Projektprogram - Nya Karolinska Solna
Projektprogram - Nya Karolinska Solna Projektprogram - Nya Karolinska Solna
NYA KAROLINSKA SOLNA Projektprogram November 2007
- Page 3 and 4: 1. Inledning ......................
- Page 5 and 6: 1.1 Det nya universitetssjukhusets
- Page 7 and 8: 2. Presentation aV Förslaget 8 nya
- Page 9 and 10: 2.1 Projektmål: - sjukvård, forsk
- Page 11 and 12: operation Den nya operationsavdelni
- Page 13 and 14: 2.1.2. konceptlösningar som stödj
- Page 15 and 16: 2.1.3 Fysiska och funktionella samb
- Page 17 and 18: p a t i e n t p e r s p e k t i v e
- Page 19 and 20: finierade zoner för undervisning,
- Page 21 and 22: a k a d e m i s k a stråket Akadem
- Page 23 and 24: 2.2.4 god tillgänglighet och väl
- Page 25 and 26: 2.2.4.2 inre logistik NKS är ett s
- Page 27 and 28: 2.4 Projektmål: - Projektet ska s
- Page 29 and 30: v a l d generalitetsnivå Den före
- Page 31 and 32: 2.4.3 generell och multifunktionell
- Page 33 and 34: (dieselgeneratoranläggning) som vi
- Page 35 and 36: 2.5 Projektmål: - sjukhuset och de
- Page 37 and 38: 2.5.4 entréplatsen till sjukhuset
- Page 39 and 40: halter av flera olika läkemedel ha
- Page 41 and 42: de omfattande takytorna. Exakt plac
- Page 43 and 44: n y a f ö r u t s ä tt n i n g a
- Page 45 and 46: Innan detaljplan för NKS-området
- Page 47 and 48: 4. strategi För genomFöranDe aV P
- Page 49 and 50: 5. reDoVisning aV Den genomFörDa P
- Page 51 and 52: 6.20 Barnutredning, ”strategigrup
NYA KAROLINSKA SOLNA<br />
<strong>Projektprogram</strong><br />
November 2007
1. Inledning ............................................................... 2<br />
1.0 Projektets bakgrund ............................................ 3<br />
1.1 Det nya sjukhusets uppdrag ...................................... 4<br />
1.2 Vision ....................................................................... 5<br />
1.3 Projektmål ................................................................ 5<br />
1.4 aktuella delmål ......................................................... 6<br />
2. Presentation av Förslaget ................................... 8<br />
2.0.1 Utveckling från idé till förslag i projektprogram ......... 8<br />
2.0.2 Huvudidéer ............................................................... 9<br />
2.1 Projektmål: Sjukvård, forskning och<br />
undervisning ska vara så integrerade<br />
att de effektivt stödjer framtagande<br />
och spridning av ny kunskap .............................. 12<br />
2.1.1 initialt aktuell verksamhetsbild<br />
(innehåll vid inflyttning) ......................................... 12<br />
2.1.2 konceptlösningar som stödjer ett multidisciplinärt<br />
och tvärvetenskapligt arbetssätt .............................. 20<br />
2.1.3 Fysiska och funktionella samband till ki<br />
som stärker samarbetsmöjligheter .......................... 24<br />
2.1.4 komperativ medicin/forskning................................. 25<br />
2.1.5 Förutsättningar för ett patienthotell ........................ 25<br />
2.2 Projektmål: Projektet skall skapa<br />
attraktiva och mänskliga miljöer med<br />
höga arkitektoniska värden både inom<br />
och i anslutning till sjukhuset.............................. 26<br />
2.2.1 stimulerande, trygga och attraktiva miljöer ............. 27<br />
2.2.2 konsten i nks ......................................................... 34<br />
2.2.3 kontakt med gårdar, akademiska stråket<br />
och sjukhusparken ................................................. 34<br />
2.2.4 god tillgänglighet och väl fungerande transporter<br />
inom staden och sjukhuset ..................................... 40<br />
2.3 Projektmål: Vård- och stödprocesserna<br />
skall effektiviseras och resursutnyttjande<br />
optimeras .............................................................. 46<br />
2.3.1 Vårdprocesser ......................................................... 46<br />
2.3.2 stödprocesser ......................................................... 47<br />
2.4 Projektmål: Projektet ska så långt möjligt<br />
arbeta med generella lösningar som tillåter<br />
kontinuerlig verksamhetsutveckling................... 48<br />
2.4.1 generella byggnader som förutsättning för<br />
flexibelt utnyttjande ................................................ 48<br />
2.4.2 Utbyggbara tekniska system för framtida<br />
förändringar och expansion .................................... 54<br />
2.4.3 generell och multifunktionell utformning<br />
av lokaler ................................................................ 56<br />
2.4.4 tekniska system med hög driftsäkerhet<br />
och flexibilitet ......................................................... 59<br />
2.4.5 lösningar som minimerar underhåll och<br />
underlättar ombyggnader ....................................... 60<br />
INNEHÅllSFÖRTECKNING<br />
2.4.6 konceptlösningar utifrån höga krav på<br />
säkerhet och integritet ............................................ 62<br />
2.5 Projektmål: Sjukhuset och dess<br />
verksamhet ska ges en prioriterad<br />
och tydlig roll i staden ......................................... 64<br />
2.5.1 Universitetssjukhus med stark identitet och högt<br />
arkitektoniskt värde ................................................ 64<br />
2.5.2 mötet med befintlig bebyggelse.............................. 65<br />
2.5.3 samordning av sjukhuset och<br />
utbyggnad av stadsdelen ........................................ 66<br />
2.5.4 entréplatsen till sjukhuset och ki.<br />
Den urbana integrationen och mötet<br />
mellan stockholm och solna ................................... 68<br />
2.6 Projektmål: Projektet ska, på<br />
alla nivåer, arbeta utifrån<br />
hållbarhetsperspektivet ....................................... 70<br />
2.6.1 minimering av tillförd energi ................................... 72<br />
2.6.2 miljöanpassade försörjningssystem.......................... 75<br />
2.6.3 optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv ........ 77<br />
3. Riskanalys och konsekvensbeskrivning ......... 78<br />
3.1 risker som kan påverka genomförandeprocessen .... 80<br />
3.1.1 trafik och tillgänglighet ........................................... 80<br />
3.1.2 Verksamhet ............................................................ 82<br />
3.1.3 Bostäder ................................................................. 82<br />
3.1.4 samordning parallella projekt och<br />
paralella intressen ................................................... 83<br />
3.1.5 myndighetsprocess/planprocess .............................. 83<br />
3.1.6 sjukvårdens och områdets framtida utveckling ........ 84<br />
3.2 landstingsägda beslut nödvändiga för<br />
uppfyllande av projektmål ....................................... 85<br />
3.3 icke landstingsägda beslut nödvändiga för<br />
uppfyllande av projektmål ....................................... 86<br />
3.4 sammanställning av risker ....................................... 86<br />
3.5 Fortsatt hantering av risker...................................... 87<br />
4. Strategi för genomförandet av projektet ..... 88<br />
4.1 analys av när senast i planeringsprocessen<br />
beslut måste fattas om sjukhusets<br />
uppdrag och verksamhetsinnehåll ........................... 88<br />
4.2 Finansiering av forskningslokaler och lokaler<br />
som nyttjas av ki ..................................................... 89<br />
4.3 rivning av byggnader inom byggområdet ............... 89<br />
4.4 Förkortning av genomförandetiden med 2 år<br />
jämfört med huvudtidplanen från tävlingsförslaget . 90<br />
4.5 möjligheter till tidigarelagd inflyttning ..................... 91<br />
5. Redovisning av den genomförda processen . 92<br />
