesförberedande 

program gick ut gymnasiet med högskolebehörighet 

förra året. Regeringen försämrar 

nu deras chans att läsa vidare om de 

skulle vilja. Regeringen straffar de som 

läser in behörighet på komvux genom att 

placera dem i en särskild liten antagningskvot 

till högskolan bara för att de inte läste 

in allt redan under gymnasiet. 

• Kvalificerade yrkesutbildningar (KY) av 

hög kvalitet hindras från att starta efter 

som resurserna från regeringen inte räcker 

till. Vi har 1 000 fler KY-platser än 

regeringen. 

29

En roligare och attraktivare 

kommun tack vare alla bra 

arrangörer 

En fluga gör ingen sommar och en snöflinga heller ingen 

vinter men det är svärmen av goda arrangörer i hela kommunen 

som gör Kiruna till en rolig och attraktiv kommun. 

En mångfald av festivaler och marknader, 

idrotts- och kulturevenemang m m är några 

av hörnstenarna i kommunens breda utbud 

av arrangemang och aktiviteter. Kiruna är en 

av landets föreningstätaste kommuner och 

det kommer alla kommuninvånare till del. 

• Vi vill fortsätta att stödja arrangemang som 

Kirunafestivalen. Den har successivt byggt 

upp ett aktningsvärt varumärke och är en 

fest för hela familjen. Den attraherar alla 

musiksmaker och alla åldrar. 

• Snöfestivalen har passerat 25 år och är 

fortfarande landets enda årliga snöfestival. 

Det är ett arrangemang som stärker 

Kirunas starka vinterprofil och snöfestiva- 

len har god renommé land och rike runt. 

• Kirunas profil som vinterstad kan stärkas 

ytterligare genom snö- och isskulptur- 

utsmyckning på strategiska platser liksom 

nyttjande av ljusinstallationer. En översyn 

av möjligheterna att ytterligare stärka 

varumärket bör ske. 

• Många år på nacken har också Arctic 

Light Filmfestival som vuxit och fått både 

regional och nationell betydelse för film - 

branschen. 

• Vi har etablerade marknader sedan lång, 

lång tid tillbaka som i Jukkasjärvi, Kares - 

uando och Vittangi. I centrala Kiruna finns 

Kiruna vintermarknad och Kiruna höst- 

marknad. Alla drivs av engagerade arran- 

görer. 

Det skapar också tillfällen till förströelse och 

livskvalitet. Bra arrangemang bidrar till att 

människor trivs och vill bo kvar. Det gäller 

inte minst våra ungdomar. Kiruna kommun 

är en aktiv part när det gäller att stödja olika 

arrangemang. Vi ser det som väl satsade slantar 

• På idrottssidan finns ytterst kompetenta 

arrangörer och arrangemang inom bl a 

handboll, fotboll, innebandy, ridsport, 

ishockey, skidor, slalom, motorcross, sko- 

ter. Det handlar om allt från stora cuptävlingar 

till svenska mästerskap. 

• Kiruna Teater- och musikförening är sedan 

decennier tillbaka garanten för kvalitets - 

arrangemang inom teater och musik och 

Kiruna konstgille har motsvarande roll 

inom konsten. 

• Ett komplement på kultursidan är kyrkan 

som med återkommande musikarrange- 

mang i bl a Kiruna kyrka ger bredd och 

mångfald åt kulturlivet. 

• Tusen Toner är en aktiv musikförening för 

i första hand för ungdomar som ger åtskilliga 

konserter årligen och är en oas för 

alla musikintresserade ungdomar. De huse- 

rar i Centralgården som rustats upp med 

bl a en musikstudio. 

• På senhösten lockar fjällorienteringen 

BAM som är ett tvådagars kraftprov i 

tuff fjällterräng med lag från när och 

fjärran. 

att stödja bl a ideella krafter och föreningar som 

stärker kommuninvånarnas trivsel och välbefinnande. 

Stödet från kommunen kan antingen 

vara öronmärkta pengar eller lokaler som skapar 

förutsättningar för föreningarnas verksamhet 

eller en kombination av båda. 

• En fjällvandring med redan nu tusentals 

deltagare genomförs från Abisko till Nikka- 

luokta. Det kommer deltagare från delar av 

Europa för att få uppleva en annorlunda 

fjällvandring. 

• En av vårvinterns höjdpunkter som lockar 

den friluftsintresserade kommunmedborga- 

ren är pimpelfiske. Ett av landets anrikaste 

är Lapplandsmästerskapet i pimpelfiske, 

Kiruna-Hugget mitt stan och som tillsammans 

med ett flertal andra arrangörer i 

vår östra kommundelen ger många val- 

möjligheter för den intresserade pimpel- 

fiskaren. 

• Våra livaktiga och viktiga pensionärsorga 

nisationer i kommunen har med Seniorer- 

nas Hus fått en samlingsplats för olika 

aktiviteter. Pensionärsorganisationerna 

aktiverar en stor grupp pensionärer som 

bidrar till högre livskvalitet. 

31

Byt regering! 

Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett 

bak grund kan växa och ta sin del av ansvaret. Det gör Sverige starkt. 

Idag händer något annat. Fler möter stängda dörrar och klyftorna ökar. 

Arbetslösheten är hög, särskilt bland unga. Välfärden och tryggheten 

urholkas. Klyftorna ökar. 

Det går att välja en annan färdriktning så att fler får leva ett rikare liv. 

Det kräver målmedvetna satsningar. Fler utbildningsplatser, ökat bostads - 

byggande, stöd till företag som anställer unga arbetslösa, bättre vägar 

och järnvägar. Fler jobb betyder bättre ekonomi. Då kan vi anställa fler 

och höja kvaliteten i skolan och sjukvården. 

19 september väljer du. Ska Sverige vara ett land med jobb, välfärd 

och framtidstro – eller ska vi ha fyra år till med växande klyftor? 

Mona Sahlin 

- Staten måste ta ett större ansvar i den 

samhällsomvandling som pågår och avsätta 

pengar från LKAB:s vinst. 

Tomas Östros 

- En socialdemokratisk regering säljer 

inte ut LKAB. 

Socialdemokraterna Kiruna 

SAP Kiruna Arent Grapegatan 14 981 32 KIRUNA Tel: 0980 - 183 80 E-post: sap@kiruna.nu www.socialdemokraterna.se/kiruna 

Krauz & Co reklambyrå 2010-08

Möjligheternas - Socialdemokraterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?