SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005

SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005

S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 

TRÄINDUSTRI 

ENGAGERAD AKTÖR I KUNDENS UTVECKLINGSARBETE 

Omkring 24 procent av koncernens försäljning sker inom kundsegmentet Träindustri. 

Kunderna använder Setras produkter i någon form av tillverkning, framför allt till 

parkettgolv, fönster, limträ, möbler och emballage. 

Träindustrikunderna på Setras marknader känner av 

en hård konkurrens från Kina och andra östländer, 

samtidigt som trä också konkurrerar med andra material. 

Resultatet blir kunder som utvecklar en mycket 

hög kompetens och som arbetar effektivt och kostnadsmedvetet. 

Kunderna ställer även höga krav på 

råvaruflöden och leveranstider. För att vara en intressant 

partner krävs att Setra aktivt bidrar till, och 

blir en del av, kundernas effektiviseringsarbete. 

PRODUKTUTVECKLING ÄR FRAMTIDEN 

Specialsågverken i Skästra och Horndal har länge 

kunnat erbjuda kundanpassad produktion. Nu har 

Setra också en särskild funktion för produktutveckling 

med uppdraget att generera framsteg hos kunderna och 

samtidigt utveckla Setra som företag och leverantör. 

Projekten föds alltid i marknaden i en dialog mellan 

säljare och kund, de är konkreta och avgränsade och 

måste omfatta tillräckliga volymer för att vara lönsamma 

för Setra. Det kan till exempel handla om att 

ta fram en produkt på ett helt nytt sätt, med hänsyn 

8 

till kvalitet och kärnvedsandel. Eller att vidareförädla 

en annan genom nedtorkning till en grad som gör att 

tillverkaren kan använda den direkt i sin produktion. 

Utvecklingsprojekten har hittills varit inriktade på 

industrikundernas behov, och kommer att utvidgas i 

takt med att nya intressanta projekt efterfrågas. 

JAPAN EN FORTSATT STARK TRÄMARKNAD 

Setras affär i Japan, som ingår i träindustrisegmentet, 

växer och följer därmed den fastlagda strategin. Försäljningen 

omfattar sågat virke, hyvlade produkter och 

limträ. Byggnationen i Japan fortsätter att ligga på en 

stabilt hög nivå och intresset för interiörprodukter 

som golv och panel i furu ökar. 

Konkurrensen från Kina är kännbar även på den 

japanska marknaden och orsakade en mindre nedgång 

i början av året för de vidareförädlade varorna. Under 

andra halvåret vändes detta till en mycket positiv 

utveckling och den totala försäljningen till Japan 

uppgick under 2005 till cirka 250 miljoner kronor. 

DANSK TRÄINDUSTRI UNDER HÅRD PRISPRESS 

Danmark är en av Setras största exportmarknader. 

Allt eftersom EU utvidgas blir det mer jämspelt mellan 

dansk träindustri och konkurrenterna i östländerna. 

Men lönekostnaderna är fortfarande avsevärt högre i 

Danmark och det gör att man bara kan konkurrera, och 

tjäna pengar, genom att arbeta effektivare och leverera 

en hög kvalitet. 

Den danska möbelindustrin har haft det svårt under 

en längre tid och sett produktionen tas över av tillverkare 

i bland annat England, Polen, Tjeckien och 

Ukraina. Fönsterindustrin i Danmark går däremot 

mycket bra just nu, vilket gynnar de leverantörer som 

kan producera fönstervirke av god kvalitet med lång 

hållbarhet. Danska myndigheter ställer höga krav på 

fönstertillverkarna och har infört avgifter på impregnering 

av fönstervirke.

S e t r a G r o u p å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 5 

INNEHÅLL 

Koncernöversikt 1 

Förord VD Kent Torwald 2–3 

Ny organisation 3 

Bygghandel 4–5 

Distributörer och hyvlerier 6–7 

Träindustri 8–9 

Importörer 10 

Kundsupport 11 

Råvara, produktion och miljö 12 

Trälyftet 13 

Marknad, försäljning och produktion 14 

Femårsöversikt koncernen 15 

Förvaltningsberättelse 16–17 

Resultaträkning koncernen 18 

Kommentarer till resultaträkningen 19 

Balansräkning koncernen 20–21 

Kommentarer till balansräkningen 22 

Kassaflödesanalys koncernen 23 

Resultat- och balansräkning moderbolaget 24 

Kassaflödesanalys moderbolaget 25 

Finansiell riskhantering 26–27 

Redovisningsprinciper 28–30 

Noter 31–36 

Förslag till behandling av bolagets förlust 37 

Revisionsberättelse 38 

Styrelse 39 

Koncernledning 40 

Ordinarie bolagsstämma för Setra Group AB hålls 

måndagen den 24 april 2006 kl 15.00 på Setras 

huvudkontor, Gårdsvägen 18 i Solna. 

Setra Group offentliggör ekonomiska rapporter enligt 

följande under 2006: 

11 april Delårsrapport, januari–mars 

21 augusti Delårsrapport, januari–juni 

27 oktober Delårsrapport, januari–september 

30 januari 2007 Bokslutskommuniké för 2006 

Produktion: Setra Group i samarbete med TimMer Reklambyrå AB. 

Foto: Ola Högberg, Hornbach och Lars Stensö. 

Repro: Bildrepro AB. Tryck: Halmstads Tryckeri AB. 

FÖRETAGET 

Setra Group AB (publ) är Sveriges största träindustriföretag 

med en årlig omsättning på totalt cirka 5 400 Mkr 

och cirka 1 400 anställda. 

Setra säljer träbaserade produkter och lösningar till 

bygghandel, hyvlerier, distributörer, träindustri och 

importörer. Omkring 40 procent av årsvolymen säljs 

på den svenska marknaden. Export sker främst till 

Storbritannien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, 

Norge, Italien och Japan. Koncernen har tolv sågverk, 

fem vidareförädlingsenheter och sju distributionsenheter. 

Setra Groups största ägare är Sveaskog AB med 50 

procent, Lantbrukarnas Ekonomi AB (LRF) med cirka 

25 procent och Mellanskog ekonomisk förening med 

cirka 24 procent. Övriga ägare innehar cirka en procent 

av aktierna.


ÅRET I KORTHET 

• Kent Torwald tillträdde den 23 februari som ny VD 

och koncernchef för Setra Group AB. Han var tidigare 

chef för affärsområdet Byggprodukter. 

• En ny och kundinriktad organisation trädde i kraft 

den 1 juli. I korthet innebar det att försäljningsorganisationen 

omstrukturerades enligt fyra kundsegment 

och att sågverksrörelse och vidareförädling renodlades. 

• Investeringen på 72 miljoner kronor vid Heby Sågverk 

genomfördes med utbyggd råsortering, ny kamerateknik 

i justerverket och ökad torkkapacitet. 

• I slutet av året beslutades om en investering på 

43 miljoner kronor vid Kastet Sågverk i Gävle. 

Investeringen avser ett nytt justerverk och två 

kammartorkar. 

Mkr 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Mkr 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

-100 

• Setra genomförde en medarbetarundersökning under 

våren. Svarsfrekvensen var hög, 84 procent av de 

anställda svarade på enkäten och varje chef arbetar 

vidare med resultaten i lokala handlingsplaner. 

• Beslut togs om att effektivisera produktionen för att 

öka lönsamheten vid sågverken i Piteå och Hasselfors. 

• Trälyftet, ett system för industriellt byggande av 

flervåningshus i massivträ, övergick efter flera års 

utveckling i Setras ägo och lanserades kommersiellt. 

• Rörelseresultatet för 2005 blev -118 miljoner kronor, 

varav 61 miljoner kronor var jämförelsestörande 

poster. Huvuddelen av förlusten, exklusive jämförelsestörande 

poster, kan hänföras till det första 

kvartalet. 

Nettoomsättning 

2001* 2002* 2003* 2004 2005 

Rörelseresultat exklusive 

jämförelsestörande poster 

2001* 2002* 2003* 2004 2005 *pro forma 

Mkr 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

-100 

Mkr 

20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

-40 

-50 

Kassaflöde före investeringar 

2001* 2002* 2003* 2004 2005 

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande 

poster per kvartal 2004-2005 

-60 

Kvartal 1 2 3 4 1 2 3 4 

2004 2005 

1


FÖRORD VD KENT TORWALD 

SETRA ÄR PÅ RÄTT VÄG MEN MÅSTE ÖKA TAKTEN 

Årets resultat för Setra Group är inte tillfredsställande. Det visar att vi måste bli snabbare 

från idé till handling i den förändringsprocess som inleddes i mitten av 2005. 

Då startade vi en resa från volym till värde, och skapade 

en ny organisation som hjälp på vägen. Målet är att bli 

en utåtriktad och dynamisk samarbetspartner med 

långsiktig lönsamhet. Vi har valt tre spår för att nå dit: 

intern förändring, ökad förädling och effektivisering 

av verksamheten. 

TÄNKA VÄRDE ISTÄLLET FÖR VOLYM 

Mest central är den interna förändring som går ut på 

att lämna en produktionsstyrd inriktning och istället 

2 

VD och koncernchef 

Kent Torwald framför 

Setras monter på 

Nordbygg-mässan 

i januari 2006. 

ha kundernas, och deras kunders, behov som utgångspunkt 

i allt vi gör. Vi ska tänka kundvärde och lönsamhet 

istället för volym – hela vägen från konsumentens 

golv till apteringen i skogen. 

Kunderna ska känna att vi är engagerade och har en 

vilja att lära oss och förstå deras affär. De ska uppleva 

Setra som nytänkande genom vår initiativkraft och 

förändringsvilja i relationerna med dem. Och de ska 

uppfatta oss som professionella genom den kunskap 

och service vi erbjuder tillsammans med våra produkter. 

FÖRÄDLING AV PRODUKTER OCH RELATIONER 

En annan viktig strategi för framtida lönsamhet är 

att gå från bulk till en ökad grad av förädling. Dels 

produktionsmässigt, men också via produktutveckling 

för att så långt som möjligt anpassa produkterna efter 

kundernas behov och öka användarvänligheten för 

både industrikunder, byggare och konsumenter. Vi 

räknar med en ökad försäljning av vidareförädlade 

produkter inom alla segment. 

Förädling innebär också att utveckla relationerna 

med kunderna genom lösningar med ett högre tjänsteinnehåll. 

Logistiken är redan en integrerad del av 

Setras erbjudande, lagerhållning och inplockning i 

kundens hyllor är prov på andra tjänster som underlättar 

för kunden och som stärker våra samarbeten. 

EFFEKTIVITET FÖR ÖKAD LÖNSAMHET 

I vår bransch är marginalerna låga. För att nå lönsamhet 

måste vi hela tiden driva effektiviseringar, utan att 

tappa kundperspektivet. Inriktningen mot effektivare 

enheter innebär också satsningar på ett fåtal strukturellt 

viktiga investeringar, som nya justerverk och 

torkar vid Heby Sågverk 2005 och vid Kastet Sågverk 

i Gävle under 2006. 

Setra har under året beslutat om flera smärtsamma 

men nödvändiga åtgärder som innebär att vi kommer 

att vara cirka 100 personer färre vid slutet av 2006, 

vilket kommer att förbättra resultatet med cirka 50 

miljoner kronor med full effekt från 2007.

POSITIV MARKNADSUTVECKLING 

Den enskilt viktigaste orsaken till det svaga 

resultatet 2005 och 2004 var den mycket låga 

prisnivån för vår största produkt, sågade trävaror 

av furu. Setra har dock haft en positiv 

prisutveckling under andra halvåret 2005. Det 

är en uppgång som kommer att fortsätta under 

2006 och som beror dels på ett ökat affärsfokus 

inom Setra, dels på ett minskat utbud från 

Finland och Ryssland. 

På bygghandelssidan, där vi har vår starkaste 

position i Sverige och Norge, är marknaden 

under omfattande förändring och starkt tryck. 

Kunderna blir allt större och pressar priserna. 

För Setra gäller det att identifiera de goda 

affärerna. De växande kedjorna är intressanta 

och intresset tycks vara ömsesidigt. Setra har 

ett bra koncept med ett brett utbud och en omfattande 

distributionsverksamhet som bidrar 

till erbjudandet. 

SETRA HAR VISIONER FÖR TRÄ 

Ökad träanvändning ligger i tiden, liksom 

miljöfrågor. Setra jobbar också aktivt med produktutveckling 

i olika former. I samband med 

Nationella Träbyggnadsdagen den 6 december, 

kunde vi på allvar lansera vår framtidssatsning 

Trälyftet. Det är ett unikt byggsystem för flervåningshus 

i massivträ som tar Setra flera steg 

framåt i värdekedjan. Genom Trälyftet ger Setra 

nya dimensioner åt industriell träanvändning i 

ett miljömässigt uthålligt samhälle. 

ETT LÖNSAMT SETRA 

Trots sista raden i bokslutet känner jag att vi har 

bra skjuts inför kommande år. 2005 inleddes 

mycket svagt och från den positionen har sedan 

resultatet förbättrats. Medarbetare, kunder och 

ägare visar att de tror på Setra genom hårt arbete, 

goda samarbeten och långsiktiga åtaganden. Med 

detta i ryggen känner jag mig mycket trygg i att 

Setra kommer att göra en betydande resultatförbättring 

under 2006. 

NY ORGANISATION 

KUNDEN OCH AFFÄREN KÄRNAN 

I DET NYA SETRA GROUP 

Den 1 juli gick Setra Group in i en ny fas med en organisation 

som präglas av kundorientering, utveckling och nytänkande. 

Hela organisationen, inklusive staberna, ska underlätta för 

våra kunder och för säljarnas utvecklingsarbete med kunderna. 

SPECIALISERAD SÄLJORGANISATION 

Utgångspunkt för organisationen är kundrelationerna. Från en 

tidigare struktur enligt produktionsområden och geografiska 

marknader har vi gått till en verksamhet som baseras på fyra 

affärer. De fyra kundsegmenten är Bygghandel, Distributörer 

och hyvlerier, Träindustri och Importörer. 

KUNDSUPPORT MED PRODUKTUTVECKLING 

Centrala i den nya organisationen är kundsupportfunktionerna 

för verksamheten i bygghandelssegmentet respektive de 

industriella kundsegmenten. Kundsupport är länken mellan 

försäljning och produktion och verkar både utåt och inåt i 

organisationen med kundservice, produktionsplanering, 

logistik och distribution. 