6. Referensmaterial - underliggande material<br />
och utredningar .................................................. 94<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 1
1. inleDning<br />
1.1 Det nya sjukhusets uppdrag ...................................... 4<br />
1.2 Vision ....................................................................... 5<br />
1.3 Projektmål ................................................................ 5<br />
1.4 aktuella delmål ......................................................... 6<br />
1.<br />
2 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Att planera för och färdigställa ett helt nytt universitets-<br />
sjukhus är ett för svenskt vidkommande unikt uppdrag<br />
där erfarenheter och inspiration hämtas från många källor,<br />
i Sverige och utomlands, och vävs samman till ett färdigt<br />
förslag. Uppgiften är komplex och sträcker sig över en<br />
lång tidsperiod och sker i flera steg, varav framställningen<br />
av detta projektprogram är ett avgörande steg.<br />
<strong>Projektprogram</strong>met redogör för det förslag till nytt<br />
universitetssjukhus i <strong>Solna</strong>, kallat <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong><br />
(förkortat NKS), som arbetats fram av <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong><br />
<strong>Solna</strong>-projektet inom Landstingsstyrelsens förvaltning på<br />
uppdrag av Stockholms läns landstingsfullmäktige.<br />
Enligt landstingsfullmäktiges uppdrag, har projektprogrammet<br />
haft fokus på att ta fram ett konceptförslag<br />
som kan utgöra grund för beräkning av investeringskostnader,<br />
byggnadsvolym och verksamhetsinnehåll, samt för<br />
planarbetet. <strong>Projektprogram</strong>met är således inte att jämföra<br />
med ett en färdig programhandling.<br />
<strong>Projektprogram</strong>met ska ses som ett konceptprogram<br />
som föreslår huvudidéer, övergripande struktur och lösningar,<br />
gestaltning, inre och yttre miljöer och tekniska<br />
system för det nya sjukhuset. <strong>Projektprogram</strong>met är en<br />
utgångspunkt för det fortsatta arbetet, och det redogör<br />
också för de processer som pågår bl a vad gäller planarbete<br />
för området.<br />
<strong>Projektprogram</strong>met har två huvudsakliga syften:<br />
- att redovisa och illustrera det konceptuella förslaget<br />
till nytt universitetssjukhus i <strong>Solna</strong>, som nu föreläggs<br />
Stockholms läns landstingsfullmäktige för beslut.<br />
- att utgöra ett styrdokument inom ramarna för det<br />
fortsatta projektarbetet.<br />
läsanvisningar<br />
<strong>Projektprogram</strong>met struktur utgår i huvudsak från projektets<br />
hittillsvarande styrdokument Uppdragsramar för<br />
projektprogram (december 2006).<br />
<strong>Projektprogram</strong>met domineras till omfånget av kapitel<br />
2, Förslaget. Dispositionen i kapitel 2 utgår från sex projektmål,<br />
som ligger till grund för projektet, med ett antal<br />
underrubriker under respektive projektmål.<br />
Det är värt att påpeka att vissa beskrivningar av sjukhuset<br />
förekommer på ett likartat sätt flera gånger i texten pga<br />
att de naturligt faller in under flera projektmåls rubriker.<br />
För att kunna presentera ett projektprogram med så<br />
god läsbarhet som möjligt har vi undvikit att lägga in hänvisningar<br />
eller fotnoter i texterna.<br />
Till projektprogrammet hör ett antal beslutsunderlagspaket<br />
listade under punkt 6, ”Referensmaterial - underliggande<br />
material och utredningar”, som i detalj beskriver<br />
bakgrunden till lösningar som NKS-projektet rekommenderar.<br />
Varje enskilt beslutsunderlagspaket är kopplat till<br />
ett avsnitt i projektprogrammet och har därför samma<br />
rubrik som underrubriken i projektprogrammet, t ex<br />
” Tekniska system med hög driftsäkerhet och flexibilitet”.<br />
Referensmaterialet kan beställas från NKS-kansliet, epost:<br />
kontakta.nks@sll.se<br />
1.0<br />
Projektets bakgrund<br />
Inom hälso- och sjukvård, medicinsk forskning och utbildning,<br />
biomedicinsk vetenskap och medicinteknik pågår<br />
en snabb utveckling som ställer nya krav på moderna<br />
lösningar för vårdens organisation och fysiska miljöer.<br />
Forskningsgenombrott sker kontinuerligt inom flera områden<br />
och nya möjligheter för prevention, diagnostik och<br />
behandling introduceras. Samtidigt uppstår nya behov<br />
från patienter, personal och forskare av moderna, attraktiva,<br />
mänskliga och integrerade vårdmiljöer.<br />
Allt detta ställer krav på nya lösningar för ett universitetssjukhus<br />
organisation, samband, logistik och fysiska<br />
miljöer.<br />
Stockholm läns landsting har under 2000-talet genomfört<br />
ett omfattande utredningsarbete i syfte att kartlägga,<br />
analysera och bemöta de aktuella krav som ställs på<br />
dagens och framtidens vårdgivare, liksom på sjukvårdsstrukturen<br />
i Stockholms län.<br />
Stockholms läns landstings Universitetssjukhusutredning<br />
(SNUS 2001), 3S-utredningen om Stockholms läns<br />
sjukvårdsstruktur, särskilda utredningar om barnsjukvård<br />
och laboratoriemedicin samt utredningar 0m fastighetsbeståndet<br />
på <strong>Karolinska</strong>-tomten i <strong>Solna</strong>, har alla kommit<br />
fram till samma sak: Stockholms läns landsting behöver<br />
ett nybyggt universitetssjukhus i <strong>Solna</strong>, som kan leva upp<br />
till framtidens krav på mänskliga miljöer, effektivitet och<br />
nära samband mellan samverkande verksamheter inom<br />
vården och mellan vård, forskning och utbildning.<br />
1. INlEdNING<br />
Den 10 maj 2005 beslutade landstingsfullmäktige i enlighet<br />
med landstingsstyrelsens förslag<br />
• att uppdra åt landstingsstyrelsen att fortsätta planeringen<br />
för ett nytt universitetssjukhus<br />
• att ange de preliminära lokalbehoven på <strong>Karolinska</strong><br />
Universitetssjukhuset <strong>Solna</strong>s område med utgångspunkt<br />
i 3S-utredningen<br />
• att uppdra åt landstingsstyrelsen att utarbeta<br />
program för projektet via en inbjuden formgivningstävling.<br />
Tävlingen avser utformning av ny<br />
sjukhusbyggnad och nya forskningslaboratorier.<br />
Landstingsstyrelsen ska fastställa program för formgivningstävlingen<br />
samt utse jury<br />
• att uppdra åt landstingsstyrelsen att förelägga fullmäktige<br />
förslag till beslut om genomförande samt<br />
projektramar baserat på programhandlingar för ett<br />
nytt universitetssjukhus<br />
• att uppdra åt landstingsstyrelsens allmänna utskott<br />
att vara parlamentariskt ledningsorgan för det fortsatta<br />
arbetet<br />
• att uppdra åt landstingsstyrelsen att fatta beslut om<br />
projektorganisation för det fortsatta arbetet.<br />
I den formgivningstävling som därpå arrangerades deltog<br />
fem internationellt sammansatta team av arkitekter<br />
och tekniska konsulter. Dessa hade valts ut bland nitton<br />
ursprungliga ansökningar till tävlingen. Tävlingsförlagen<br />
bedömdes anonymt av en jury med representanter från<br />
Stockholm läns landsting, <strong>Karolinska</strong> Universitetssjukhuset,<br />
<strong>Karolinska</strong> Institutet, Stockholm Stad, <strong>Solna</strong> Stad,<br />
Locum AB, Akademiska hus i Stockholm AB samt Sveriges<br />
Arkitekter. Till vinnare i tävlingen korade juryn enhälligt<br />
förslaget ”Forum <strong>Karolinska</strong>”, skapat av White arkitekter<br />
AB, Stockholm. Juryns beslut offentliggjordes i augusti<br />
2006 och fastställdes av landstingsstyrelsen den 19 september<br />
2006.<br />
Därpå vidtog arbetet med att bearbeta det vinnande<br />
förslaget samt utveckla det till ett projektprogram, som i<br />
form av detta dokument nu läggs fram som del av beslutsunderlaget<br />
för ett beslut om investering av ett nytt universitetssjukhus<br />
i Stockholms läns landstingsfullmäktige.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 3
1.1<br />
Det nya universitetssjukhusets<br />
uppdrag<br />
Uppgiften för det nya universitetssjukhuset <strong>Nya</strong><br />
<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är att bedriva vård, forskning<br />
och utbildning av betydande omfattning och yppersta<br />
kvalitet.<br />
Det nya universitetssjukhuset ska vara navet i ett<br />
nationellt och internationellt konkurrenskraftigt<br />
universitetssjukvårdssystem.<br />
Det ska vara ett specialsjukhus för regionen med<br />
inriktning på högspecialiserad och specialiserad<br />
vård.<br />
Det nya universitetssjukhuset ska inta en central<br />
roll vid utvecklingen av stockholmsregionen till<br />
ett biomedicinskt kraftcentrum.<br />
Ambitionen är att skapa ett nytt universitetssjukhus<br />
med ett nytt verksamhetsuppdrag och med väsentligt förbättrade<br />
förutsättningar att åstadkomma en väl fungerande<br />
integration mellan vård, forskning och utbildning.<br />
Sjukvårdsuppdraget måste på bästa sätt balanseras<br />
mot forskningsuppdraget och relateras till utbildningsuppdraget.<br />
God samverkan mellan vård, forskning och<br />
utbildning är således grundläggande och ska genomsyra<br />
planeringen av sjukhuset.<br />
Genom goda fysiska samband och en väl utvecklad infrastruktur<br />
kan vården, forskningen och undervisningen<br />
tillsammans och var för sig stödja framtagandet av ny<br />
kunskap och avancerad vård och behandling.<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska ha en tydligare inriktning<br />
mot högspecialiserad och specialiserad vård än vad som<br />
är fallet vid dagens <strong>Karolinska</strong>. Teknikintensiv, kompetens-<br />
och resurskrävande vård ska koncentreras till NKS,<br />
som utvecklas till ett remiss- och hänvisningssjukhus för<br />
hela regionen och landet. Motivet för att i högre grad än<br />
idag koncentrera högspecialiserad vård till ett sjukhus är<br />
de allt viktigare sambanden mellan forskning och utveckling<br />
av specialiserad vård. En stor del av utrustningen och<br />
kompetensen måste kunna samutnyttjas mellan sjukhu-<br />
4 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
sets olika vård- och forskningsverksamheter och förutsättningar<br />
skapas för snabb kunskapsöverföring mellan<br />
grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård.<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska utformas så att det kan bereda<br />
plats för alla former av högspecialiserade och resurskrävande<br />
verksamheter som finns i Stockholmsregionen.<br />
Det ska även kunna ta ett ökat regionalt sjukvårdsansvar<br />
för den högspecialiserade vården jämfört med dagens <strong>Karolinska</strong><br />
<strong>Solna</strong>. Bassjukvårdsuppdraget bör därför minska<br />
jämfört med idag och akutmottagningen på NKS bör ställas<br />
om till huvudsakligen en remiss/hänvisningsenhet för<br />
regionen samt för svåra akutfall som anländer med ambulans<br />
eller helikopter. Samtidigt dimensioneras det nya<br />
universitetssjukhuset så att viss bassjukvård/specialistvård<br />
kan utföras här med syfte att kunna tillgodose undervisningsuppdraget.<br />
Det är av flera skäl för tidigt att i detta projektprogram<br />
föreslå vilket verksamhetsuppdrag NKS bör ha för sjukvård,<br />
forskning och utbildning. Detta bör istället ske så<br />
sent som möjligt, med det föreslagna datumet 31 december<br />
2010.<br />
Ett av de viktigaste motiven för att avvakta med att<br />
fastställa verksamhetsinnehåll är den snabba medicinska<br />
och tekniska utvecklingen. Så är t ex högspecialiserad vård<br />
ett över tiden föränderligt begrepp vilket gör att det som<br />
är högspecialiserade vård idag inte nödvändigtvis är det<br />
när NKS tas i drift om drygt åtta år.<br />
Ett annat skäl för att hålla verksamhetsinriktningen<br />
öppen är ansvarskommiténs förslag om färre och större<br />
landsting som kan komma att få konsekvenser också för<br />
Stockholm läns landsting. Även inom Stockholms läns<br />
landstings sjukvårdsstruktur kan förändringar komma till<br />
stånd som påverkar NKS uppdrag. Ytterligare skäl att avvakta<br />
är det pågående arbetet med profileringen av verksamheter<br />
inom dagens <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset<br />
mellan <strong>Solna</strong> och Huddinge.<br />
1.2<br />
Vision<br />
d e t n y a u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t ä r:<br />
- integrerat men självständigt<br />
- föränderligt men beständigt<br />
- effektivt men respektfullt och mänskligt<br />
- en lyckad förening av kreativitet,<br />
produktivitet och omtanke<br />
Redan i projektets initiala skede, i tävlingsprogrammet,<br />
formulerades visionen för det framtida universitetssjukhuset.<br />
Visionen berör alla sjukhusets intressenter och omfattar<br />
alla aspekter på och dimensioner av det nya universitetssjukhuset,<br />
från den mest övergripande nivån ner till<br />
minsta detaljnivå.<br />
1.3<br />
Projektmål<br />
1. INlEdNING<br />
Planeringen av ett nytt universitetssjukhus sträcker sig<br />
över en lång tidsperiod och sker i många steg och i många<br />
sammanhang. Under denna process är det viktigt att ha<br />
samma utgångspunkter och samma mål att arbeta mot,<br />
men också att följa upp och stämma av de övergripande<br />
målsättningarna.<br />
I NKS-projektet har de övergripande målsättningarna<br />
stämts av vid hittills två tillfällen:<br />
• i oktober 2005 godkände lanstingsstyrelsen Tävlingsprogram<br />
för formgivningstävling gällande ett<br />
nytt universitetssjukhus vid <strong>Karolinska</strong> i <strong>Solna</strong>.<br />
• i september 2006 fastställde landstingsstyrelsen<br />
juryns beslut i enlighet med Tävlingsresultatet och<br />
utsåg det vinnande förslaget.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 5
På grundval av de fattade politiska besluten fastställde<br />
projektets styrgrupp i den 2006 Uppdragsramar för projektprogram.<br />
Detta dokument har varit projektets övergripande<br />
styrdokument. Här har 6 projektmål formulerats<br />
som styr hela planerings- och genomförandeprocessen.<br />
Dessa projektmål utgör också grundstruktur för presentationen<br />
av förslaget i detta projektprogram.<br />
Projektmål:<br />
• Sjukvård, forskning och undervisning ska<br />
vara så integrerade att de effektivt stödjer<br />
framtagande och spridning av ny kunskap för<br />
vård av svårt sjuka och skadade patienter.<br />
• Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga<br />
miljöer med höga arkitektoniska värden både<br />
inom och i anslutning till sjukhuset.<br />
• Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet<br />
optimeras.<br />
• Projektet ska, så långt möjligt, arbeta med<br />
generella lösningar som tillåter kontinuerlig<br />
verksamhetsutveckling.<br />
• Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en<br />
prioriterad och tydlig roll i staden.<br />
• Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån<br />
hållbarhetsperspektivet.<br />
De övergripande projektmålen kommer att i varje skede<br />
av projektets fortsättning att brytas ner till ett antal relevanta<br />
delmål att styra mot.<br />
6 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
1.4<br />
aktuella delmål<br />
<strong>Projektprogram</strong>met har ambitionen att vara ett beslutsunderlag<br />
med så stor säkerhet som möjligt för kostnadsberäkning<br />
och genomförandeplanering. Arbetet har därför<br />