Med en ny funktion för produktutveckling satsar vi på att, 

utifrån kundernas behov, ta fram nya produkter och lösningar 

som ska gynna vår gemensamma affär och göra kunderna 

framgångsrika och konkurrenskraftiga. 

RENODLAD PRODUKTION 

Sågverken har under en längre tid styrt produktionen mot 

olika träslag och dimensioner, och den specialiseringen ökar i 

takt med att kundernas krav på kvalitet och leveranser blir allt 

mer specifika. 

Vidareförädlingsenheterna har specialiserats med inriktning 

på de olika marknaderna men också för att effektivisera 

utnyttjandet av råvaran och minimera virkestransporterna. 

3


BYGGHANDEL 

PARTNER MED STORT SORTIMENT OCH KÄNSLA FÖR SERVICE 

Bygghandelssegmentets kunder finns bland bygghandelskedjor och fria återförsäljare med 

inriktning mot både professionella byggare och konsumenter. Cirka 27 procent av Setras totala 

försäljning sker till bygghandeln och huvuddelen av affären finns i Sverige. Erbjudandet 

omfattar träprodukter, snickerier och skivmaterial tillsammans med en välutvecklad 

distribution med mycket hög servicegrad. 

Marknaden för bygghandel ökar 

stadigt och kännetecknas av en 

snabb omstrukturering där allt fler 

aktörer köps upp eller ansluter sig 

till större bygghandelskedjor. Setra 

har länge haft en stark position hos de mindre, fristående 

återförsäljarna vilket har gett en bred kontaktyta 

mot stora delar av svensk bygghandel. Marknadsutvecklingen 

innebär samtidigt ökade volymer till de 

större kedjorna och tilltagande inriktning mot slutkonsumenten 

och gör-det-själv-marknaden. 

PRODUKTUTVECKLING FÖR ANVÄNDARVÄNLIGHET 

I Setras erbjudande till bygghandeln ingår egenproducerade 

träprodukter som golv, list, panel, tryckimpregnerat, 

limträ och byggträ, med varumärkena 

Norlida Golv, Malåbrädan och Långshytte Limträ. Där 

finns också marknadens bredaste program för skivmaterial, 

bland annat från Setras specialistenhet CEOS 

Industriprodukter. Setras försäljning av skivmaterial 

har haft en mycket kraftig uppgång den senaste tiden. 

Nya för i år är Lita-produkterna som har bidragit till 

att komplettera vårt sortiment med parkett- och laminatgolv, 

bänkskivor och dörrar för olika ändamål. 

Setra ser utrymme för vidareutveckling av de egna 

produkterna, i samarbete med bygghandelsbranschen 

och utifrån kundernas och konsumenternas behov. 

När det gäller golv märker vi en efterfrågan på olika 

typer av ytbehandling och på åtgärder för att förenkla 

golvläggningen. Paneler och lister kan målas i större 

utsträckning för att bespara användaren ett arbetsmoment. 

Vi fortsätter också att satsa på bättre förpackningar 

för både proffs och konsumenter. 

UNDERLÄTTA KUNDENS VARDAG 

Bygghandelskedjorna har en bred kundkrets, från 

proffsbyggare till konsumenter som bygger själva. 

Därför behöver de leverantörer som kan erbjuda ett 

4 

omfattande sortiment av träbaserade byggprodukter. 

Och, inte minst, olika typer av tjänster som blir en 

integrerad del av distributionen. Till exempel klockade 

leveranser av olika produktkategorier, inklusive inplockning 

i hyllor och ställ, för att underlätta kundens 

logistik. 

De mindre kunderna, fristående återförsäljare som 

framför allt är nischade mot proffskunder, uppskattar 

särskilt Setras turbilar som kommer med snabba och 

täta leveranser till dem som inte har stora utrymmen 

för egna lager. I Stockholmsregionen kan vi även 

leverera på natten tack vare nattskiftet på lagret i 

Skärholmen. 

Vare sig det gäller större kedjor eller mindre, fristående 

bygghandlare vill Setra förenkla kundernas 

relation med sin leverantör. Under året har ett nytt 

system för affärsinformation tagits i bruk inom bygghandelssegmentet. 

Systemet ska bland annat göra det 

enkelt för kunderna att själva komma åt information 

om produkter, lager och leveranser. Den e-handelslösning 

som Setra planerar att utveckla under 2006 

kommer att ge kunderna ännu större frihet när det 

gäller beställningar och produktinformation. 

Hornbachs drive-in-butik i Göteborg. Setra har 

funnits med som partner sedan bygghandelskedjan 

etablerade sig i Sverige 2003.

BYGGTRYGG UPPSKATTAR 

OKOMPLICERADE RELATIONER 

Setra och bygghandelskedjan 

Byggtrygg har ett samarbete som 

går tio år tillbaka och som ständigt 

utvecklas och finslipas utifrån 

marknadens föränderliga krav. 

– Ska man lyckas, måste man lyssna 

på kunderna. Det gäller både oss och 

våra partners, konstaterar Bert 

Larsson, VD för Byggtrygg. Lyhördhet 

kan ingen få nog av. 

Att Setra är en av Byggtryggs största 

partners beror enligt honom på att 

Setra förstår de komplicerade leveransstrukturer 

som finns i en kedja 

med ett sjuttiotal brädgårdar, från 

Ystad till Kiruna, som ska serva små 

och medelstora proffsbyggare. 

Byggträ, skivor och snickerier behöver 

finnas hemma på lager eller levererade 

direkt till arbetsplatser, i rätt tid och 

i rätt mängd. 

Bert Larsson uppskattar det öppna 

samarbetsklimat man har med Setra 

och han tror att det största kundvärdet 

ligger i enkla och okomplicerade 

affärer. 

– Framtiden tillhör dem som kan 

erbjuda det. 

Thomas Asplund, marknadschef Bygghandel i Setra, och Bert 

Larsson, VD för Byggtrygg, går igenom nuläge och framtid 

för den gemensamma affären. 

5


DISTRIBUTÖRER OCH HYVLERIER 

ATT FÖRSTÅ KUNDEN OCH SÄLJA IN HELHETEN 

Den största av Setras kundgrupper utgörs av distributörer och hyvlerier och står för cirka 

32 procent av den totala försäljningen. Huvudmarknaderna är Sverige, England, Holland, 

Tyskland, Norge och Danmark. 

Distributörskunderna arbetar 

mot träindustri och bygghandel 

och har ofta egen integrerad 

förädling av hyvlade produkter. 

Hyvlerikunderna finns i huvudsak 

på de utländska marknaderna. 

I Skandinavien riktar sig Setras 

försäljning främst till exporthyvlerier. 

Generellt var det ett positivt sista halvår 

för segmentet med ökad efterfrågan och stigande 

priser. 

ÖKAD FÖRSÄLJNING AV VIDAREFÖRÄDLAT 

Även om sågade trävaror fortfarande dominerar försäljningen, 

omfattar Setras erbjudande också vidareförädlade 

produkter, något som delvis är nytt för den 

här delen av försäljningsorganisationen. Målet är att 

Setra ska vara en komplett leverantör med ett helhetsperspektiv 

på kundens behov när det gäller träbaserade 

produkter och lösningar. 

Ett nära samarbete mellan Setras säljare och vidareförädling 

ger ökad kunskap om produkter och marknaders 

behov. Inom vidareförädlingen specialiseras 

enheterna bland annat när det gäller råvaruanskaffningen, 

för att åstadkomma en homogenitet och 

säkerställa att produkterna på en viss marknad ser 

likadana ut, även över tid. 

BRITTERNAS INTRESSE FÖR TRÄ ÖKAR 

Setra tog under året marknadsandelar i Storbritannien, 

trots att trämarknaden där backade cirka sju procent. 

Konkurrensen från andra material är hård, men 

behandlade trägolv växer i popularitet och tack vare 

produktutveckling har marknaden åter börjat intressera 

sig för fönsterbågar i trä. 

Makeover-programmen i brittisk TV har stimulerat 

träanvändningen hos entusiastiska villaägare. Gördet-själv-butikerna 

har svarat på efterfrågan genom 

utökade öppettider. De har också varit aktiva i marknadsföringen 

av FSC-certifierat virke, ett område där 

6 

Setra har varit en av de ledande aktörerna. 

Det finns en stor potential för Setra att växa på den 

brittiska marknaden genom samarbeten med flera 

strategiskt starka kunder. 

STOR UTMANING PÅ TRÖG TYSK MARKNAD 

Trots låg konsumtion och ett minskat byggande har 

Setras affär i Tyskland haft en god utveckling. 

Tyska hyvlerier har sett en kraftig nedgång på 

hemmamarknaden, där många företag har köpts upp 

eller lagts ned. De som finns kvar inriktar sig i allt 

större utsträckning på export av hyvlade produkter till 

grannländerna, och till flera länder i Östeuropa. Detta 

ställer krav på Setra att vara lyhörda inför kundernas 

behov av råvara som är anpassad för produktion enligt 

många olika marknaders förutsättningar.

Setras kundansvarige Bill Urmston och Howarths inköpschef 

Pete Hunt tar emot en fartygslast med sågat virke från Setra. 

I förgrunden Ted Birkett, New Holland Dock (Wharfingers) Ltd. 

HOWARTH TIMBER, STARK 

KUND ATT UTVECKLAS MED 

En intressant kund på den brittiska 

marknaden är Howarth (Timber 

Importers) Ltd med kontor i New 

Holland. Företaget är en av landets 

ledande importörer och distributörer 

av sågat och vidareförädlat virke. 

Howarth har egen hamn och egna 

moderna vidareförädlingsenheter, 

bland annat en tekniskt avancerad 

fönsterfabrik. 

Setra levererar sågade trävaror, 

FSC-certifierad furu, som till övervägande 

del används i Howarths egen 

produktion. Resten distribueras till 

kunder i hela landet. Howarth köper 

också förädlade produkter från Setra, 

en försäljning under utveckling. 

Det Howarths inköpschef Pete Hunt 

uppskattar mest är Setras vilja att 

lyssna och förstå hans kunders behov. 

Setras kundansvarige, Bill Urmston, 

och Howarth har ständigt pågående 

diskussioner om gemensamma 

affärsmöjligheter. 

– Kommunikation kommer också 

högt upp på min lista och det tycker 

jag att Setra är bra på, säger Pete 

Hunt. Och om våra kunder känner av 

vår och Setras nära relation, ökar det 

deras förtroende för oss. Därför sätter 

vi stort värde på att Howarths säljare 

och kunder är välkomna till Sverige 

för att titta på produktionen där. 

7

Torkningsgrad diskuteras på Belodans virkeslager. Niels Jørgen 

Andersen, inköps- och försäljningsansvarig, Carsten Christiansen, 

ekonomiansvarig, och Setras säljare i Danmark, Peder Damgaard. 

BELODAN LIMTRÆ, EFFEKTIV 

KUND MED HÖGA KRAV 

PÅ LOGISTIK 

Belodan är en av Danmarks ledande 

limfogtillverkare med en produktion 

på cirka en miljon kvadratmeter 

limfog per år. I princip all råvara 

kommer från Setra, furuvirke nedtorkat 

till möbeltorrt. Belodans kunder 

är volyminriktad möbelindustri i 

Danmark, England, Irland, Polen och 

Tjeckien. Det är hög omsättning på 

råvaran och tajt i hela kedjan ut till 

kunden. Tillsammans med ökade 

fraktkostnader och en ambition att 

inte binda lager gör detta logistikupplägget 

mycket viktigt för Belodan. 

– Nuförtiden vill vi veta klockslag, 

inte dag, för leveranserna, berättar 

Carsten Christiansen, ekonomiansvarig 

på Belodan. Vi måste vara 

effektiva och kunna möta kundernas 

planering av sin produktion. Men 

Setra kan det där med logistik och 

tillsammans med deras kundansvarige 

Peder Damgaard går vi igenom vad 

vi behöver och får skräddarsydda 

leveranser två till tre gånger i veckan. 

Eftersom förtjänsten främst finns 

i effektiviteten är Belodan beroende 

av en pålitlig råvara. Limfogen går 

igenom många moment och mycket 

manuell behandling innan den är 

färdig. Torrsprickor i virket är mycket 

oönskade eftersom produkten har 

kommit en bra bit på väg i processen 

innan de upptäcks. 

– Det viktiga är inte att torka snabbt, 

utan att torka rätt, säger Niels Jørgen 

Andersen som är ansvarig för inköp 

och försäljning på Belodan. Vi tror på 

förebyggande arbete för bästa utbyte 

av råvaran och är gärna med och ger 

våra synpunkter när man diskuterar 

investeringar i torkanläggningar vid 

sågverken. 

9


IMPORTÖRER 

DYNAMISKA MARKNADER MED INTRESSANTA SAMARBETEN 

Importörerna är en viktig kundkrets på de marknader där Setra saknar egen försäljningsorganisation. 

Kunderna finns runt Medelhavet, från Spanien och Marocko till Saudiarabien. 

Importörssegmentet står för cirka 17 procent av Setras totala försäljning. 

Gemensamt för importörernas marknader är ett 

växande behov av trävaror. De har en intressant 

demografisk och ekonomisk utveckling med en ung 

befolkning och stora behov av nytt bostadsbyggande. 

Importen består huvudsakligen av furu, och under 

perioden har efterfrågan varit större än tillgången, 

bland annat på grund av att de ryska producenterna 

har haft svårt att få fram volymer. 

ROYAL STARKT VARUMÄRKE 

Flera av marknaderna har fått högre prioritet under 

det senaste året vilket har resulterat i tätare samarbeten 

mellan Setra och kunderna, en ökad produktflora 

och mer anpassade erbjudanden. Setras skeppningsmärke 

Royal är etablerat och har högt anseende på 

importörernas marknader, och spelar därmed en 

viktig roll i deras marknadsföring. 

10 

Bob Endsjö 

och Mats 

Kleresund, 

kundansvariga 

på den 

spanska 

marknaden. 

BRA AFFÄR I SPANIEN KAN BARA BLI BÄTTRE 

För Setra är Spanien en lovande och utmanande 

marknad, där vi redan har en bra affär trots att den 

spanska träkonsumtionen fortfarande är relativt låg. 