inledningsvis inriktats på att identifiera volym- och kostnadsbärande<br />
områden i utformningen av sjukhuset, samt<br />
projektrisker. Särskild vikt har lagts på att beakta miljöaspekter<br />
och minimera projektets miljöpåverkan.<br />
Följande delmål har formulerats för projektprogrammet,<br />
och arbetet har hittills fokuserats på att utreda dessa<br />
områden mer detaljerat:<br />
• Föreslå den initialt aktuella verksamhetsbilden av<br />
vissa grundläggande verksamheter som underlag för<br />
kalkylering, fortsatt programmering och projektering<br />
utifrån angivna dimensionerande data.<br />
• Klargöra när senast i planerings- och byggprocessen<br />
beslut måste fattas om sjukhusets verksamhetsuppdrag<br />
och verksamhetsinnehåll.<br />
• Hitta fysiska och funktionella samband till <strong>Karolinska</strong><br />
institutet som stärker samarbetsmöjligheter.<br />
• Klargöra volymässigt behov och finansiering av forskningslokaler<br />
och övriga lokaler tillhörande KI.<br />
• Gemensamt med KI utforma lokaler för djurexperimentell<br />
forskning.<br />
• Klargöra de kommersiella och verksamhetsmässiga<br />
förutsättningarna för ett sjukhusnära hotell med<br />
minst 100 patientplatser.<br />
• Utforma byggnaderna generellt som förutsättning för<br />
flexibelt utnyttjande.<br />
• Hitta utbyggbara tekniska system med tanke dels på<br />
verksamhetens framtida förändringar, dels möjligheter<br />
till expansion.<br />
• Ge tekniska system en hög driftsäkerhet och flexibilitet.<br />
• Utforma lokalerna generellt och multifunktionellt<br />
(genom multiplicerbara typblock och typrum).<br />
• Hitta konceptlösningar som minimerar underhåll och<br />
underlättar ombyggnader.<br />
• Hitta och utveckla miljöanpassade försörjningssystem.<br />
• Hitta och utveckla konceptlösningar utifrån högt<br />
ställda krav på säkerhet och integritet.<br />
• Hitta konceptlösningar som minimerar användning<br />
av tillförd energi.<br />
• Erbjuda stimulerande, trygga och attraktiva miljöer för<br />
patienter, anhöriga, personal, forskare och studenter.<br />
• Hitta konceptlösningar som kan stödja ett multidisciplinärt<br />
och tvärvetenskapligt arbetssätt.<br />
• Utveckla ljusgårdarna, det Akademiska stråket och<br />
kontakten med sjukhusparken utifrån mänskliga<br />
behov av sol, ljus och grönska.<br />
1. INlEdNING<br />
• Både inom sjukhuset och inom staden skapa förutsättningar<br />
för god tillgänglighet och väl fungerande<br />
transporter.<br />
• Ge sjukhuskomplexet en stark identitet med högt<br />
arkitektoniskt värde.<br />
• Hitta ett medvetet sätt att möta befintlig bebyggelse.<br />
• Samordna den planerade utbyggnaden av stadsdelen<br />
(Norra station) med sjukhusprojektet.<br />
• Utforma entréplatsen till sjukhuset respektive KI så<br />
att den stimulerar det urbana integrationen i sjukhusområdet<br />
och mötet mellan Stockholm och <strong>Solna</strong>.<br />
• Hitta den optimala kostnaden utifrån livscykelperspektiv.<br />
• Undersöka när thoraxbyggnaderna måste rivas och<br />
verksamheten flyttas för att ge plats för det nya universitetssjukhuset.<br />
• Hitta sätt och metoder för att förkorta genomförandetiden<br />
för projektet med ca två år jämfört med huvudtidplanen<br />
baserad på tävlingsförslaget.<br />
• Undersöka möjligheten till en tidigarelagd delinflyttning.<br />
<strong>Projektprogram</strong>mets förslag svarar mot ovanstående projektmål<br />
och aktuella delmål.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 7
2. Presentation<br />
aV Förslaget<br />
8 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
2.0.1. Utveckling från tävlingsidé<br />
till projektprogrammets förslag<br />
Förslaget till <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> har tagits fram i flera<br />
steg och i stor idékonkurrens. Till grund för förslaget ligger<br />
flera landstingsinterna utredningar.<br />
2.1 Projektmål: sjukvård, forskning och<br />
undervisning ska vara så integrerade<br />
att det effektivt stödjer framtagande<br />
l o k a l i s e r i n g e n<br />
och spridning av ny kunskap ................................... 12<br />
Redan i Stockholms läns landstings SNUS-utredning<br />
2.2 Projektmål: Projektet ska skapa<br />
identifierades lokaliseringen i <strong>Solna</strong> som den med störst<br />
attraktiva och mänskliga miljöer med<br />
höga arkitektoniska värden både inom<br />
möjligheter till goda integrationslösningar mellan vård,<br />
och i anslutning till sjukhuset .................................. 26 forskning och utbildning. Placeringen har också prövats<br />
2.3 Projektmål: Vård- och stödprocesser<br />
i tre parallella uppdrag till oberoende arkitektkontor som<br />
ska effektiviseras och resursutnyttjande<br />
undersökt möjligheterna och begränsningarna med den<br />
optimeras ............................................................... 46<br />
föreslagna lokaliseringen.<br />
2.4 Projektmål: Projektet ska så långt möjligt<br />
arbeta med generella lösningar som tillåter<br />
kontinuerlig verksamhetsutveckling......................... 48 f o r m g i v n i n g s t ä v l i n g e n<br />
2.5 Projektmål: sjukhuset och dess verksamhet<br />
I nästa steg – formgivningstävlingen - var syftet dels att<br />
ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden ........... 64 hitta ett högkvalitativt förslag till utformning av sjukhuset<br />
2.6 Projektmål: Projektet ska, på alla nivåer,<br />
dels att hitta en kreativ partner för det fortsatta arbetet<br />
arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet ..................... 70 med att utveckla det föreslagna konceptet. I en konkurrens<br />
av 19 kompetenta team valdes de fem bäst meriterade<br />
ut för att göra sin tolkning av tävlingsuppgiften. De<br />
tävlande skulle föreslå en lösning där frågor kring verksamhetssamband,<br />
gestaltning, långsiktig hållbarhet, tra-<br />
2.<br />
fik och logistik utvecklas till en helhet, som med stöd av<br />
modern teknik kan möta sjukvårdens och forskningens<br />
krav på oförutsedda förändringar långt in i framtiden.<br />
d e t v i n n a n d e förslaget<br />
White arkitekter AB, Stockholm, vann tävlingen med förslaget<br />
”Forum <strong>Karolinska</strong>”. Motiveringen löd:<br />
”Förslaget Forum <strong>Karolinska</strong> har en enkel, effektiv och<br />
hållbar strukturell uppbyggnad, en överlägsen inre logistik,<br />
god inre miljö, stadsbyggnadsmässiga kvaliteter och ett<br />
arkitektoniskt gestaltningskoncept som sammantaget ger<br />
förutsättningar att kunna utvecklas till en anläggning av<br />
hög klass. Forum <strong>Karolinska</strong> är också ett förslag som erbjuder<br />
det hållbara huvudgrepp som kommer att krävas i det<br />
fortsatta arbetet att utveckla det högklassiga forskningsoch<br />
undervisningssjukhus som tävlingen syftar till.”<br />
Juryn pekade på ett antal punkter i förslaget som den ansåg<br />
viktiga att utveckla i det fortsatta arbetet. Alla punkter<br />
har beaktats i det genomförda arbetet med projektprogrammet.<br />
Vissa områden måste dock fortsätta att utvecklas<br />
tillsammans med andra intressenter, framför allt med<br />
KI, <strong>Solna</strong> stad och Stockholm stad.<br />
2.0.2. Huvudidéer<br />
s j u k h u s e t i s t a d e n<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> planeras som en helt ny anläggning<br />
och är inte en tillbyggnad till det nuvarande sjukhuset.<br />
NKS lokaliseras till en tomt i sydvästra sjukhusområdet<br />
och sydöstra KI-området på ömse sidor om <strong>Solna</strong>vägen.<br />
Här finns en unik möjlighet att etablera en tät samverkan<br />
mellan det nya universitetssjukhuset och forskningen på<br />
KI.<br />
Den strategiska placeringen i den framväxande stadsdelen<br />
Norra station ger möjlighet till en integration mellan<br />
sjukhuset och stadslivet, där både vården och stadsdelen<br />
drar fördel av ett ömsesidigt utbyte. Ett stort utbud<br />
t o m t e n fö r de t ny a un i v e r s i t e t s s j u k h u s e t li g g e r mellan nu v a r a n d e ka r o l i n s k a un i v e r s i t e t ss<br />
j u k h u s e t i solna (k s ) oc h ka r o l i n s k a in s t i t u t e t (k i ).<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
av service, goda kommunikationer och en känsla av stadsmässighet<br />
gör sjukhuset attraktivt för både personal och<br />
besökare.<br />
Förslaget bygger i grunden på en enkel, rätvinklig<br />
kvartersstruktur som fortsättning på den expanderande<br />
innerstaden. Sjukhusets fotavtryck utgörs av sju kvarter<br />
som inordnar sig i den omgivande stadsstrukturen. Ett<br />
södervänt torg i gränszonen mellan <strong>Solna</strong>, den nya stadsdelen<br />
vid Norra stationsområdet, NKS och KI bildar en<br />
gemensam entréplats.<br />
Det är ett långsträckt sjukhus vars vårdkvarter sträcker<br />
sig från sjukhusparken i öster över till <strong>Karolinska</strong> institutets<br />
entrébyggnad i väster och som passeras igenom av<br />
<strong>Solna</strong>vägen och Gävlegatan. Parallellt med och norr om<br />
vårdkvarteren sträcker sig forskningskvarteren, som är<br />
likartat uppbyggda.<br />
s j u k h u s e t s kv a r t e r s s t r u k t u r<br />
r e d o v i s a d i re l a t i o n ti l l he l a<br />
s t a d s d e l e n s kv a r t e r s s t r u kt<br />
u r .<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 9
10 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
o v a n<br />
d e ge n e r ö s a en t r é h a l l a r n a på to r g n i v å n<br />
e r b j u d e r en va r i e r a n d e oc h av s p ä n d pu b l i k<br />
m i l j ö me d ett ri k t ut b u d av pe r s o n l i g oc h<br />
k o m m e r s i e l l se r v i c e .<br />
v ä n s t e r<br />
h u v u d e n t r é n ti l l ny a ka r o l i n s k a solna få r<br />
e n ga t u a d r e s s vi d ka r o l i n s k a pl a n .<br />
a k a d e m i s k a stråket<br />
Ett öst-västligt grönt stråk - Akademiska stråket - förbinder<br />
sjukhusparken och det befintliga <strong>Karolinska</strong>-området<br />
med KI:s campusområde via en grön parterr eller ekodukt<br />
över <strong>Solna</strong>vägen. På ömse sidor om det Akademiska<br />
stråket etableras kvarter för vård respektive forskning.<br />
Parkstråket utgör universitetssjukhusets gröna lunga och<br />
i gränszonen mellan byggnaderna och stråket skapas en<br />
akademisk miljö som knyter samman vård, forskning och<br />
utbildning. Strukturen integrerar även de befintliga laboratoriekvarteren<br />
i sjukhusparkens västra del samt eventuell<br />
expansion av vården eller laboratorierna.<br />
k ä r n o r o c h m a n t l a r<br />
Varje kvarter består av ett antal kärnor (eller verksamhetskärnor),<br />
som är slutna, inåtvända byggnadskroppar<br />
i tegel, anpassade för vård eller forskning. Kärnorna omgärdas<br />
och förenas ovanför markplanet av en överordnad<br />
transparent mantelstruktur i glas. Manteln sammanbinder<br />
anläggningen med utåtriktade lokaler och kommunikationer.<br />
Mantelns lägre höjd tar ned sjukhusets skala och<br />
möter den omgivande bebyggelsen.<br />
generalitet o c h flexibilitet<br />
Att etablera nya <strong>Karolinska</strong> mitt i stadsdelen, omgiven<br />
av en kvartersstruktur, låser tomten under många decennier<br />
och ställer därför krav på en byggnad som medger ett<br />
varierat nyttjande av lokalerna under hela dess livslängd.<br />
Därför präglas hela projektet av ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv<br />
och generella lösningar. En generell stomme<br />
med väl studerade dimensioner, generella installationer<br />
och flexibla byggtekniska lösningar ger möjlighet att anpassa<br />
lokalerna till framtida förändringar, såväl organisatoriska,<br />
tekniska som medicinska.<br />
GEMENSAMMA<br />
LOKALER<br />
kärna<br />
mantel<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
TEKNIKBYGGNAD<br />
LAB<br />
mantel<br />
kärna<br />
mantel<br />
BEFINTLIGA LAB<br />
KI AKADEMISKA STRÅKET KS<br />
AULA<br />
VÅRD<br />
expansion<br />
expansion<br />
expansion<br />
k v a r t e r e t s ve r k s a m h e t s k ä r n o r bi n d s sa m m a n av up p g l a s a d e<br />
k o m m u n i k a t i o n s s t r å k, ma n t l a r n a. b i l d e n vi s a r om r å d e t s<br />
disposition: vå r d l o k a l e r , fullt ut b y g g d a lablokaler, ge m e ns<br />
a m m a lokaler fö r ki oc h nk s , te k n i k b y g g n a d sa m t ex p a ns<br />
i o n s a r e a.<br />
patienten i c e n t r u m<br />
I <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> skapas attraktiva miljöer där patienter<br />
kan känna sig trygga och väl omhändertagna. Inneliggande<br />
patienter har enkelrum med toalett/dusch och<br />
god plats för anhöriga och vårdteam som kan samlas runt<br />
patienten.<br />
Sjukhusets ger förutsättningar för effektiva flöden där<br />
samverkande enheter ligger nära varandra, vilket medger<br />
få och korta förflyttningar för patienten. Publika zoner är<br />
åtskilda från professionella zoner, vilket stärker patientens<br />
integritet.<br />
u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t de l a s<br />
in i sju kv a r t e r . ett ös tv<br />
ä s t l i g t gr ö n t st r å k ko p p l a r<br />
v å r d k v a r t e r e n i sö d e r me d<br />
l a b o r a t o r i e k v a r t e r e n i<br />
n o r r oc h sj u k h u s p a r k e n i<br />
ö s t e r me d ki :s pa r k i vä s t e r.<br />
t r e kv a r t e r re s e r v e r a s fö r<br />
e x p a n s i o n .<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 11
2.1<br />
Projektmål:<br />
– sjukvård, forskning och undervisning<br />
ska vara så integrerade att det<br />
effektivt stödjer framtagande och<br />
spridning av ny kunskap.<br />
nav i sjukvårdssystemet<br />
Det nya universitetssjukhuset skapas för ett nytt uppdrag<br />
och ska inte ses som ersättningslokaler för det befintliga<br />
<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Sjukhuset ska utvecklas till ett resursoch<br />
kompetensnav i universitetssjukvårdssystemet. Teknikintensiv<br />
kompetens- och resurskrävande vård koncentreras<br />
till sjukhuset.<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska utformas så att det är möjligt<br />
att bereda plats för alla former av högspecialiserade<br />
och resurskrävande verksamheter som idag bedrivs inom<br />
Stockholms läns landsting. <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska även<br />
kunna ta ett ökat regionalt sjukvårdsansvar.<br />
Bassjukvårdsuppdraget bör därför minska jämfört med<br />
idag och akutmottagningen på <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> bör<br />
ställas om till huvudsakligen en remiss- och hänvisningsenhet<br />
för regionen samt för svåra akutfall som anländer<br />
med ambulans eller helikopter. Samtidigt dimensioneras<br />
det nya universitetssjukhuset så att viss bassjukvård/specialistvård<br />
kan utföras här.<br />
2.1.1.<br />
initialt aktuell verksamhetsbild<br />
(innehåll vid inflyttning)<br />
Den medicinska utvecklingen gör att kontinuerliga verksamhetsförändringar<br />
är att vänta. Vi kan också utgå ifrån<br />
fortsatta förändringar av sjukvårdens struktur i Sverige,<br />
där till exempel ansvarsfördelningen mellan högspecialiserade<br />
sjukhus i Mälardalen kan komma att förändras.<br />
12 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Förändringarna kan innebära att <strong>Karolinska</strong> universitets-<br />