Men trä spelar en allt större roll vid byggnation och 

har fångat bland annat arkitektbranschens intresse 

med flera nya utbildningar i träbyggande som följd. 

Byggnationen i Spanien beskrivs som en boom som 

har pågått under en längre tid. Orsakerna är bland 

annat omfattande invandring och växande turism som 

genererar produktion av många nya enheter. Ett ökande 

renoveringsbehov inverkar också. 

Idag säljer Setra främst sågade trävaror till Spanien 

men det finns potential för en utökad affär med vidareförädlade 

produkter. Framför allt är efterfrågan på 

limträ stor på den spanska marknaden, liksom på 

många andra håll i Europa. 

Setras säljare i Spanien, Mats Kleresund och Bob Endsjö, märker att de spanska importörerna 

känner förtroende för Setra och särskilt uppskattar att vi har ett stort sortiment och 

klarar att leverera enligt alla deras specifikationer. 

– De spanska importörerna är viktiga för Setra eftersom träindustrin i Spanien är fragmenterad 

med många små snickerier, berättar Mats Kleresund. De behövs också som 

mellanled eftersom det inte finns några standarddimensioner i spanskt byggande. En del 

importörer har egen produktion i mindre skala och utvecklingen går mot att fler och fler 

investerar i maskiner för att öka sin andel vidareförädling.

KOMPETENS TILLGÄNGLIG FÖR BYGGHANDELN 

Affären i bygghandelssegmentet är mycket transaktionsintensiv, 

och en kundservicestyrka på totalt 

30 personer svarar på cirka 5 000 samtal om dagen. 

De tar emot order direkt från kunderna, lämnar 

produktinformation, ger besked om leveranser och 

hanterar reklamationer. Alla bygghandelskunder 

garanteras en säker service genom orderslingan där 

en grupp inom kundservice hanterar förfrågningarna. 

Det nya affärssystem som togs i bruk under året 

kommer att ge en ännu effektivare orderhantering. 

Successivt kommer systemet att utvecklas för att 

erbjuda kunderna tjänster som EDI och e-handelslösningar. 

Medarbetarna i Bygghandels kundservice kommer 

från olika delar av koncernen och har, genom att arbeta 

i produktionen eller via internutbildning, skaffat sig 

en bred kompetens när det gäller Setras kunder och 

produkter. Bygghandels kundservicefunktion finns 

i Forserum, Göteborg, Kristinehamn, Skutskär, 

Katrineholm och Skärholmen. 

SAMMANSATT SERVICE TILL INDUSTRIKUNDERNA 

Grundpelarna i de industriella segmentens kundsupport 

är funktionerna kundservice, produktutveckling 

och logistik. 

Kundservice finns i Piteå, Gävle och Hasselfors och 

fungerar som en brygga mellan försäljning och produktion. 

Man arbetar med kunder på alla marknader. 

Tillsammans med produktkoordinatorerna fördelar 

kundservice order till produktionsenheterna, hanterar 

tillgången på produkter, kontrakt och frakter. 

Logistiktjänsten betjänar marknaderna för både 

sågade och förädlade varor och ser till att vi kan 

inkludera konkurrenskraftiga logistiklösningar i 

erbjudandet till kunderna. 

Setras produktutveckling är ny som renodlad funktion. 

Verksamhetens mål är att få kundens affär att 

KUNDSUPPORT 

FRÅN FAKTURERING TILL KVALIFICERAD SERVICEORGANISATION 

Setras två kundsupportfunktioner, inom kundsegmenten Bygghandel och Industriella segment, 

är naven i sina respektive marknadsorganisationer. Båda har samma uppdrag: att vara en 

kvalificerad serviceorganisation för kunder, försäljning och produktion. Med sina centrala 

placeringar har de en unik position med helhetssyn och stor kunskap om de olika marknaderna 

och om kundernas behov. 

växa genom ett fördjupat samarbete mellan marknad 

och produktion. Projekten uppstår alltid ur kundens 

behov och har hittills realiserats inom kundsegmentet 

Träindustri. Från och med 2006 kommer vi att arbeta 

mer med egenutvecklade produkter inom vidareförädlingen. 

Karin Scott, kundservicehef i Piteå. 

Personalen på kundservice har en nyckelposition när det gäller att 

se till att kunderna får rätt varor i rätt tid och snabba ärliga svar. 

De vet när volymerna kommer, bokar transporter och vägleder 

produktionsplaneringen. 

– Med det nya logistikavtalet och förenklad kontraktshantering 

kommer vi att få mer tid för kundvård och långsiktigt arbete. 

Det ser vi fram emot, säger Karin Scott, kundservicechef i Piteå. 

11


RÅVARA, PRODUKTION OCH MILJÖ 

KUNDEN FINNS MED, BÅDE PÅ SÅGEN OCH I SKOGEN 

I förhållandet till råvaruleverantörerna ska Setra vara en tydlig beställare som representerar 

kunden och slutkunden i andra änden av kedjan. Marknadens behov styr sågning och 

produktion på ett helt annat sätt än tidigare. 

Setras strävan är 

att bli den bästa 

leverantören 

genom att lyssna 

på kunderna och 

hitta en totallösning 

för att 

hjälpa dem att 

bli lönsamma. Det handlar bland annat om att kunna 

precisera vilken typ av råvara vi behöver för de olika 

kundkategorierna och att prioritera kundernas behov 

framför maximalt utbyte av råvaran. 

BÄSTA VÄG FRÅN KUND TILL STUBBE 

Tack vare att våra huvudleverantörer Sveaskog och 

Skogsägarna Mellanskog också är Setras största ägare 

skapas extra incitament för att vi på marknadsmässiga 

grunder ska hjälpas åt i affären och gemensamt hitta 

sätt att möta kundernas krav. Till exempel när det 

gäller längder, som idag är en mycket viktig parameter 

för Setras kunder och därmed också i våra beställningar 

till råvaruleverantörerna. 

På så sätt kan man säga att Setras produktutveckling 

redan är på väg ut i skogen för att hitta rätt råvara till 

rätt produkter. Den naturliga fortsättningen är att titta 

på andra speciella egenskaper, som kvalitet, kärnvedsandel, 

årsringsbredd och hållfasthet. 

FRÅN TRYCKANDE TILL DRAGANDE 

Strukturen i Setras verksamhet har gått från produktionsområden 

till kundsegment. Marknadsanpassning 

präglar också produktionsorganisationen där efterfrågan 

styr både sågning och hyvling, och där volymtänkandet 

håller på att ersättas av en ökad inriktning 

mot kundvärde och lönsamhet. 

De många kvalitetsklasserna för furu finns kvar men 

är under revision och kompletteras med sortering efter 

användningsområde hos kunderna. 

12 

INBYGGT MILJÖTÄNKANDE 

Många av våra kunder bedöms utifrån ett miljöperspektiv 

av sina kunder. Därför kan de bara 

samarbeta med leverantörer som tar ett omfattande 

miljöansvar genom att till exempel återvinna alla 

restprodukter, minska antalet transporter och leverera 

träprodukter vars timmerråvara kommer från skogar 

med ett uthålligt skogsbruk. Miljöfrågorna är alltid 

närvarande och en naturlig del av Setras verksamhet, 

från råvaruanskaffning till produktion och transport. 

Merparten av timmerråvaran från Sveaskog och 

Skogsägarna Mellanskog uppfyller kraven enligt de 

två skogscertifieringssystemen FSC och PEFC. Båda 

systemen garanterar, med lite olika kravstandarder, 

att skogen sköts och avverkas på ett ansvarsfullt och 

uthålligt sätt. 

Setras samtliga enheter är nu multi site-certifierade 

vilket innebär att de är godkända för båda systemen 

och kan leverera miljöcertfierade varor genom en 

obruten kedja. FSC-standarden har länge dominerat 

efterfrågan men intresset för PEFC ökar successivt. 

Under den senaste tiden har PEFC uppvärderats och 

vunnit större acceptans i England som hittills är den 

ledande marknaden för certifierat virke. 

Anders Warpman, råvaruchef, och Jerker Nyström, chef för Setras 

sågverk, på mätstationen vid Heby Sågverk. I förgrunden oberoende 

virkesmätare Mikael Lundin.

VISIONER OCH LÖSNINGAR FÖR ÖKAT TRÄBYGGANDE 

Setras utgångspunkt är att träbyggandet 

kan och bör ökas nu 

när regelverket återigen gör 

det möjligt att använda trä 

som bärande material i större 

flerbostadshus. Framför allt är 

ökad träanvändning en viktig 

del i en uthållig samhällsutveckling, 

som i allt högre 

grad måste bygga på förnyelsebara 

och miljövänliga material. 

EKONOMISKT BYGGE OCH UNDERHÅLL 

Trälyftets byggsystem baseras på att moduler i massivträ 

tillverkas industriellt inomhus i en torr och varm 

miljö för att undvika inbyggd fukt. Modulerna transporteras 

sedan skyddade till byggarbetsplatsen där de 

monteras vid lämplig väderlek och omedelbart täcks 

med yttertak. Byggtiden blir kort och kostnaderna på 

byggarbetsplatsen kan hållas nere genom en liten och 

effektiv personalstyrka. 

Träets goda isoleringsförmåga och stora värmelagringskapacitet 

gör husen energisnåla eftersom det bara 

TRÄLYFTET 

Trälyftet är Setras system för industriellt byggande av flervåningshus i massivträ. Ett flera 

år långt forskningsprojekt, tillsammans med bland andra Kungliga Tekniska Högskolan 

och SP-Trätek, övergick 2005 i Setras ägo och därmed i en kommersiell fas i samarbete med 

hustillverkaren Plusshus. 

INNOVATIVA STUDENTBOSTÄDER FÖR FRAMTIDENS 

INGENJÖRER 

Under projekttiden har cirka 100 student- och gästlägenheter 

byggts på Kungliga Tekniska Högskolans 

campus i Stockholm. De senaste blev klara under 

våren 2005 och i en av studentlägenheterna bor Per 

Johansson som studerar vid KTH. 

– Ledsnar på trä gör man aldrig, säger Per, det känns 

levande och naturligt. Och ljudisoleringen är jättebra, 

en klar fördel i studentboende där det kan bli livat med 

folk som spelar hög musik när andra behöver plugga. 

Som teknikstudent tycker Per att Trälyftet har kommit 

långt i det tekniska nytänkandet, men säger att han vet 

att det finns utrymme för ännu smartare lösningar på 

vissa områden. 

behövs ett litet värmetillskott för att hålla en jämn nivå 

på temperaturen. 

SKÖNT OCH SÄKERT ATT BO I TRÄ 

De flesta tycker att det är något särskilt med att bo i 

trähus. Det beror på att inomhusklimatet i trähus blir 

behagligt tack vare träets förmåga att lagra värme och 

att under den fuktiga årstiden dra åt sig fukt för att 

sedan avge den under torra perioder. 

En utmaning för Trälyftet har varit att uppnå en hög 

ljudkomfort, som är en av de viktigaste förutsättningarna 

för god boendemiljö. Lösningen är ett patenterat 

system med rullager i stål som monteras i väggarna, 

mellan de olika våningsplanen. Med detta system har 

man uppnått en ljudisolering som till och med är högre 

än vad myndigheterna kräver. 

Varje rum har sprinklers som garanterar god brandsäkerhet. 

Väggkonstruktionen och byggskiktet i modulerna 

skapar dessutom en brandcellindelning som 

förhindrar spridningen av brand. Det bärande stomsystemet 

i Trälyftet uppfyller kraven för klass REI 60 

vilket innebär att det kan avskilja branden och fortfarande 

har bärförmåga kvar efter 60 minuter. 

Per Johansson i sin studentbostad 

av massivträ på KTH:s campus. 

13


MARKNAD, FÖRSÄLJNING OCH PRODUKTION 

Övriga 15 % 

Holland 2 % 

Spanien 4 % 

Norge 4 % 

Tyskland 5 % 

Japan 5 % 

Danmark 8 % 

Distribution 

1 Skutskär 

2 Stockholm 

3 Katrineholm 

4 Norrköping 

5 Göteborg 

6 Forserum 

7 Malmö 

14 

Marknad, geografisk fördelning 

exklusive biprodukter 

Förädling Inriktning 

1 Malå Panel, tryckimpregnering 

2 Kvarnåsen Panel, list, måleri 

3 Valbo Golv, panel 

4 Skutskär Konstruktionsvirke, 

ytterpanel, 

tryckimpregnering 

5 Långshyttan Limträbalkar 

Sverige 44 % 

Storbritannien 13 % 

Produktion per sågverk 

Produktionsregioner Inriktning Produktion 2005, m 3 sv 

Nord Furu 

1 Seskarö Furu 160 000 

2 Malå Furu 215 000 

3 Lövholmen Furu 290 000 

Bergslagen Furu 

4 Färila Furu/gran 225 000 

5 Kastet Furu 205 000 

6 Nyby Furu 155 000 

7 Skinnskatteberg Furu 235 000 

Bergslagen Gran 

8 Heby Gran 270 000 

9 Hasselfors Gran 335 000 

Special 

10 Horndal Furu 40 000 

11 Skästra Furu/gran 25 000 

12 Vimmerby Furu 185 000 

Totalt 2 340 000 

Importörer 17 % 

Träindustri 24 % 

Förädling 

Distribution 

Sågverk 

Nettoomsättning per kundsegment 

exklusive biprodukter 

5 

7 

4 11 

5 

10 3 4 

7 5 

8 6 

9 

6 

12 

3 

4 

2 

1 

2 

2 

Bygghandel 27 % 

Distributörer och 

hyvlerier 32 % 

3 

1

FEMÅRSÖVERSIKT KONCERNEN* 

Belopp i Mkr 2005 2004 2003 2002 2001 

pro forma pro forma pro forma 

Resultaträkning 

Nettoomsättning 5 378 5 279 5 424 5 082 4 704 

Rörelsens kostnader -5 260 -5 157 -5 050 -4 784 -4 560 

Avskrivningar enligt plan -175 -192 -193 -195 -193 

Jämförelsestörande poster -61 - -82 -23 - 

Rörelseresultat -118 -70 99 80 -49 

Finansnetto -37 -38 -47 -58 -68 

Resultat efter finansiella poster -155 -108 52 22 -117 

Skatt 62 2 -15 14 24 

Minoritetens andel i årets resultat 0 0 0 0 - 

Årets resultat -93 -106 37 36 -93 

Balansräkning 

Immateriella anläggningstillgångar 133 146 168 181 184 

Materiella anläggningstillgångar 962 1 081 1 113 1 186 1 256 

Finansiella anläggningstillgångar 85 84 92 46 74 

Omsättningstillgångar 1 506 1 474 1 311 1 546 1 366 

Likvida medel 2 136 240 64 47 

Summa tillgångar 2 688 2 921 2 924 3 023 2 927 

Eget kapital 702 794 901 860 697 

Minoritetsintressen 1 1 1 0 0 

Avsättningar 143 205 228 159 146 

Finansiella skulder 901 901 932 1 062 1 299 

Rörelseskulder 941 1 020 862 942 785 

Summa eget kapital och skulder 2 688 2 921 2 924 3 023 2 927 

Nyckeltal 

Rörelsemarginal, %** neg neg 3,3 2,0 neg 

Nettomarginal, % neg neg 0,7 0,7 neg 

Avkastning på sysselsatt kapital, % neg neg 5,5 4,3 neg 

Avkastning på eget kapital, % neg neg 4,2 4,6 neg 

Soliditet, % 26,1 27,2 30,8 28,5 23,8 

Skuldsättningsgrad, ggr 1,3 1,0 0,8 1,2 1,8 

Räntetäckningsgrad, ggr neg neg 2,0 1,3 neg 

Kassaflöde och investeringar 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -55 59 346 271 82 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 90 139 136 114 127 