sjukhuset får ett utökat regionalt ansvar för flera verksam-<br />
heter.<br />
Detta i sin tur kommer att påverka verksamheternas<br />
dimensionering och placering inom <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />
Det är därför av stor vikt att inte låsa verksamhetsinnehållet<br />
för tidigt och bygga fast sig i lösningar som senare<br />
måste byggas om med förseningar och fördyringar som<br />
följd. Principen för planeringen är istället att översätta och<br />
sammanväga många olika verksamheters specifika krav<br />
till generella lösningar.<br />
generalitet<br />
Programarbetet har under detta tidiga skede inriktats i<br />
första hand på att utveckla en generell byggnadsstruktur<br />
som ger verksamheten flexibilitet att uppfylla villkoren i<br />
enlighet med vård- och forskningsuppdraget. Verksamheters<br />
behov att kunna förändras inom den fasta strukturen<br />
hanteras genom elasticitet, dvs förmågan att växa eller<br />
krympa. Byggnadsstruktur och tekniska system dimensioneras<br />
därför för att tillgodose detta genom en ”inbyggd<br />
utbyggbarhet”. Disponibla ytor har också lagts till, för att<br />
i ett senare skede kunna möta kommande verksamhetskrav,<br />
som i dagsläget ej är möjliga att förutse.<br />
För de funktioner som har specifika krav, men vars placering<br />
i det nya sjukhuset inte är beslutad, har en uppskattad<br />
area reserverats i projektprogrammet, i avvaktan på<br />
det slutgiltiga beskedet gällande sjukhusets profilering.<br />
initial m o d e l l f ö r m a t r i s o r g a n i s a t i o n<br />
Sjukhusbyggnadens inre struktur baseras på en tredimensionell<br />
matrisorganisation, där olika huvudfunktioner<br />
som mottagningar, bild- och funktionsmedicin, operation,<br />
dagvård och vårdavdelningar placeras horisontellt<br />
i sjukhusbyggnaden medan medicinska teman (som t ex<br />
neurovård eller hjärt- och kärlvård) organiseras vertikalt<br />
i huset.<br />
Varje medicinskt tema utnyttjar funktionerna efter behov<br />
– behov som kommer att variera över tiden. NKS förbereds<br />
för att hantera de ständigt pågående organisationsförändringar<br />
som präglar ett universitetssjukhus.<br />
I den omslutande manteln skapas flexibla zoner där<br />
olika medicinska program kopplas till varandra för att<br />
kunna utnyttja vissa funktioner gemensamt. Här placeras<br />
mer utåtriktad verksamhet som väntrum, viss typ av dagvård<br />
samt utbildnings- och administrativa miljöer.<br />
Forskningsprogram<br />
Elektivt flöde<br />
Medicinska<br />
program<br />
Funktioner<br />
Dia gno s t i s k t C e n t r u m / B e h and lin g<br />
M o tta gni n gar<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
V å r dav d e l n ing a r D a gvå r d M o tta g n ingar<br />
O p e r a t i o n I n tensivv ård I n ter m ediär v å r d<br />
Akut flöde<br />
n y a ka r o l i n s k a so l n a s gr u n d s t r u k t u r by g g e r på ett<br />
t r e d i m e n s i o n e l l t or g a n i s a t i o n s s c h e m a so m sk a tillfredsställa<br />
v å r d e n s , fo r s k n i n g e n s oc h ut b i l d n i n g e n s be h o v av sa m v e r k a n<br />
o c h nä r h e t .<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 13
s j u k h u s e t s d i m e n s i o n e r i n g<br />
Det beräknade antalet öppenvårdsbesök vid det nya universitetssjukhuset<br />
uppgår till ca 500 000 planerade besök/år<br />
eller ca 1 400/dag.<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> dimensioneras för sammanlagt<br />
600 slutenvårdsplatser. Dessa fördelas på 400 vårdplatser<br />
inkl barnsjukvårdsplatser varav 10 - 15 % med isoleringsfunktion,<br />
125 intensivvårdsplatser/intermediärvårdsplatser<br />
och 75 uppvakningsplatser/postoperativa platser.<br />
NKS får därmed färre vårdplatser än dagens <strong>Karolinska</strong><br />
<strong>Solna</strong>, men en kompakt utformning, matrisstruktur<br />
och korta kommunikationsvägar ger goda förutsättningar<br />
för ett ökat kapacitetsutnyttjande så att vårdproduktionen<br />
ska kunna ligga på en oförändrad nivå.<br />
Vid sjukhuset inrättas också 100 dagvårdsplatser för<br />
patienter som genomgår undersökningar och behandlingar/operationer<br />
och som inte behöver kvarstanna över<br />
natt. Därtill planeras för 100 platser i ett intilliggande patienthotell.<br />
v e r k s a m h e t s k ä r n o r<br />
Verksamhetskärnorna i de södra kvarteren innehåller<br />
sjukvårdens huvudfunktioner, medan de norra föreslås<br />
innehålla renodlade lokaler för grundforskning (laboratorier<br />
mm). Funktioner med stora patientflöden (mottagningar<br />
mm) planeras på entréplanen, medan diagnostik,<br />
behandling och slutenvård föreslås högre upp i byggnaden.<br />
m a n t l a r<br />
De omslutande mantlarna föreslås inrymma mer utåtriktad<br />
verksamhet. I sjukhusbyggnadens södra mantel med<br />
stora besöksflöden planeras mottagningar och viss typ av<br />
dagvård. I anslutning till de publika hiss- och trapphusen<br />
placeras på varje våningsplan väntlounger som servar<br />
verksamheter till såväl mantlar som kärna.<br />
I de norra mantlarna kring Akademiska stråket etableras<br />
utbildnings- och administrativa lokaler med bland<br />
annat seminarierum, konferenslokaler, personalrum och<br />
arbetsplatser i form av enskilda rum och öppna kontorslandskap.<br />
Här föreslås olika funktioner som främjar det<br />
akademiska livet som studentcentrum, faculty club, bokhandlar,<br />
caféer. Behovet av täta kontakter mellan forskningskvarteren<br />
och vårdkvarteren tillgodoses genom ett<br />
antal skyways i olika plan och strategiska lägen.<br />
14 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
75 vpl<br />
uppvakn<br />
postop<br />
operationsavd<br />
38 opsalar<br />
6 dagkir<br />
28 slvkir<br />
2 hybrid<br />
2 min invas<br />
125 vpl<br />
intermed/<br />
intensivvårdt<br />
vårdplatser<br />
dagvård 100 vpl<br />
slutenvård 400 vpl<br />
akut 150<br />
plan 250<br />
125 pat 70 pat<br />
mottagning<br />
1400 planerade<br />
mottagningsbesök<br />
röntgen<br />
akut/<br />
plan<br />
akutmottagning<br />
gå/taxi | ambulans<br />
135 besök<br />
65 vuxna<br />
70 barn<br />
40 ambtrp<br />
35 vuxna<br />
5 barn<br />
från öppenvårdsmottag.<br />
till rtg<br />
105 pat skrivs<br />
hem från<br />
akutmottagn<br />
b e r ä k n a d e pa t i e n t s t r ö m m a r so m li g g e r ti l l gr u n d fö r di m e ns<br />
i o n e r i n g av vå r d p l a t s e r oc h op e r a t i o n s r e s u r s e r vi d nk s.<br />
e n t r é v å n i n g a r<br />
I byggnadernas två våningar höga sockel planeras lokaler<br />
av mer publik karaktär. En stor restaurang får en urban<br />
placering i hörnan <strong>Solna</strong>vägen-<strong>Karolinska</strong> plan. Sjukhusets<br />
entréhall placeras i direkt anslutning till torget. Innanför<br />
entréerna möts man av stora generösa foajérum<br />
med högt i tak som inrymmer centralreception, mottagningar,<br />
kommersiellt apotek, infotek och ett större utbildning-<br />
och konferenscentrum med delbar föreläsningssal<br />
som kan inrymma upp till 400 personer. Även provmottagning<br />
och mottagningar planeras i anslutning till entréhallarna,<br />
med direktaccess (under Akademiska stråket)<br />
till de kliniska laboratorier som föreslås en placering i de<br />
nya labkvarteren.<br />
I sockelns kanter, ut mot omgivande gator och torg, föreslås<br />
uthyrbara lokaler för service som butiker och caféer.<br />
Publika stråk i mantlarna binder samman dessa med entréhallar<br />
och med verksamhetskärnornas entréer. Patienter<br />
och besökare ska erbjudas en aktiv och stimulerande<br />
miljö under sitt besök på NKS, vilket beskrivs utförligare<br />