Belopp i Mkr 

Nettoomsättning per affärsområde 2005 2004 2003 2002 2001 


Setra Sågade Trävaror 4 266 4 208 4 343 3 948 3 487 

Setra Byggprodukter 1 438 1 392 1 362 1 398 1 495 

Elimineringar -326 -321 -281 -264 -278 

Summa 5 378 5 279 5 424 5 082 4 704 

Rörelseresultat per affärsområde** 2005 2004 2003 2002 2001 


Setra Sågade Trävaror -5 -30 214 128 15 

Setra Byggprodukter -25 -11 -9 6 -21 

Övrigt och elimineringar -27 -29 -24 -31 -43 

Summa -57 -70 181 103 -49 

* Resultat- och balansräkningarna pro forma för perioderna 2001, 2002, och 2003 har 

upprättats för att återspegla situationen som om samgåendet mellan Mindab och 

AssiDomän Timber hade genomförts per den 1 januari 2001. Pro forma redovisningen 

är endast avsedd att tjäna som illustration. 

** Exklusive jämförelsestörande poster. 

DEFINITIONER 

Rörelsemarginal 

Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande 

poster, uttryckt i procent av 

nettoomsättningen. 

Nettomarginal 

Årets resultat uttryckt i procent av 

nettoomsättningen. 

Avkastning på sysselsatt kapital 

Rörelseresultat plus finansiella 

intäkter i procent av genomsnittligt 

sysselsatt kapital. 

Avkastning på eget kapital 

Årets resultat i procent av genomsnittligt 

eget kapital. 

Soliditet 

Eget kapital i procent av balansomslutningen. 

Skuldsättningsgrad 

Finansiell nettoskuld dividerad med 

eget kapital. 

Räntetäckningsgrad 

Rörelseresultat plus finansiella intäkter 

dividerat med finansiella kostnader. 

Sysselsatt kapital 

Anläggningstillgångar plus omsättningstillgångar 

minus icke 

räntebärande skulder och 

icke räntebärande avsättningar. 

Finansiell nettoskuld 

Räntebärande skulder minus likvida 

medel och kortfristiga placeringar. 

15


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Styrelsen och verkställande direktören för Setra Group AB (publ) med organisationsnummer 

556034-8483, med säte i Stockholm avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för 

år 2005. Resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår 

av efterföljande resultat- och balansräkningar jämte noter och kommentarer. 

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 

Setra är Sveriges största träindustriföretag med en 

årlig omsättning på totalt ca 5 400 Mkr och med ca 

1 400 anställda. 

Setra säljer träbaserade produkter och lösningar 

till bygghandel, hyvlerier, distributörer, träindustri 

och importörer. Koncernen har tolv sågverk med en 

produktion om ca 2,3 miljoner kubikmeter sågade 

trävaror per år, fem vidareförädlingsenheter och 

sju distributionsenheter. Omkring 40 procent av 

årsvolymen säljs på den svenska marknaden. Export 

sker främst till Storbritannien, Danmark, Tyskland, 

Spanien, Norge och Japan. 

ÄGARSTRUKTUR 

Setra Group AB (publ) har ca 2 400 aktieägare varav 

de största aktieägarna är Sveaskog AB med 50 procent, 

Lantbrukarnas Ekonomi AB (LRF) med ca 25 procent 

och Skogsägarna Mellanskog ekonomisk förening med 

ca 24 procent. Övriga aktieägare innehar tillsammans 

ca 1 procent av aktierna. 

Setras råvara är tryggad genom fleråriga avtal med 

Sveaskog AB och Skogsägarna Mellanskog ekonomisk 

förening. 

VIKTIGA HÄNDELSER 

Ny organisation 

Som ett led i att öka kundorienteringen inom Setra 

infördes en ny, kundinriktad organisation den 

1 juli. Den tidigare indelningen i två affärsområden, 

Setra Sågade Trävaror och Setra Byggprodukter, upphörde 

därmed. Redovisningsmässigt lämnas uppgift 

om nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde 

för hela året 2005. Från och med 2006 

kommer den externa resultatredovisningen att 

anpassas till den nya organisationen. 

Kent Torwald tillträdde den 23 februari som ny 

verkställande direktör. 

16 

Produktionseffektiviseringar 

Under året slutfördes investeringen i Heby Sågverk 

som påbörjades under 2004. Investeringen på 72 Mkr 

omfattade utbyggd råsortering, ökad torkkapacitet, ny 

automatsortering i justerverket samt ny paketeringslinje. 

I slutet av året beslutades om en investering på 43 

Mkr vid Kastet Sågverk i Gävle. Investeringen omfattar 

ny- och ombyggnation av befintligt justerverk samt en 

utökning av torkkapaciteten. Investeringen beräknas 

vara genomförd under andra delen av 2006. 

Beslut togs om att effektivisera produktionen för att 

öka lönsamheten vid sågverken i Piteå och Hasselfors. 

Som ett resultat av dessa åtgärder kommer personalstyrkan 

att reduceras under 2006. 

Stormen 

Den kraftiga storm som drabbade södra Sverige i början 

av året har haft en påtaglig effekt för många sågverk i 

form av lägre timmerpriser. Effekten för Setra Group 

har varit mest påtaglig för sågverket i Vimmerby men 

även de mellansvenska enheterna har påverkats. 

STYRELSENS ARBETE 

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman. 

Setra Group AB:s styrelse består av sju årsstämmovalda 

ledamöter och tre arbetstagarledamöter med lika 

många suppleanter. Stig Nordin lämnade styrelsen i 

samband med årsstämman och efterträddes som 

styrelsens ordförande av Gunnar Olofsson, verkställande 

direktör i Sveaskog AB. Reinhold Lennebo 

lämnade styrelsen i samband med att han i oktober 

2005 lämnade befattningen som verkställande direktör 

i LRF. Under tiden fram till årsstämman i april 2006 

är Lars Holmgren, verkställande direktör i Lantbrukarnas 

Ekonomi AB, adjungerad till styrelsen.

Styrelsen höll tio sammanträden under 2005. 

Styrelsearbetet har, utöver uppföljning av affärsverksamheten 

och lönsamhetsutvecklingen, bland annat 

omfattat frågor rörande finansiering, strategi och 

investeringar. Styrelsens arbete följer en plan som ska 

säkerställa att styrelsen får erforderlig information om 

bolaget. Bolagets revisor rapporterar till styrelsen sina 

iakttagelser från granskningen av bokslut och ger sin 

bedömning av bolagets interna rutiner och kontroll. 

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och 

utfärdat skriftliga instruktioner som beskriver arbetsfördelningen 

mellan styrelsen och verkställande 

direktören. Vidare beskrivs den information som 

styrelsen löpande ska erhålla. 

FINANSIELL RISKHANTERING 

Koncernens finansverksamhet och hantering av 

finansiella risker hanteras av moderbolaget. Till grund 

för riskhanteringen ligger en av styrelsen fastställd 

finanspolicy. Det övergripande målet är att genom en 

effektiv hantering minimera koncernens kapitalkostnader 

och kontrollera koncernens finansiella risker. 

Hur dessa risker hanteras i Setra beskrivs närmare 

under rubriken ”Finansiell riskhantering” på sid 26. 

MILJÖ – VERKSAMHETSTILLSTÅND 

Setras tolv sågverk bedriver verksamhet som kräver 

tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånd finns för samtliga 

anläggningar och för en total årsproduktion på 

3 250 000 kubikmeter sågad vara. 

Koncernen bedriver dessutom tillståndspliktig verksamhet 

enligt miljöbalken vid Setras vidareförädlings- 

enheter. Tillstånd finns för en total årsproduktion på 

480 000 kubikmeter sågad vara. 

Miljöpåverkan från koncernens verksamhet sker 

huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt 

genom uppkomst av avfall och buller. 

FRAMTIDA UTVECKLING 

Under 2006 bedöms prisnivån för sågade trävaror 

stiga ytterligare. Detta tillsammans med genomförda 

och planerade resultatförbättrande åtgärder innebär 

att en betydande resultatförbättring under 2006 kan 

förväntas. 

NYA REDOVISNINGSPRINCIPER 2006 – IFRS 

Från och med den 1 januari 2006 kommer Setra i sin 

koncernredovisning att frivilligt tillämpa International 

Financial Reporting Standards, IFRS. Jämförelsesiffror 

för 2005 kommer att omräknas i enlighet med IFRS. 

Delårsrapporten för första kvartalet 2006 kommer att 

vara den första finansiella rapport som presenteras i 

enlighet med IFRS. 

Under 2005 har arbetet pågått med att identifiera de 

IFRS-regler som har påverkan på Setra. Det är i 

huvudsak reglerna i IFRS 3 (Rörelseförvärv), IAS 17 

(Leasing) och IAS 39 (Finansiella instrument: Redovisning 

och värdering) som kommer att påverka 

redovisade värden jämfört med redovisningen enligt 

nuvarande principer. 

Detaljerad information över den totala effekten 

kommer att publiceras i delårsrapporten för första 

kvartalet 2006. 

17


RESULTATRÄKNING KONCERNEN 

Mkr Not 2005 2004 

Nettoomsättning 1 5 378,2 5 278,5 

Förändring av produkter i arbete samt färdiga varor 12,4 82,4 

Övriga rörelseintäkter 2 39,1 45,2 

5 429,7 5 406,1 

Råvaror och förnödenheter -2 740,7 -2 748,7 

Handelsvaror -668,1 -678,0 

Övriga externa kostnader 3, 4 -1 202,5 -1 158,8 

Personalkostnader 5 -679,4 -689,5 

Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella 

anläggningstillgångar 6 -220,3 -191,6 

Övriga rörelsekostnader 7 -37,0 -9,3 

Rörelseresultat -118,3 -69,8 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 3,9 5,8 

Räntekostnader och liknande resultatposter -41,1 -43,7 

Resultat efter finansiella poster -155,5 -107,7 

Skatt på årets resultat 10 62,5 1,6 

Minoritetens andel i årets resultat 0,0 -0,1 

Årets resultat -93,0 -106,2 

18

KOMMENTARER TILL RESULTATRÄKNINGEN 

MARKNAD 

Setra Sågade Trävaror 

Marknaden för sågade trävaror kännetecknades under 

2005 av en stark förändring från ett kraftigt överutbud 

med pressade priser i början av året till en mer balanserad 

situation i slutet av året. Detta gäller i synnerhet 

för furan som haft en positiv prisutveckling medan 

granen uppvisat en stabil prisnivå för hela året. Furupriserna 

har stigit med ca sex procent under 2005. 

Leveranserna av sågade trävaror uppgick under året 

till 2 360 000 kubikmeter. Under 2004 uppgick 

leveranserna till 2 270 000 kubikmeter. 

Setra Byggprodukter 

Den skandinaviska bygghandelsmarknaden har haft en 

stark tillväxt under året. Marknaden har präglats av att 

bygghandeln, genom ett antal företagsförvärv, har 

konsoliderats under 2005. 

Fristående återförsäljare har integrerats i kedjor och 

därmed har direktförsäljningen från producenter ökat. 

Av Setra Byggprodukters totala försäljning har andelen 

till frivilliga och integrerade bygghandelskedjor ökat 

under 2005. 

Nettoomsättning 

Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 5 378 

Mkr att jämföra med 5 279 Mkr föregående år. Setra 

Sågade Trävarors nettoomsättning ökade jämfört med 

föregående år med ca en procent till 4 266 Mkr. Prisnivån 

på sågade trävaror har varit något lägre under 

2005 jämfört med 2004, vilket har kompenserats med 

ökad volym. 

Setra Byggprodukters nettoomsättning ökade med 

ca tre procent under 2005 jämfört med 2004 till 1 438 

Mkr. Ökningen är i huvudsak ett resultat av ökade 

leveransvolymer. 

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 

I rörelseresultatet för 2005 ingår ett antal poster som 

är att karaktärisera som jämförelsestörande poster och 

uppgår till -61 Mkr. Dessa består av nedskrivning av 

anläggningstillgångar -45 Mkr, uppsägning av agentavtal 

-9 Mkr och kostnader för tidigare verkställande 

direktör -7 Mkr. Nedskrivningen av anläggningstillgångarna 

är främst relaterad till planerade produktionsrationaliseringar. 

Under 2004 redovisades inga 

kostnader av jämförelsestörande karaktär. 

RÖRELSERESULTAT 

Koncernens resultat efter avskrivningar uppgick till 

-118 Mkr att jämföra med -70 Mkr föregående år. 

Exklusive jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet 

till -57 Mkr. 