under 2.2.<br />
Akutmottagningen föreslås en placering i kvarteret öster<br />
om Gävlegatan, med egen angöringsgata vid Sjukhusparken<br />
och med direkt koppling till en föreslagen dubbel<br />
helikopterlandningsplats på taket. Även strålningsverksamheten<br />
föreslås i detta kvarter, med egna entréer från<br />
Gävlegatan alternativt från Akademiska stråket.<br />
u t b i l d n i n g s n a v<br />
På västra sidan om <strong>Solna</strong>vägen (KI-sidan) och med förbindelser<br />
till sjukhuset i flera plan, planeras en aula med<br />
1000 sittplatser. Byggnaden planeras även inrymma utbildnings-<br />
och administrativa lokaler. Finansiering av dessa<br />
lokaler väster om <strong>Solna</strong>vägen ligger utanför projektets<br />
kostnadsram. På sjukhussidan förbereds byggnaden närmast<br />
<strong>Solna</strong>vägen inrymma den mer forskningsintensiva<br />
sjukvården. I anslutning till entréhallen med omnämnda<br />
utbildnings- och konferenscentrum föreslås ett ”skill center”<br />
som omfattar ett Kliniskt tränings center (KTC) och<br />
ett Teoretiskt träningscenter (TTC). Sammantaget utvecklas<br />
här ett utbildningsnav i ett strategiskt läge mellan KI,<br />
Akademiska stråket och <strong>Karolinska</strong> plan.<br />
f o r s k n i n g s k v a r t e r e t<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
De nya forskningslaboratorierna är strategiskt utlagda i<br />
ett eget kvarter och kan, när de är fullt utbyggda, erbjuda<br />
2000-3000 labarbetsplatser. Innehållet i labkvarteren är<br />
inte definierat i nuläget utan kommer att tas fram i samarbete<br />
med KI och i samverkan med KI:s lokalplanering.<br />
Befintliga forskningskvarter på dagens <strong>Karolinska</strong> (Lkvarteren)<br />
integreras med NKS.<br />
suppor t- o c h s t ö d f u n k t i o n e r<br />
All försörjning sker från den gemensamma varumottagningen<br />
under Akademiska stråket. Av sambandskäl placeras<br />
här även funktioner som mottagningskök, centralapotek<br />
och sterilcentral. Omklädning placeras med direkt<br />
koppling till entréhallarna och med god tillgänglighet från<br />
t-bana och parkeringsgaraget. Norr om forskningskvarteret<br />
placeras en teknikbyggnad med centraler för teknisk<br />
försörjning.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 15
operation<br />
Den nya operationsavdelningen planeras för samman-<br />
lagt 38 stora operationssalar. Samtliga salar är generella<br />
förutom två salar som dimensioneras som s k hybridsalar<br />
(större operationssalar med avancerad röntgenutrustning).<br />
Två operationssalar ingår i ett planerat minimalinvasivt<br />
centrum och 6 operationssalar i en dagkirurgisk<br />
sektion. Operationsavdelningen dimensioneras med ett<br />
genomsnittligt salutnyttjande med minst 1 500 tim/sal<br />
och år. Operationsavdelningen får nära samband med avdelningen<br />
för bild och diagnostik.<br />
b i l d- o c h f u n k t i o n s m e d i c i n<br />
Bild- och funktionsmedicinsk diagnostik får nära samband<br />
med operationsavdelningen för att underlätta utveckling<br />
av interventionsbehandling. Avdelningen får också goda<br />
samband med såväl akutmottagning som akutvårdsavdelning<br />
för snabb akutdiagnostik.<br />
k l i n i s k a laboratoriespecialiteter<br />
De kliniska laboratoriespecialiteter, som kräver direkt närhet<br />
till vårdverksamheter, kommer att placeras centralt i<br />
anläggningen för att underlätta integration både med de<br />
vårdande verksamheterna och med forskningslaboratorierna.<br />
Samordning av dyr laboratorieutrustning och av<br />
s k core facilities kommer att eftersträvas i planeringen.<br />
Både befintliga och nya lab kommer att kunna nyttjas för<br />
klinisk labverksamhet.<br />
verksamheter m e d specifika k r a v<br />
Vissa funktioner i sjukhuset har exceptionella tekniska,<br />
lokalmässiga och sambandskrav och är inte lämpliga att<br />
inrymmas i den generella strukturen. Dessa låsande funktioner<br />
är t ex strålbehandling, tryckkammare, och vissa<br />
laboratoriefunktioner. Därför reserveras redan i det inledande<br />
projektprogrammet antagna areor för dessa verksamheter.<br />
16 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
a x i o n o m e t r i f ö r h u v u d f u n k t i o n e r i n y a k a r o l i n s k a solna .<br />
SLUTENVÅRD inkl. IVA<br />
D AGVÅRD/MOTTAGNING/<br />
STRÅLNING<br />
DIAGNOSTIK<br />
OPERAT ION<br />
PLAN 10<br />
+71,0m<br />
LABORATORIER/FORSKNING<br />
UTBILDNING/FORSKNING<br />
KONTORSARBETSPLAT SER<br />
SERVICE<br />
ELASTICITETSYTA<br />
LOGISTIK<br />
PLAN 9<br />
+66,2m<br />
KOMMUNIKATION<br />
TEKNIK<br />
PARKERING<br />
ENTRÉ<br />
PLAN 8<br />
+61,4m<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
PLAN 7<br />
+56,6m<br />
PLAN 6<br />
+51,8m<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 17
+61,4m<br />
PLAN 7<br />
+56,6m<br />
SLUTENVÅRD inkl. IVA<br />
D AGVÅRD/MOTTAGNING/<br />
STRÅLNING<br />
PLAN 5<br />
+47,0m<br />
DIAGNOSTIK<br />
OPERAT ION<br />
PLAN 10<br />
+71,0m<br />
LABORATORIER/FORSKNING<br />
PLAN 6<br />
+51,8m<br />
PLAN 4<br />
+42,2m<br />
18 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
UTBILDNING/FORSKNING<br />
KONTORSARBETSPLAT SER<br />
SERVICE<br />
ELASTICITETSYTA<br />
LOGISTIK<br />
PLAN 9<br />
+66,2m<br />
KOMMUNIKATION<br />
PLAN 5<br />
+47,0m<br />
TEKNIK<br />
PLAN 3<br />
+37,4m<br />
PARKERING<br />
ENTRÉ<br />
PLAN 8<br />
+61,4m<br />
PLAN 4<br />
+42,2m<br />
PLAN 2<br />
+32,6m<br />
PLAN 7<br />
+56,6m<br />
SJUKHUS-<br />
PARKEN<br />
PAR KGATAN<br />
PLAN 1<br />
+27,8m<br />
NOBELGATAN<br />
A K A D E M I S K A S T R Å K E T<br />
PLAN 3<br />
+37,4m<br />
ENTRÉPLAN<br />
PLAN 6<br />
+51,8m<br />
KI<br />
PLAN 2<br />
+32,6m<br />
SJUKHUS-<br />
PARKEN<br />
PLAN 0<br />
ENTRÉPLAN<br />
PLAN 5<br />
+23,0m<br />
NOBELGATAN<br />
PAR KGATAN<br />
KAROLINSKA<br />
PLAN<br />
GÄVLEG ATAN<br />
SOLNAVÄGEN<br />
KI<br />
PLAN 1<br />
+27,8m<br />
ENTRÉPLAN<br />
NOBELGATAN<br />
A K A D E M I S K A S T R Å K E T<br />
+47,0m<br />
KI<br />
PLAN 4<br />
SLUTENVÅRD inkl. IVA<br />
G O D S M O T T A G N I N G<br />
+42,2m<br />
PLAN K1<br />
+17,0m / +18,2m<br />
D AGVÅRD/MOTTAGNING/<br />
STRÅLNING<br />
UTBYGGNADS-<br />
MÖJ LIGHET<br />
PARKERING<br />
DIAGNOSTIK<br />
P A R K E R I N G<br />
NOBELGATAN<br />
GÄVLEG ATAN<br />
SOLNAVÄGEN<br />
PLAN 0<br />
+23,0m<br />
ENTRÉPLAN<br />
PLAN 10<br />
OPERAT ION<br />
PLAN 3<br />
+71,0m<br />
LABORATORIER/FORSKNING<br />
KAROLINSKA<br />
PLAN<br />
KI<br />
+37,4m<br />
UTBILDNING/FORSKNING<br />
P A R K E R I N G<br />
PLAN K2<br />
+14,1m<br />
KONTORSARBETSPLAT SER<br />
SERVICE<br />
UTBYGGNADS-<br />
MÖJ LIGHET<br />
PAR KERING<br />
ELASTICITETSYTA<br />
P A R K E R I N G<br />
G O D S M O T T A G N I N G<br />
PLAN K1 2<br />
+17,0m +32,6m / +18,2m<br />
LOGISTIK<br />
PLAN 9<br />
+66,2m<br />
UTBYGGNADS-<br />
MÖJ LIGHET<br />
PARKERING<br />
KOMMUNIKATION<br />
P A R K E R I N G<br />
TEKNIK<br />
SJUKHUS-<br />
PARKEN<br />
UTB YGGN ADSMÖJLIGHET PARKERING<br />
T E K N I K<br />
PLAN K3<br />
+11,2m / +12,2m<br />
PARKERING<br />
ENTRÉ<br />
PAR KGATAN<br />
T E K N I K<br />
NOBELGATAN<br />
A K A D E M I S K A S T R Å K E T<br />
P A R K E R I N G<br />
PLAN 1<br />
+27,8m<br />
PLAN 8<br />
+61,4m ENTRÉPLAN<br />
PLAN K2<br />
+14,1m<br />
UTBYGGNADS-<br />
MÖJ LIGHET<br />
PAR KERING<br />
KI<br />
P A R K E R I N G<br />
PLAN 7<br />
+56,6m<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
UTB YGGN ADSMÖJLIGHET PARKERING<br />
T E K N I K<br />
PLAN 0<br />
PLAN +23,0m K3<br />
+11,2m ENTRÉPLAN<br />
/ +12,2m<br />
NOBELGATAN<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 19<br />