Rörelseresultatet för Setra Sågade Trävaror, exklusive 

jämförelsestörande poster, förbättrades under året och 

uppgick under 2005 till -5 Mkr jämfört med -30 Mkr 

för 2004. Resultatförbättringen jämfört med föregående 

år beror främst på högre volymer och lägre kostnader. 

För Setra Byggprodukter uppgick rörelseresultatet, 

exklusive jämförelsestörande poster, 2005 till -25 Mkr. 

För 2004 uppgick rörelseresultatet till -11 Mkr. 

Resultatförsämringen förklaras främst av lägre 

marginaler. 

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 

Finansnettot uppgick till -37 (-38) Mkr. Resultat efter 

finansiella poster uppgick till -155 (-108) Mkr. 

RESULTAT EFTER SKATT 

Koncernens skatt uppgick till 63 (2) Mkr. Årets resultat 

efter skatt uppgick till -93 (-106) Mkr. Skatteintäkten 

förklaras främst av utnyttjande av tidigare års underskottsavdrag 

som inte varit aktiverade som uppskjutna 

skattefordringar i balansräkningen. 

19


BALANSRÄKNING KONCERNEN 

Mkr Not 2005-12-31 2004-12-31 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Goodwill 11 119,0 145,3 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 11 13,8 0,3 

132,8 145,6 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 12 401,6 405,4 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 528,2 586,2 

Inventarier, verktyg och installationer 14 27,2 37,6 

Pågående nyanläggningar och förskott avseende 

materiella anläggningstillgångar 15 4,9 52,3 

961,9 1 081,5 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i intresseföretag 17 0,7 0,0 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 0,2 0,1 

Uppskjuten skattefordran 18 82,5 77,1 

Andra långfristiga fordringar 1,9 6,6 

85,3 83,8 

Summa anläggningstillgångar 1 180,0 1 310,9 

Omsättningstillgångar 

Varulager m.m. 19 

Råvaror och förnödenheter 115,3 123,8 

Varor under tillverkning 156,5 145,3 

Färdiga varor och handelsvaror 520,4 501,8 

792,2 770,9 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 555,7 529,1 

Skattefordringar 0,9 2,7 

Övriga fordringar 93,1 102,5 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 63,8 68,6 

713,5 702,9 

Kassa och bank 2,4 136,4 

Summa omsättningstillgångar 1 508,1 1 610,2 

Summa tillgångar 2 688,1 2 921,1 

20


Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 

Aktiekapital 792,7 792,7 

Bundna reserver 45,8 188,8 

Fria reserver -43,7 -81,2 


701,8 794,1 

Minoritetsintresse 0,7 0,7 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 21 24,3 23,0 

Avsättningar för uppskjuten skatt 18 105,1 162,8 

Övriga avsättningar 22 13,1 19,9 

142,5 205,7 

Skulder 

Långfristiga skulder 

Övriga skulder till kreditinstitut 23 600,5 600,7 

Övriga räntebärande skulder 24 300,0 300,0 

900,5 900,7 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 0,3 - 

Leverantörsskulder 414,4 565,8 

Skatteskulder 1,1 - 

Övriga skulder 296,6 232,9 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 230,2 221,2 

942,6 1 019,9 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 688,1 2 921,1 

Ställda säkerheter 28 4,2 0,5 

Ansvarsförbindelser 29 0,8 3,8 

21


FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, KONCERNEN 

Koncernen Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Summa 

Ingående balans 2004-01-01 792,7 281,2 -172,9 0,1 901,0 

Disposition av årets resultat 2003 0,1 -0,1 0,0 

Förskjutning mellan bundna och fria reserver -92,3 92,3 0,0 

Byte av redovisningsprincip -0,7 -0,7 

Omräkningsdifferenser -0,1 0,0 -0,1 


Utgående balans 2004-12-31 792,7 188,8 -81,2 -106,2 794,1 

Disposition av årets resultat 2004 -106,2 106,2 0,0 

Nedsättning av överkursfond -145,0 145,0 0,0 

Förskjutning mellan bundna och fria reserver 1,1 -1,1 0,0 

Omräkningsdifferenser 0,9 -0,2 0,7 


Utgående balans 2005-12-31 792,7 45,8 -43,7 -93,0 701,8 

Förändringar i eget kapital, förutom årets resultat, har inte redovisats i resultaträkningen. 

KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 

OPERATIVT KAPITAL, MKR 2005-12-31 2004-12-31 

Immateriella anläggningstillgångar 133 146 

Materiella anläggningstillgångar 962 1 081 

Rörelsekapital 564 451 

Icke räntebärande avsättningar * -13 -20 

Summa operativt kapital 1 646 1 658 

* I beloppet icke räntebärande avsättningar är uppskjutna 

skatteskulder exkluderade. 

Det operativa kapitalet har minskat med totalt 12 Mkr 

under året. Immateriella tillgångar avser i allt väsentligt 

goodwill. Materiella anläggningstillgångar har haft 

en nettominskning med 119 Mkr under året bland 

annat som en följd av lägre investeringsnivå och nedskrivningar. 

Bindningen i rörelsekapital har ökat med 

113 Mkr genom framför allt en minskning av rörelseskulder. 

Rörelsekapitalet består i huvudsak av lager, 

kundfordringar och leverantörsskulder. Minskningen 

i icke räntebärande avsättningar är främst en effekt av 

årets upplösning av omstruktureringsreserv. 

22 

UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR 

Koncernens sammanlagda underskottsavdrag uppgår 

till 413 Mkr vilket motsvarar 116 Mkr i uppskjutna 

skattefordringar. I balansräkningen redovisas en uppskjuten 

skattefordran om 83 Mkr, varav 59 Mkr är att 

hänföra till underskottsavdrag. 

FINANSIELL NETTOSKULD 

Räntebärande nettoskulder inklusive avsättningar till 

pensioner uppgick per den 31 december 2005 till 923 

(787) Mkr. Ökningen av nettoskulden förklaras främst 

av ökad kapitalbindning i rörelsekapital. 

NYCKELTAL 

Soliditeten för koncernen sjönk under året med en 

procentenhet till 26 procent. Skuldsättningsgraden 

uppgick på balansdagen till 1,3 (1,0).

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN 

Mkr 2005 2004 

Den löpande verksamheten 


Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.* 210,9 174,0 

55,4 66,3 

Betald skatt 0,0 0,0 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 55,4 66,3 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -21,3 -112,8 

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -10,6 -51,2 

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -78,3 157,1 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -54,8 59,4 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar -90,1 -138,8 

Försäljning av anläggningstillgångar 7,0 2,8 

Förändring av finansiella tillgångar 4,0 4,3 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -79,1 -131,7 

Finansieringsverksamheten 

Amortering av skuld 0,0 -31,0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 -31,0 

Årets kassaflöde -133,9 -103,3 

Likvida medel vid årets början 136,3 239,6 

Likvida medel vid årets slut 2,4 136,3 

* Justeringarna utgör främst av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar. 

KOMMENTARER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN 

KASSAFLÖDE 

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten 

uppgick till -55 (59) Mkr. Försämringen förklaras 

främst av ökad kapitalbindning i rörelsekapital. 

Investeringarna uppgick till 90 (139) Mkr. 

Koncernens disponibla medel inklusive outnyttjad 

checkräkningskredit uppgick på balansdagen till 

402 (536) Mkr. 

23


MODERBOLAGET 

RESULTATRÄKNING 

Mkr Not 2005 2004 

Nettoomsättning 1 - 407,5 

Förändring av produkter 

i arbete samt färdiga varor - 19,0 

Övriga rörelseintäkter 2 7,8 47,0 

7,8 473,5 

Råvaror och förnödenheter - -268,2 

Övriga externa kostnader 3, 4 -16,2 -116,6 

Personalkostnader 5 -27,4 -67,0 

Avskrivningar på materiella och 

immateriella anläggningstillgångar 6 - -26,6 

Övriga rörelsekostnader 7 -24,8 -123,1 

Rörelseresultat -60,6 -128,0 

Resultat från andelar 

i koncernföretag 8 -60,0 3,1 

Ränteintäkter och liknande 

resultatposter 1,1 3,3 

Ränteintäkter och liknande 

resultatposter koncernföretag 32,8 25,5 

Övriga finansiella intäkter - 1,5 

Räntekostnader och liknande 

resultatposter -33,3 -34,1 

Räntekostnader koncernföretag -0,7 -1,0 


Bokslutsdispositioner 9 - 122,9 

Resultat före skatt -120,7 -6,8 

Skatt på årets resultat 10 11,7 6,5 


BALANSRÄKNING 


Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Materiella 

anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 12 0,0 0,0 

0,0 0,0 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 16 545,0 544,9 

Andelar i intresseföretag 17 0,6 - 

Uppskjuten skattefordran 18 26,1 29,9 

571,7 574,8 

Summa anläggningstillgångar 571,7 574,8 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar - 2,3 

Fordringar hos koncernföretag 985,5 1 099,8 

Övriga fordringar 1,8 3,1 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 20 0,8 0,6 

988,1 1 105,9 

Kassa och bank 0,0 105,2 

Summa omsättningstillgångar 988,1 1 211,1 

Summa tillgångar 1 559,8 1 785,9 

24 


Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 792,7 792,7 

Överkursfond - 182,3 

Reservfond 37,3 - 

830,0 975,0 

Ansamlad förlust 

Fria reserver 40,2 -144,7 


-68,8 -145,0 

761,2 830,0 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och 

liknande förpliktelser 21 0,6 0,6 

Övriga avsättningar 22 3,8 1,7 

4,4 2,3 

Långfristiga skulder 

Övriga skulder till kreditinstitut 23 600,0 600,0 

Övriga räntebärande skulder 24 150,0 150,0 

750,0 750,0 

Kortfristiga skulder 

Checkräkningskredit 25 16,3 - 

Leverantörsskulder 2,5 5,8 

Skulder till koncernföretag 11,0 177,5 

Övriga skulder 1,9 4,8 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 27 12,5 15,5 

44,2 203,6 

Summa eget kapital, 

avsättningar och skulder 1 559,8 1 785,9 

Ställda säkerheter 28 - - 

Ansvarsförbindelser 29 3,2 -

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, MODERBOLAGET 

Moderbolaget Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Summa 

Ingående balans 2004-01-01 792,7 182,3 -6,8 -154,6 813,5 


Koncernbidrag 23,3 23,3 

Skatteeffekt av koncernbidrag -6,5 -6,5 


Utgående balans 2004-12-31 792,7 182,3 -144,7 -0,3 830,0 


Nedsättning av överkursfond -145,0 145,0 

Koncernbidrag 55,8 55,8 

Skatteeffekt av koncernbidrag -15,6 -15,6 


Utgående balans 2005-12-31 792,7 37,3 40,2 -109,0 761,2 

Överkursfonden har under 2005 överförts till reservfonden. 

Aktiekapitalet består av 7 893 907 stamaktier à 100 kronor och 32 761 preferensaktier à 100 kronor. 

Totalt antal aktier uppgår till 7 926 668 à 100 kronor. 

KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET 

Mkr 2005 2004 

Den löpande verksamheten 


Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.* 62,0 142,0 

-58,7 12,3 

Betald skatt - - 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -58,7 12,3 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager - -42,9 

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 117,8 -924,5 

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -175,7 114,9 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -116,6 -840,2 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar - -16,7 

Köpeskilling vid intern överlåtelse av anläggningstillgångar - 483,8 

Försäljning av anläggningstillgångar - 2,7 

Förändring av finansiella tillgångar -0,7 217,3 

Aktieägartillskott -60,0 -248,4 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -60,7 438,7 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 16,3 406,2 

Erhållen utdelning - 75,0 

Erhållna koncernbidrag 55,8 23,3 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 72,1 504,5 

Årets kassaflöde -105,2 103,0 

Likvida medel vid årets början 105,2 2,2 

Likvida medel vid årets slut - 105,2 

* Justeringarna utgör främst nedskrivning av lämnat aktieägartillskott. 

25


FINANSIELL RISKHANTERING 

Koncernens finansverksamhet och hantering av finansiella 

risker hanteras av moderbolaget. Till grund för 

riskhanteringen ligger en av styrelsen fastställd 

finanspolicy. Den övergripande målsättningen är att 

genom en effektiv hantering minimera koncernens 

kapitalkostnader och kontrollera koncernens finansiella 

risker. Med finansiella risker avses fluktuationer 

i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar 

i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsoch 

kreditrisker. 

Valutarisk 

Koncernens kommersiella betalningsflöden ger upphov 

till valutaväxlingar. Nettoflödet från utländsk valuta till 

svenska kronor uppgår totalt till ca 2 000 Mkr per år. 

De viktigaste enskilda valutarelationerna är SEK mot 

EUR, som står för ca 60 procent av det totala valutaflödet, 

respektive SEK mot GBP som står för ca 30 

procent av valutaflödena. 

För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser 

säkrar Setra delar av framtida nettoflöde med 

valutaterminer alternativt valutaoptioner. Av nettoflödet 

i utländsk valuta ska alltid minst 25 procent för 

nästkommande tolvmånadersperiod vara säkrad. Vid 

utgången av 2005 hade koncernen en säkringsgrad 

uppgående till 69 procent. 

Orealiserade kursförluster i valutaterminskontrakt 

uppgick per den 31 december 2005 till 19,9 Mkr. 

Valutaexponering 2005–12–31, Mkr 

Valuta Tolv månaders Säkringar 2006 Snittkurs 

bedömda nettoflöden 

EUR 1 200 1 087 9,21 

GBP 600 277 13,84 

Övriga 200 7 

Summa 2 000 1 371 

26 

Finansieringsrisk 

Setras finansiella nettoskuld uppgick på balansdagen 

till 923 Mkr, fördelat på finansiella skulder och räntebärande 

avsättningar om 925 Mkr samt kassa och bank 

2 Mkr. För att minska risken att framtida kapitalanskaffning 

blir svår har Setra en policy avseende 

likviditetsberedskap. Vidare eftersträvas att lån och 

förfalloprofil på upplåningen sprids över såväl tid 

som motparter. 

De räntebärande lånen utgjordes per den 31 december 

2005 av 600 Mkr i bankkrediter med en återstående 

löptid av ca tre år samt ägarlån om 300 Mkr med en 

återstående löptid av ca fyra år. Utöver ovan nämnda 

finansiering fanns vid utgången av 2005 en outnyttjad 

checkkredit om 400 Mkr. 

Ränterisk 

Koncernens finansieringskostnad påverkas av förändringar 

i marknadsräntorna. 

Räntebindningstiden på koncernens finansiella 

tillgångar och skulder är normalt kort och ska enligt 

koncernens finanspolicy variera mellan en och tolv 

månader. Styrelsen kan dock välja att förlänga räntebindningstiden 

i syfte att begränsa negativa effekter 

av en ränteuppgång. 

Per den 31 december 2005 uppgick den genomsnittliga 

räntebindningen till cirka åtta månader. Under 

2005 har Setra inte använt några derivatinstrument för 

att styra räntebindningen. 

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som 

en ränteförändring orsakar. Om koncernens hela 

låneportfölj skulle löpa med rörlig ränta skulle resultateffekten 

på ett år av en ränteförändring med en procentenhet 

bli 9,2 Mkr, beräknad på den finansiella 

nettoskulden per den 31 december 2005. Eftersom den 

genomsnittliga räntebindningstiden vid utgången av 

2005 var cirka åtta månader får en ränteförändring 

med en procentenhet en resultateffekt om 3,1 Mkr 

under nästkommande tolvmånadersperiod.

Kreditrisk 

En form av kreditrisk är fordringar på kommersiella 

kunder. Koncernens kundkrediter uppgick per den 

31 december 2005 till 556 Mkr. Setra har en kreditförsäkring 

som under 2005 täckte i princip samtliga 

kundkrediter. 

Övriga finansiella risker 

Setra köper årligen ca 170 GWh elkraft. För att minska 

exponeringen mot förändringar i elpriset används 

finansiella säkringar. Av den bedömda förbrukningen 

för 2006 är cirka 25 procent säkrad. 

Marknadsvärdet, orealiserad vinst vid fiktiv stängning, 

på utestående elsäkringskontrakt uppgick vid 

utgången av 2005 till 0,2 Mkr och har ej påverkat 

resultat- och balansräkningen. Resultatet av säkringar 

redovisas i takt med att de förfaller. 

Känslighetsanalys 

Förändring Resultatpåverkan 

före skatt 

Råvarupriser +/– 5 % –/+ 110 Mkr 

Valutor +/– 5 % +/– 100 Mkr 

Försäljningspris på sågade trävaror +/– 5 % +/– 160 Mkr 

Räntesats +/– 1 % –/+ 9 Mkr 

27


REDOVISNINGSPRINCIPER 

ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med 

Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets 

rekommendationer och Akutgruppsuttalanden. 

VÄRDERINGSPRINCIPER MED MERA 

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till 

anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. 

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av 

företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus 

ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 

enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 15 

”Immateriella tillgångar”. 

Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång 

läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de 

framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter 

kostnadsförs när de uppkommer. 

AVSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga 

anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk 

livslängd. 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

Immateriella tillgångar Antal år 

Goodwill 10 år 

Övriga immateriella tillgångar 3-5 år 

Materiella tillgångar 

Industribyggnader 25 år 

Kontorsbyggnader 25-50 år 

Nedlagda kostnader på annans fastighet 10 år 

Markanläggningar 20 år 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år 

Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år 

NEDSKRIVNINGAR 

De redovisade värdena för koncernens tillgångar 

kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det 

finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om 

någon sådan indikation finns, beräknas med tillämpning 

av Redovisningsrådets RR 17 ”Nedskrivningar” 

tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet 

och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning 

28 

görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade 

värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras 

framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är 

tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri 

ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. 

För en tillgång som inte, oberoende av andra tillgångar, 

genererar något kassaflöde, beräknas återvinningsvärdet 

för den kassagenererande enhet som tillgången 

tillhör. 

En nedskrivning reverseras (i normalfallet ej för 

goodwill) om det har skett en förändring av beräkningarna 

som användes för att bestämma återvinningsvärdet. 

En reversering görs endast i den utsträckning 

som tillgångens bokförda värde inte överstiger det bokförda 

värdet som skulle ha redovisats, med avdrag för 

avskrivning, om ingen nedskrivning skulle ha gjorts. 

FORDRINGAR 

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till 

belopp varmed de beräknas inflyta. 

FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA 

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats 

till balansdagens kurs i enlighet med Redovisningsrådets 

RR 8 ”Redovisning av effekter av ändrade 

valutakurser”. Kursdifferenser på rörelsefordringar 

och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan 

differenser på finansiella fordringar och skulder 

redovisas bland finansiella poster. 

I den mån terminskontrakt används för att kurssäkra 

rörelsens fordringar och skulder har terminskursen 

legat till grund för värderingen av motsvarande fordringar 

och skulder. Valutaexponering i eget kapital i 

utländska dotterbolag kurssäkras ej. 

SÄKRING AV FÖRVÄNTADE FRAMTIDA FLÖDEN 

I UTLÄNDSK VALUTA 

Terminskontrakt tecknas även för framtida leveranser. 

Dessa kontrakt motsvaras inte av kundfordringar eller 

leverantörsskulder vid bokslutstillfället. Eventuella 

orealiserade kursdifferenser per balansdagen på denna 

typ av kontrakt har inte tagits in i resultaträkningen. 

Se vidare information om valutarisk under rubriken 

”Finansiell riskhantering” sid 26.

VARULAGER 

Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation 

RR 2:02 ”Varulager”, är upptaget till det 

lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in-först utprincipen, 

respektive nettoförsäljningsvärdet. Därvid 

har inkuransrisk beaktats. I egentillverkade halv- och 

helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader 

och skälig andel av indirekta 

tillverkningskostnader. 

ELKONTRAKT 

För att säkra elpriserna på den el som koncernen köper 

tecknar Setra Group elkontrakt. De realiserade resultaten 

av dessa elkontrakt redovisas löpande i rörelseresultatet 

som en korrigering till elkostnaderna. 

Orealiserade resultat för kontrakt gällande framtida 

elleveranser har inte tagits in i resultaträkningen. Se 

vidare information om elkontrakt under rubriken 

”Finansiell riskhantering” på sid 27. 

SKATT 

Setra Group redovisar inkomstskatter i enlighet med 

Redovisningsrådets RR 9 ”Inkomstskatter”. Koncernens 

totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten 

skatt. Skatteandelen av obeskattade reserver redovisas 

som uppskjuten skatteskuld i koncernredovisningen 

och klassificeras som avsättning. Aktuell skattesats på 

28 procent används vid beräkningen. Skattevärdet av 

outnyttjade underskottsavdrag aktiveras i den mån det 

är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar 

i framtiden. 

AVSÄTTNINGAR (FÖRUTOM UPPSKJUTEN SKATT) 

En avsättning redovisas i enlighet med Redovisningsrådets 

RR 16 ”Avsättningar, ansvarsförbindelser och 

eventualtillgångar” i balansräkningen när företaget har 

ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en 

inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av 

resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig 

uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkningar 

görs för att ta hänsyn till tidseffekten för 

väsentliga framtida betalningar. 

En avsättning för omstruktureringsåtgärder redovisas 

när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts 

och omstruktureringen har antingen påbörjats eller 

annonserats offentligt. 

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA 

För de förmånsbestämda pensionsplanerna tillämpar 

Setra Group i koncernredovisningen från och med 

2004 Redovisningsrådets RR 29 ”Ersättningar till 

anställda”. 

För den förmånsbestämda pensionsplanen i Alecta 

har ingen omräkning gjorts, i enlighet med uttalande 

från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 45. Då det 

för denna plan inte föreligger tillräcklig information 

för att tillämpa RR 29, innebär det att redovisning av 

planen görs som om den vore avgiftsbestämd. 

Moderbolaget fortsätter att redovisa pensionsförpliktelser 

enligt redovisningsrekommendation FAR 4. 

LEASING 

Leasing klassificeras i koncernredovisningen enligt 

Redovisningsrådets RR 6:99 ”Leasingavtal” antingen 

som finansiell eller operationell leasing. Samtliga 

leasingkontrakt inom Setra Group klassificeras som 

operationell leasing vilket i korthet innebär att någon 

tillgångs- eller motsvarande skuldpost inte redovisas 

i balansräkningen. 

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 

Redovisningsrådets rekommendation RR 4 ”Redovisning 

av extraordinära intäkter och kostnader samt 

upplysningar för jämförelseändamål” tillämpas, vilket 

innebär att resultateffekter av särskilda händelser och 

transaktioner av väsentlig betydelse specificeras inom 

respektive resultatbegrepp. 

29


KONCERNREDOVISNING 

Koncernredovisning har upprättats i enlighet med 

Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. 

Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka 

moderbolaget direkt eller genom dotterföretag innehar 

mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har 

ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. 

Dotterföretag redovisas i normalfallet enligt förvärvsmetoden. 

Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv 

av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom 

moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar 

och övertar dess skulder. Från och med förvärvstidpunkten 

inkluderas i koncernredovisningen 

det förvärvade företagets intäkter och kostnader, 

identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell 

uppkommen goodwill. 

Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet 

vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger 

det verkliga värdet på det förvärvade företagets 

identifierbara nettotillgångar. Goodwill redovisas till 

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade 

avskrivningar och eventuell nedskrivning. 

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG 

Utländska dotterföretags bokslut har omräknats enligt 

dagskursmetoden vilket innebär att samtliga tillgångar, 

avsättningar och skulder omräknas till balansdagens 

kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas 

till årets genomsnittskurs. Uppkomna valutakursdifferenser 

förs direkt till eget kapital. 

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT 

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott 

i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets 

Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot 

eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och 

andelar hos givaren, i den mån nedskrivningar ej 

erfordras. 

30 

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. 

Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att 

minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot 

balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella 

skatteeffekt. 

INTRESSEFÖRETAG 

Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har 

lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller 

på annat sätt har ett betydande inflytande över den 

driftsmässiga finansiella styrningen, redovisas enligt 

kapitalandelsmetoden för väsentliga innehav. 

Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen 

bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras 

av koncernens andel i intresseföretagens egna 

kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga 

över- och undervärden. 

I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andel i 

intresseföretags resultat” koncernens andel i intresseföretagens 

resultat efter finansiella intäkter och kostnader 

justerat för eventuella avskrivningar på eller 

upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. 

Koncernens andel i intresseföretagens redovisade 

skatter ingår i koncernens skattekostnader. 

I de fall innehav i intresseföretag har liten betydelse 

redovisas de enligt anskaffningsvärdemetoden. 

FUSIONER 

Under året har ett antal fusioner skett i koncernen. 

Fusionerna redovisas i enlighet med BFNAR 1999:1 

”Fusion av helägt aktiebolag”. Koncernvärdemetoden 

har tillämpats, vilket innebär att de fusionerade dotterföretagens 

tillgångar och skulder har redovisats i 

respektive bolags moderbolag till de värden dessa 

hade i koncernredovisningen.

NOTER 

Belopp i Mkr om inte annat anges 

NOT 1 

Nettoomsättning per geografisk marknad 

Koncernen Moderbolaget 

2005 2004 2005 2004 

Sverige 2 723 2 552 - 220 

Storbritannien 636 589 - 24 

Danmark 357 400 - 2 

Japan 248 228 - 13 

Tyskland 214 234 - 22 

Norge 178 181 - 7 

Spanien 176 167 - 22 

Holland 102 117 - 30 

Övriga 744 811 - 67 

5 378 5 279 - 408 

Nettoomsättning per kundsegment 



Bygghandel 1 290 1 244 - 4 

Distributörer och hyvlerier 1 482 1 481 - 114 

Träindustri 1 150 1 125 - 87 

Importörer 799 810 - 68 

Biprodukter och övriga 

kunder 657 619 - 53 

Interna leveranser - - - 82 

5 378 5 279 - 408 

Av moderbolagets nettoomsättning avser - (20) procent leveranser till 

koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag är obetydliga. 

Sågverksrörelsen i moderbolaget överläts per den 1 maj 2004 till 

dotterbolaget Setra Trävaror AB. 

Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde, 

exklusive jämförelsestörande poster 

Nettoomsättning 2005 2004 

Setra Sågade Trävaror 4 266 4 208 

Setra Byggprodukter 1 438 1 392 

Elimineringar -326 -321 

5 378 5 279 

Rörelseresultat 

Setra Sågade Trävaror -5 -30 

Setra Byggprodukter -25 -11 

Övrigt och elimineringar -27 -29 

-57 -70 

NOT 2 

Övriga rörelseintäkter 



Kursvinster på fordringar/ 

skulder av rörelsekaraktär 

Reavinst från försäljning av 

26,1 26,9 - 25,6 

materiella anläggningstillgångar 0,9 3,6 - 3,2 

Övrigt 12,1 14,7 7,8 18,2 

39,1 45,2 7,8 47,0 

Statligt fraktstöd har erhållits med 29,8 (26,7) Mkr och ingår som 

en kostnadsreducerande post i raden ”Övriga externa kostnader” 

i resultaträkningen. 

NOT 3 

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 



KPMG Bohlins AB 

Revisionsuppdrag 1,0 1,6 0,2 0,4 

Andra uppdrag 0,8 1,0 0,2 1,0 

Övriga revisorer 

Revisionsuppdag 0,1 0,1 - - 

Andra uppdrag 0,1 0,2 - - 

NOT 4 

Leasingavgifter avseende operationell leasing 



Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal 

Räkenskapsårets betalda 

leasingavgifter 42,1 33,7 - 6,2 

Avtalade framtida 

leasingavgifter 48,1 52,6 - - 

Hyresavtal avseende kontor och lokaler 

Räkenskapsårets betalda 

hyresavgifter 13,6 14,2 1,1 0,9 

Avtalade framtida hyresavgifter 21,2 31,6 1,1 1,8 

Avtalade framtida betalningar förfaller till betalning 

inom ett år 38,1 40,1 1,1 0,9 

mellan ett och fem år 30,8 44,1 - 0,9 

senare än fem år 0,5 - - - 

69,4 84,2 1,1 1,8 

NOT 5 

Anställda och personalkostnader 

2005 2004 1) 

Medelantalet varav Medelantalet varav 

anställda män anställda män 

Moderbolaget 

Sverige 15 8 13 6 

Koncernföretag 

Sverige 1 422 1 210 1 453 1 214 

England 26 20 28 20 

Norge 2 2 2 2 

Frankrike 1 - 2 1 

Danmark 4 3 - - 

Totalt koncernföretag 1 455 1 235 1 485 1 237 

Totalt koncernen 1 470 1 243 1 498 1 243 

1) Beräkningssättet för medelantalet anställda har ändrats under 

2005. Medelantalet anställda för 2004 har omräknats. 

Könsfördelning i styrelse och företagsledningen, 

andel kvinnor % 



Styrelsen 

Övriga ledande 

29 17 29 17 

befattningshavare 14 13 14 20 

31


Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

32 

2005 2004 

Varav Varav Varav Varav 

Löner och VD, vVD Sociala pensions- Löner och VD, vVD Sociala pensionsersättningar 

och styrelse kostnader kostnader ersättningar och styrelse kostnader kostnader 

Moderbolaget 

Sverige 14,1 5,2 1) 9,4 4,8 3) 42,5 1) 3,5 20,2 

3) 

4,0 

Koncernföretag 

Sverige 427,4 - 2) 190,5 30,3 402,2 

2) 

0,7 171,6 14,8 

England 10,9 1,8 2,2 0,9 10,5 1,8 1,8 0,8 

Norge 1,1 - 0,4 0,2 1,0 - 0,2 - 

Frankrike 0,5 - 0,3 - 0,7 - 0,3 - 

Danmark 1,6 - 0,2 0,1 - - - - 

Totalt koncernföretag 441,5 1,8 193,6 31,5 414,4 2,5 173,9 15,6 

Totalt koncernen 455,6 7,0 203,0 36,3 456,9 6,0 194,1 19,6 

1) Av beloppet avser 2,3 ( - ) Mkr tidigare VD i moderbolaget. 

2) Styrelserna och VD-befattningarna i de svenska dotterbolagen innehas av personer från koncernledningen. 

Samtliga personer i koncernledningen är anställda i moderbolaget och därför redovisas ej någon ersättning 

till styrelse och VD i de svenska koncernföretagen. 

3) Av moderbolagets pensionskostnader avser 1,0 (0,6) Mkr nuvarande och tidigare VD i moderbolaget. 

Moderbolaget har inga utestående pensionsförpliktelser till gruppen styrelse och VD. 

Ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare 

Styrelsen 

Till styrelsens ordförande och årsstämmovalda ledamöter utgår arvode 

enligt årsstämmans beslut. Den tidigare ordföranden erhöll under 

2005 ett arvode om 0,2 Mkr. Nuvarande ordförande erhåller ingen 

ersättning. Övriga ledamöter erhöll sammanlagt 0,6 Mkr. 

Verkställande direktören 

Lön och övriga förmåner 2005 

Under året har ny verkställande direktör utsetts. Lön och övriga 

förmåner till den nuvarande verkställande direktören har under 2005 

utgått med totalt 2,2 Mkr, varav 0 kr i rörlig del. Lön och övriga 

förmåner till tidigare verkställande direktör har utgått med 2,3 Mkr, 

varav 0 kr i rörlig del. 

Pension 

Avtal om framtida pension innebär pension vid 65 år. 

Ordinarie pension följer ITP-planen med tillägg på lönedelar 

mellan 30 och 50 basbelopp. 

Uppsägning och avgångsvederlag 

Uppsägningstiden är 12 månader från både bolagets och VDs sida. 

Om VD inte erhållit annan anställning under uppsägningstiden förlängs 

uppsägningstiden ytterligare 12 månader. Inkomst från annan anställning 

skall avräknas mot uppsägningslön från bolaget. 

Övriga ledande befattningshavare 

Koncernledningen består av VD och ytterligare sex personer, 

varav en kvinna. 

Lön och övriga förmåner 2005 

Lön och övriga förmåner till övriga ledande befattningshavare har 

under 2005 utgått med totalt 6,6 Mkr, varav 0 kronor som rörlig 

del. 

Pension 

Avtal om framtida pension innebär pension vid 65 år. Ordinarie 

pension följer ITP-planen. 

Uppsägning och avgångsvederlag 

Uppsägningstiden är mellan 12 och 18 månader från bolagets sida. 

Från den anställdes sida är uppsägningstiden mellan 6 och 12 månader. 

Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsvederlag utgå med 

maximalt 12 månader. Avräkning kan göras mot inkomst från annan 

anställning. 

Sjukfrånvaro, procent 

Moderbolaget 


Total sjukfrånvaro som andel av 

ordinarie arbetstid 1 

Andel långtidssjukfrånvaro av 

1 

total sjukfrånvaro 0 0 

Sjukfrånvaro för män ingen uppgift lämnas 

Sjukfrånvaro för kvinnor ingen uppgift lämnas 

29 år eller yngre ingen uppgift lämnas 

30-49 år ingen uppgift lämnas 

50 år eller äldre ingen uppgift lämnas 

Ingen uppgift lämnas för de kategorier för vilka medelantalet anställda 

ej överstiger tio anställda.

NOT 6 

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella 

anläggningstillgångar 



Goodwill -26,3 -20,3 - - 

Övriga immateriella 

anläggningstillgångar -2,5 -1,2 - -0,1 

Byggnader och mark -29,3 -26,8 - -5,2 

Maskiner och andra tekniska 

anläggningar -145,5 -123,2 - -19,7 

Inventarier, verktyg och 

installationer -16,7 -20,1 - -1,6 

-220,3 -191,6 - -26,6 

Nedskrivningar har gjorts av goodwill 6,0 byggnader och mark 6,3 

samt maskiner och andra tekniska anläggningar 32,5. 

NOT 7 

Övriga rörelsekostnader 



Kursförluster på fordringar/ 

skulder av rörelsekaraktär 

Förlust vid avyttring 

-35,6 -7,2 -24,7 -0,5 

av anläggningstillgångar - -1,7 - -122,6 

Övrigt -1,4 -0,4 -0,1 0,0 

-37,0 -9,3 -24,8 -123,1 

NOT 8 

Resultat från andelar i koncernföretag 

Moderbolaget 


Nedskrivning aktier i koncernföretag -60,0 -176,4 

Vinst vid koncernintern aktieöverlåtelse - 104,5 

Anteciperad utdelning från koncernföretag - 75,0 

-60,0 3,1 

NOT 9 

Bokslutsdispositioner i moderbolaget 

Moderbolaget 


Skillnad mellan bokförd avskrivning 

och avskrivning enligt plan - 122,9 

- 122,9 

NOT 10 

Skatt på årets 

resultat 



Aktuell skatt 

Uppskjuten skatt 

Förändringar av aktiverade 

-0,7 6,5 15,6 6,5 

underskottsavdrag - - - - 

Förändringar i temporära skillnader 63,2 -4,9 -3,9 - 

63,2 -4,9 -3,9 - 

Redovisad skatt på årets resultat 62,5 1,6 11,7 6,5 

Avstämning av effektiv skatt 



Resultat före skatt 

Skatt enligt gällande skattesats 

-155,5 -107,7 -120,7 -6,8 

för moderbolaget 

Avskrivning av koncernmässig 

43,5 30,1 33,8 1,9 

goodwill 

Årets utnyttjande av tidigare års 

-4,6 -5,7 - - 

underskottsavdrag 

Ökning av underskottsavdrag utan 

motsvarande aktivering av 

31,7 - - 3,4 

uppskjuten skatt 

Skattefri aktieavyttring och 

- -27,4 -1,5 - 

aktieutdelning 

Nedskrivning av lämnat 

- - - 50,3 

aktieägartillskott - - -16,8 -49,4 

Övrigt -8,1 4,6 -3,8 0,3 

Redovisad effektiv skatt 62,5 1,6 11,7 6,5 

33


NOT 11 

Immateriella anläggningstillgångar 

Koncernen 

Goodwill 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 228,0 

228,0 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Vid årets början -71,9 

Årets avskrivning enligt plan -20,3 

-92,2 

Ackumulerade nedskrivningar 


Årets nedskrivning -6,0 

-16,8 

Planenligt restvärde vid årets slut 119,0 

Koncernen 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 



Investeringar 7,6 

Omklassificeringar 8,4 

19,9 




-4,8 



-1,3 


NOT 12 

Byggnader och mark 



Vid årets början 836,8 18,9 

Investeringar 19,7 - 

Avyttringar och utrangeringar -0,2 - 

Omklassificeringar 6,7 - 


863,0 18,9 

Vid årets början -371,3 -14,0 

Avyttringar och utrangeringar 0,0 - 

Omklassificeringar -0,8 - 

Årets avskrivning enligt plan -23,2 - 

Ackumulerade uppskrivningar 

-395,3 -14,0 

Vid årets början 2,3 - 


2,3 - 

Vid årets början -62,1 -4,9 

Årets nedskrivningar -6,3 - 

-68,4 -4,9 

Planenligt restvärde vid årets slut 401,6 0,0 

Taxeringsvärden, byggnader i Sverige 419,6 15,5 

Taxeringsvärden, mark i Sverige 100,4 12,2 

34 

NOT 13 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 

Koncernen 


Vid årets början 2 135,4 


Avyttringar och utrangeringar -7,2 


2 216,7 


Vid årets början -1 390,0 

Avyttringar och utrangeringar 5,4 



-1 496,8 



Årets nedskrivningar -32,5 

-191,7 


NOT 14 

Inventarier, verktyg och installationer 

Koncernen 




Avyttringar och utrangeringar -13,8 


237,6 






-203,7 




-6,7 


NOT 15 

Pågående nyanläggningar 

Koncernen 



Omklassificeringar -52,2 

4,9

NOT 16 

Andelar i koncernföretag 


12-31 12-31 


Vid årets början 800,4 773,3 

Förvärv av dotterföretag 0,1 - 

Aktieägartillskott 60,0 248,4 

Avyttringar - -221,3 


860,5 800,4 

Vid årets början 

Återföring nedskrivning avyttrade andelar 

-255,5 -212,9 

i koncernföretag - 133,8 

Årets nedskrivningar -60,0 -176,4 

-315,5 -255,5 

Redovisat värde vid periodens slut 545,0 544,9 

Specifikation av moderbolagets andelar i koncernföretag 

Dotterföretag/Org nr/Säte Antal Andel Bokfört 

andelar i % värde 

AssiDomän Timber Holding AB, 

556246-5467, Solna 100 100 416,2 

Setra Trävaror AB, 

556035-2196, Solna 1 668 100 72,1 

Setra Byggprodukter AB, 

556000-8145, Solna 4 760 100 54,0 

Katrineholms Träförädlings AB, 

556022-8578, Uppsala 6 400 100 1,0 

Mellanskog France S.A.R.L., 

Bordeaux, Frankrike 2 040 100 0,2 

Setra Trälyftet AB, 

556627-2851, Solna 1 000 100 0,1 

M&S (Softwood) Ltd., London, 

England och Wales 120 000 75 1,6 

545,0 

Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer 

med andelen av rösterna för totalt antal aktier. 

NOT 17 

Andelar i intresseföretag 



12-31 


12-31 12-31 12-31 


Förvärv av andelar 

0,0 3,5 - 0,4 

i intresseföretag 

Avyttring av andelar 

0,7 - 0,6 - 

i intresseföretag - -3,5 - -0,4 


0,7 0,0 0,6 - 


Återföring nedskrivning avyttrade 

- -1,5 - - 

andelar i intresseföretag - 1,5 - - 

Redovisat värde vid 

- - - - 

periodens slut 0,7 0,0 0,6 - 

Specifikation av moderbolagets och 

koncernens andelar i intresseföretag 

Intresseföretag/Org nr 

Antal Andel Bokfört Andelens 

andelar i % värde hos värde i 

moder- koncernen 

bolaget 

ScandFibre Logistic AB, 

556253-1474 2000 20,0 0,6 0,6 

Svenskt Limträ AB, 

556186-3001 1000 33,3 - 0,1 

NOT 18 

Uppskjuten skattefordran/Uppskjuten skatteskuld 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Uppskjutna skattefordringar 

Underskottsavdrag 58,6 58,6 25,2 25,2 

Lager 0,9 1,3 - - 

Övrigt 23,0 17,2 0,9 4,7 

82,5 77,1 26,1 29,9 

Uppskjutna skatteskulder 

Ackumulerade överavskrivningar 73,7 103,3 - - 

Övrigt 31,4 59,5 - - 

105,1 162,8 - - 

Koncernens sammanlagda underskottsavdrag uppår till 413 (526) Mkr 

vilket motsvarar 116 (147) Mkr i uppskjutna skattefordringar. 

Av dessa redovisas 59 (59) Mkr i balansräkningen för koncernen. 

NOT 19 

Varulager 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Redovisat värde för den del 

av varulagret som redovisas 

till nettoförsäljningsvärde 113,3 91,0 - - 

Justering till följd av ökat 

nettoförsäljningsvärde - - - - 

NOT 20 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Förutbetalda försäkringar 10,0 10,9 0,4 0,1 

Förutbetalda hyror 3,4 6,9 0,3 0,4 

Upplupen bonus från leverantörer 6,8 5,9 - - 

Upplupet fraktstöd 21,5 20,7 - - 

Övriga poster 22,1 24,2 0,1 0,1 

63,8 68,6 0,8 0,6 

NOT 21 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Avsättning PRI 17,6 16,9 - - 

Övriga 6,7 6,1 0,6 0,6 

24,3 23,0 0,6 0,6 

NOT 22 

Övriga avsättningar 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Avsättning för omstruktureringsåtgärder 

13,1 19,9 3,8 1,7 

Övriga - 0,0 - - 

13,1 19,9 3,8 1,7 

Reserv för omstruktureringsåtgärder avser främst kostnader i samband 

med nedläggning av koncernens sågverk i Katrineholm och Skogstorp. 

35


NOT 23 

Övriga skulder till kreditinstitut, långfristiga 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Förfallotidpunkt, 1-5 år från 

balansdagen 600,5 600,7 600,0 600,0 

Förfallotidpunkt, senare än fem år 

från balansdagen - - - - 

600,5 600,7 600,0 600,0 

NOT 24 

Övriga räntebärande skulder, långfristiga 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Förfallotidpunkt, 1-5 år från 

balansdagen 300,0 200,0 150,0 100,0 

Förfallotidpunkt, senare än fem år 

från balansdagen - 100,0 - 50,0 

300,0 300,0 150,0 150,0 

NOT 25 

Checkräkningskredit 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Beviljad kreditlimit 400,0 400,0 400,0 400,0 

Outnyttjad del -400,0 -400,0 -383,7 -400,0 

Utnyttjat kreditbelopp 0,0 0,0 16,3 0,0 

NOT 26 

Bokfört värde och verkligt värde på finansiella tillgångar 

och skulder 

Koncernen 2005-12-31 2004-12-31 

Bokfört Verkligt Bokfört Verkligt 

värde värde värde värde 

Tillgångar 

Likvida medel 2,4 2,4 136,4 136,4 

Kundfordringar 555,7 555,7 529,1 529,1 

Orealiserade vinster, valutaterminer - - - 5,3 

Orealiserade förluster, valutaterminer - -19,9 - - 

Orealiserade vinster, elderivat - 0,2 - - 

Orealiserade förluster, elderivat - - - -5,3 

558,1 538,4 665,5 665,5 

Skulder 

Pensionsskuld 24,3 24,3 23,0 23,0 

Räntebärande skulder 900,8 900,8 900,7 900,7 

Leverantörsskulder 414,4 414,4 565,8 565,8 

1 339,5 1 339,5 1 489,5 1 489,5 

36 

Moderbolaget 2005-12-31 2004-12-31 

Bokfört Verkligt Bokfört Verkligt 

värde värde värde värde 

Tillgångar 

Likvida medel - - 105,2 105,2 

Kundfordringar - - 2,3 2,3 

Orealiserade vinster, valutaterminer - - - 5,3 

Orealiserade förluster, valutaterminer - -19,9 - - 

Orealiserade förluster, elderivat - - - - 

- -19,9 107,5 112,8 

Skulder 

Pensionsskuld 0,6 0,6 0,6 0,6 

Räntebärande skulder 750,0 750,0 750,0 750,0 

Checkräkningskredit 16,3 16,3 - - 

Leverantörsskulder 2,5 2,5 5,8 5,8 

769,4 769,4 756,4 756,4 

NOT 27 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Upplupen löne- och 

semesterlöneskuld 72,7 82,1 1,6 1,6 

Upplupna sociala avgifter 35,1 33,6 0,9 1,1 

Upplupen löneskatt 8,2 8,1 0,9 0,9 

Upplupen bonus till kunder 31,4 23,4 - - 

Övriga poster 82,8 74,0 9,1 11,9 

230,2 221,2 12,5 15,5 

NOT 28 

Ställda säkerheter 



12-31 

För egna skulder och avsättningar 

12-31 12-31 12-31 

Fastighetsinteckningar - 0,5 - - 

Företagsinteckningar 4,2 - - - 

4,2 0,5 - - 

NOT 29 

Ansvarsförbindelser 



12-31 12-31 12-31 12-31 

Garantiförbindelse 0,3 0,3 - - 

Garantiåtaganden, FPG/PRI 0,3 0,3 - - 

Garantiåtagande avseende 

skattetvist i samband med försäljning 

av aktier i tidigare 

dotterföretag - 3,2 - - 

Pensionsförpliktelser 0,1 - - - 

Borgensåtaganden 0,1 - - - 

Borgen till förmån för dotterföretag - - 3,2 - 

0,8 3,8 3,2 -

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV BOLAGETS FÖRLUST 

Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande resultat: 

Nettoresultat för räkenskapsåret 2005 -108 985 tkr 

Balanserad vinst 40 183 tkr 

Summa -68 802 tkr 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att den ansamlade förlusten, -68 802 tkr, 

delvis täcks av nedsättning av reservfonden med 37 288 tkr. Kvarvarande ansamlad 

förlust, -31 514 tkr, föreslås balanseras i ny räkning. 

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning 

blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2006. 

Stockholm den 6 mars 2006 

Gunnar Olofsson Thomas Björklund Håkan Heldesjö 

Styrelseordförande 

Anna-Greta Lundh Tommy Nilsson Anna–Stina Nordmark–Nilsson 

Gösta Utterström Tomas Persson Karin Pedersen 

Kent Torwald 

Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2006 


Ola Forsberg 

Auktoriserad revisor 

37


REVISIONSBERÄTTELSE 

Till årsstämman i Setra Group AB (publ) 

Org nr 556034-8483 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens 

och verkställande direktörens förvaltning i Setra Group AB (publ) för år 2005. Det är 

styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna 

och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, 

koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat 

och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att 

årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information 

i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna 

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de 

betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de 

upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade 

informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande 

om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att 

kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig 

mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören 

på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. 

Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 

och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet 

med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens 

och koncernredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget 

och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen 

och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för 

räkenskapsåret. 

Stockholm den 8 mars 2006 


Ola Forsberg 

Auktoriserad revisor 

38

STYRELSE 

GUNNAR OLOFSSON 

Styrelseordförande sedan 2005. 

Adjungerad till styrelsen 2004. 

Född 1955. 

Verkställande direktör och 

koncernchef Sveaskog AB. 

Övriga styrelseuppdrag: Inga. 

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0 

THOMAS BJÖRKLUND 

Styrelseledamot sedan 2000. 

Född 1947. 

Uppdrag inom Mellanskog med 

dotter- och intressebolag. 

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i 

Skogsägarna Mellanskog Ekonomisk Förening 

och Hagfors Bioenergi AB. Styrelseledamot i 

Mellanskogs Bränsle AB, Skogsägarnas Virkes AB 

och Orsa Biobränsle AB. 


TOMMY NILSSON 


Född 1944. 

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande 

i Axenti A/S, Elajo Invest AB och 

AB Ingeniörsfirma Fritz Egnell. 

Styrelseledamot i Hammar & Co AB m fl. 

Aktieinnehav i Setra Group: 0 

ANNA-STINA NORDMARK-NILSSON 


Född 1956. 

Biträdande landstingsdirektör 

i Stockholms läns landsting. 

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i 

Svenska Kraftnät AB, Västerbottens-Kuriren AB 

och Diös Fastigheter AB. 


ANNA-GRETA LUNDH 

Styrelseledamot sedan 2005. 

Född 1955. 

Verkställande direktör i 

Länsförsäkringar Södermanland. 

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot 

i Klövern, Södermanlands Nyheter och 

Länsförsäkringar AB. 


HÅKAN HELDESJÖ 


Född 1951. 



LARS HOLMGREN 

Adjungerad till styrelsen 2005. 

Född 1952. 

Verkställande direktör i 

Lantbrukarnas Ekonomi AB. 

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande 

i bl a LRF Konsult, LRF Media, 

LRF Försäkring och Svensk Markservice. 

Styrelseledamot i bl a Diös Fastigheter AB, 

Klövern och Kronfågeln Holding. 


GÖSTA UTTERSTRÖM 


Arbetstagarrepresentant. 

Född 1946. 



TOMAS PERSSON 



Född 1971. 



KARIN PEDERSEN 


Suppleant 2003 – 2005. 


Född 1960. 



KENNETH FENDINGE 

Suppleant sedan 2003. 

Ordinarie ledamot 1997 – 2003. 


Född 1950. 


MAGNUS LINDBERG 

Suppleant sedan 2003. 


Född 1972. 


EWA LÖVGREN 

Suppleant sedan 2005. 


Född 1951. 


I samband med att Reinhold Lennebo avgick som verkställande direktör 

för LRF i oktober 2005 lämnade han också sitt styrelseuppdrag i Setra Group. 

Lars Holmgren, verkställande direktör i Lantbrukarnas Ekonomi AB, 

adjungerades då till Setra Groups styrelse. 

39


KONCERNLEDNING 

Setra Groups koncernledning 

i Setras monter 

på Nordbygg-mässan 

i januari 2006. 

Jerker Nyström Pia Ekedahl Mikael Eliasson Kent Torwald Rolf Lindberg Thomas Asplund Stefan Lundin 

KENT TORWALD 

Född 1964, anställd i Setra Group AB sedan 2003. 

Verkställande direktör och koncernchef. 


PIA EKEDAHL 

Född 1967, anställd i Setra Group AB sedan 2005. 

Personaldirektör. 


STEFAN LUNDIN 


Ekonomidirektör. 


MIKAEL ELIASSON 


Marknadschef Industriella segment. 


40 

THOMAS ASPLUND 


Marknadschef Bygghandel. 


JERKER NYSTRÖM 


Chef Sågverk. 


ROLF LINDBERG 


Chef Förädling. 


REVISOR 


Ola Forsberg 

Född 1951. 

Huvudansvarig revisor sedan 2003. 

Auktoriserad revisor sedan 1983.

ADRESSER 

Huvudkontor och ledning 

Bygghandel och 

Industriella segment 

Setra Group AB 

105 22 Stockholm 

Besöksadress 

Gårdsvägen18, plan 5 

169 70 Solna 

Telefon: 08-705 03 00 

Fax: 08-705 03 20 

Säljkontor 

Bygghandel 

Sverige 

Strömsätravägen 16 

127 35 Skärholmen 

Telefon: 08-708 40 00 

Box 37 

814 31 Skutskär 

Telefon: 026-770 87 

Industrigatan 7 

641 34 Katrineholm 

Telefon: 0150-777 00 

Exportgatan 15 A 

422 46 Hisingsbacka 

Telefon: 031-745 65 00 

Box 10 

571 03 Forserum 

Telefon: 0380-55 57 00 

Box 25 

681 21 Kristinehamn 

Telefon: 0550-344 70 

Norge 

PB 5452 Lade 

NO-7442 Trondheim 

Telefon: +47 735 40 711 

CEOS Industriprodukter 

Box 277 

601 04 Norrköping 

Telefon: 011-36 11 60 

Box 10 


Telefon: 0380-55 57 00 

Säljkontor 

Industriella segment 

Sverige och Norge 

Box 10 


Telefon: 0308-55 57 00 

Danmark 

Box 204 

DK-7800 Skive 

Besöksadress: Ulevej 3 

Telefon: +45 97 51 36 33 

Frankrike 

Bureau de Fécamp 

62 Rue de Mer 

FR-76 400 Fécamp 

Telefon: +33 2 35 28 82 12 

BP No 62 

FR-30 015 Bordeaux 

Telefon: +33 5 56 32 52 52 

Italien 

Compagnia del Legno Srl 

Via Div. Nino Nannetti, 67 

IT-310 29 Vittorio Veneto (TV) 

Telefon: +39 0438 940 433 

Japan 

4th floor, Shibakoen 

32 Mori Building 

3-4-30, Shibakoen Minato-ku 

JP-105-0011 Tokyo 

Telefon: +81 3 5404 7560 

Spanien 

Northern Pulp 

Almagro 21 

ES-280 10 Madrid 

Telefon: +34 91 310 16 24 

Storbritannien 

The Barn, Court Farm 

Tithepit Shaw Lane 

Warlingham, Surrey, CR6 9AT, 

UK 

Telefon: +44 1883 627 527 

11 St Mary’s Court 

North Bar Within, Beverly 

East Yorkshire, HU17 8DG, UK 

Telefon: +44 1482 87 00 35 

M&S Softwood Ltd 

Estuary Road 

King’s Lynn 

Norfolk, PE30 2HJ, UK 

Telefon: +44 1553 76 00 71 

Tyskland 

Barkenkoppel 27 

DE-223 91 Hamburg 

Telefon: +49 40 520 1910 

Reichenberger str 5 

DE-912 07 Lauf 

Telefon: +49 91 23 832 77 

Hauptstrasse 17 

DE-546 36 Sefferweich b. 

Bitburg 

Telefon: +49 6569 96 34 74 

Olen Hoff 8 

DE-272 83 Verden 

Telefon: +49 170 417 1184 

Kina 

Room 1012 

Zhonghuangdasha, 

No. 1007 

Zhong Shan Nan Er Road, 

Xuhui District, 

Shanghai 200002, 

CHINA 

Telefon +86 21 64571581, 

+86 21 64571583 

Fax +86 21 64571581 

Övriga marknader 

Vimmerby sågverk 

Hamra 

598 91 Vimmerby 

Telefon: 0492 283 07 

Produktionsenheter 

Förädling 

Storgatan 75 

930 70 Malå 

Telefon: 0953-414 00 

Kvarnåsen 

935 92 Norsjö 

Telefon: 0918-256 00 

Amungsvägen 17 

770 70 Långshyttan 

Telefon: 0225-635 00 

Box 1061 

818 21 Valbo 

Telefon: 026-13 46 60 

(Även HK Förädling) 

Box 37 

814 31 Skutskär 

Telefon: 026-770 87 

Setra sponsrar Konstfacks linje för Inredningsarkitektur och Möbeldesign med virke som bland annat används i projektet ”Plankan Stol”. 

På bilden överst på omslagets baksida tillverkar eleven Patric Sahlén en stol av virke från Setra. Nederst en stol av Pierre Sindre. 

Produktionsenheter 

Sågverk 

Lövholmen Sågverk 

Box 740 

941 28 Piteå 

Telefon: 0911-936 00 

Seskarö Sågverk 

Industrivägen 3 

953 94 Seskarö 

Telefon: 0922-208 00 

Malå Sågverk 

Storgatan 75 

930 70 Malå 

Telefon: 0953-414 00 

Nyby Sågverk 

Box 37 

740 30 Björklinge 

Telefon: 018-56 08 00 

Färila Sågverk 

820 41 Färila 

Telefon: 0651-76 81 00 

Kastet Sågverk 

Box 430 

801 05 Gävle 

Telefon: 026-54 80 00 

Skinnskatteberg 

Sågverk 

Box 100 

739 22 Skinnskatteberg 

Telefon: 0222-452 01 

Hasselfors Sågverk 

695 85 Hasselfors 

Telefon: 0585 485 00 

Heby Sågverk 

744 32 Heby 

Telefon: 0224-368 00 

(Även HK Sågverk) 

Horndal Sågverk 

Timmervägen 1 

744 68 Horndal 

Telefon: 0226-440 00 

Skästra Sågverk 

820 40 Järvsö 

Telefon: 0651-322 60 

Vimmerby Sågverk 

Hamra 

598 91 Vimmerby 

Telefon: 0492-283 00

Setra Group AB 

105 22 Stockholm 

tel 08 705 03 00 

www.setragroup.se 

info@setragroup.se 

SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005

SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?