KAROLINSKA<br />
PLAN<br />
GÄVLEG ATAN<br />
T E K N I K<br />
SOLNAVÄGEN<br />
KI<br />
PLAN 6<br />
+51,8m<br />
G O D S M O T T A G N I N G<br />
PLAN K1<br />
+17,0m / +18,2m<br />
UTBYGGNADS-<br />
IGHET<br />
PLAN 5
2.1.2.<br />
konceptlösningar som stödjer ett<br />
multidisciplinärt och tvärvetenskapligt<br />
arbetssätt<br />
Uppgiften för <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är att bedriva vård,<br />
forskning och utbildning i ett nationellt och internationellt<br />
konkurrenskraftigt sammanhang med inriktning på<br />
högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården kännetecknas<br />
av att den är interdisciplinär/multidisciplinär<br />
till sin karaktär och kräver nära samband mellan grundforskning<br />
och klinisk forskning.<br />
i n t e r d i s c i p l i n ä r / m u l t i d i s c i p l i n ä r v å r d<br />
En tydlig tendens inom den högspecialiserade vården är<br />
kunskapskoncentration och direkt samverkan mellan specialister<br />
med patienten i centrum. Multidisciplinära team<br />
med samarbete över traditionella klinikgränser ger unika<br />
möjligheter att ta hand om och behandla patienter med<br />
svåra och komplicerade sjukdomar i sammanhållna vårdoch<br />
forskningsprogram.<br />
Den samlade, koncentrerade miljö som skapas vid<br />
NKS, med närhet mellan olika medicinska program och<br />
goda fysiska samband, ger utmärkta förutsättningar för<br />
att möta en dylik utveckling. Den tidigare beskrivna matrismodellen<br />
stödjer den efterfrågade integrationen mellan<br />
olika vårdnivåer och specialiteter genom att skapa förutsättningar<br />
för ett gemensamt resursutnyttjande av såväl<br />
teknik som kompetens.<br />
I en multidiciplinär arbetsmiljö placeras patienten i<br />
centrum, vilket resulterar i att allt fler sjukhus idag planeras<br />
med enbäddsrum. Kompetensen samlas kring patienten<br />
och fler behandlingsmoment kan ske på patientrummet.<br />
Enbäddsrummet underlättar även för den patientnära<br />
forskningen inom slutenvården.<br />
s a m v e r k a n v å r d / f o r s k n i n g / u t b i l d n i n g<br />
Definitionen av ett universitetssjukhus är att det innehåller<br />
tre basfunktioner – vård, forskning och undervisning.<br />
Sambandet dem emellan är av största betydelse. Då den<br />
högspecialiserade vården är forskningsnära och innovationsdrivande<br />
är en samordning och koncentration av<br />
verksamheten nödvändig. Den snabba kunskapsutvecklingen<br />
ställer även stora krav på kunskapsspridning samt<br />
20 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
kontinuerlig kompetensutveckling och efterutbildning.<br />
Genom goda fysiska samband och en väl utvecklad infrastruktur<br />
kan vården, forskningen och undervisningen tillsammans<br />
och var för sig stödja framtagandet av ny kunskap<br />
och avancerad vård och behandling.<br />
I NKS är vård och forskning organiserade i intilliggande<br />
och till varandra kopplade kvarter med hög grad av intern<br />
kontakt. I mantlarna ut mot det Akademiska stråket<br />
skapas förutsättningar för ett ”miniuniversitet” där vård,<br />
forskning och utbildning integreras. De två sidorna binds<br />
samman med skyways över Akademiska stråket.<br />
Utbudet av lokaler som caféer, träffpunkter, datasalar,<br />
skriv- och läsplatser, seminarierum och faculty club gör<br />
denna akademiska miljö till en arena för informella och<br />
spontana möten - en nyckelfaktor för kunskapsutveckling<br />
och innovation. Målpunkter som caféhörnor, pausplatser<br />
och öppna, ljusa trappor är en del i regin för ökad samverkan<br />
och social interaktion.<br />
En bärande idé i NKS är att forskare och kliniker ska<br />
komma så nära varandra som möjligt med avsikten att<br />
skapa förutsättningar för forskningscentra (”Centers of<br />
excellence”) i en dynamisk och flexibel miljö i anslutning<br />
till den högspecialiserade och specialiserade vården. Kliniker<br />
som forskar skall exempelvis ges möjlighet att ha<br />
sin arbetsplats tillsammans med forskarna på laboratoriesidan.<br />
Samtidigt skapas förutsättningar för den kliniska,<br />
patientnära forskningen att bedrivas i tät samverkan med<br />
vården genom placeringen av enheter med små datalab,<br />
rum för observation och analys, apparatrum, etc. i omedelbar<br />
anslutning till vårdrum, operationsrum och bildoch<br />
funktionsmedicin.<br />
För att möta den framtida utbildningen planeras flexibla<br />
undervisningslokaler för såväl grundutbildning, vidareutbildning<br />
och forskarutbildning. Modern medicinsk<br />
pedagogik är förutom större föreläsningssalar även beroende<br />
av lokaler för arbete i mindre grupper liksom lokaler<br />
för klinisk träning med simulatorer och tillgång till IT. Det<br />
”skillcenter” med TTC, KTC, KKC etc som tidigare beskrivits<br />
i 2.1.1 erbjuder denna typ av lokaler.<br />
Det studentcenter som planeras på akademiska stråkets<br />
nordsida bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö<br />
där studenterna från olika utbildningsprogram och<br />
nivåer även kan vistas för självstudier och samvaro.<br />
Utöver en samlingslokal för 300-400 personer på östra<br />
sidan av <strong>Solna</strong>vägen skapas den stora aulan på KI-sidan<br />
som en resurs för alla typer av undervisning på NKS. Tillsammans<br />
med de publika miljöerna kring entréhallen<br />
med nära kopplingar mellan konferenslokaler, restaurang,<br />
centralreception och stora mingelytor möjliggör den även<br />
arrangemang av större internationella konferenser.<br />
VÅRD UT UTTBILDNINN NG FORSKNING<br />
FORSKNINGG<br />
SJUKHUS-<br />
PARKEN<br />
TEKNIK<br />
BEF.<br />
LAB<br />
grupprum<br />
seminarierumseminarierum<br />
Faculty Club<br />
VÅRD<br />
café<br />
LAB<br />
seminarierum<br />
‘pod’<br />
Student-C<br />
GEMENSAMMA<br />
LOKALER<br />
Konferens-C<br />
Teoretiskt<br />
Tränings-C<br />
‘pod’<br />
café<br />
KI<br />
AULA<br />
grupprum<br />
grupprum<br />
bokhandel<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
Skill-C<br />
TEKNIKBYGGNAD<br />
FORSKNING<br />
UTBILDNING<br />
u t b i l d n i n g e n kn y t e r vå r d e n oc h fo r s k n i n g e n sa m m a n oc h bi l d a r ett miniuniversitet på de t ak a d e m i s k a st r å k e t.<br />
b i l d e n vi s a r la b k v a r t e r e t fullt ut b y g g t.<br />
VÅRD<br />
Kliniskt<br />
Kunskaps-C<br />
KI CAMPUS<br />
Aula<br />
(1000 platser)<br />
SJUKHUSPA RKEN<br />
i ma n t l a r n a kr i n g ak a d e m i s k a st r å k e t mö t s kl i n i s k t ve r k s a m m a oc h fo r s k a r e i en ge m e n s a m mi l j ö me d ko n t o r s p l a t s e r,<br />
m i n d r e gr u p p r u m , st o r a se m i n a r i e r u m, f a c u l t y cl u b, c a f é e r oc h an d r a informella mö t e s p l a t s e r.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 21
KONTOR<br />
TERRASS<br />
GRUPPRUM<br />
PAUS<br />
RESTAURANG / KONFERENS / CAFÉ / BUTIKER<br />
GRUPPRUM<br />
SEMINARIERUM<br />
KKC / KTC / TTC / (BIBLIOTEK)<br />
u n i v e r s i t e t s m i l j ö n i ak a d e m i s k a st r å k e t sa m l a r alla de ny c k e l f u n k t i o n e r so m by g g e r pl a t tf o r m a r fö r ku n s k a p s u t b y t e<br />
22 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
FÖRELÄS-<br />
FÖRE Ö ÖR<br />
LLÄ LÄ<br />
S S-<br />
TERRASS<br />
‘PODS’<br />
KONTOR<br />
FoU<br />
SEMINARIERUM<br />
d e n st o r a au l a n fö r 1000 pe r s o n e r på ki-si d a n ut g ö r en de l av ut b i l d n i n g s c e n t r a t.<br />
PAUS<br />
UTBILDNINGSCENTRUM FÖR INTERVENTION<br />
STUDENTCENTER / CAFÉ / FÖRELÄSNINGSSALAR<br />
s a m v e r k a n m e d a n d r a institutioner<br />
o c h n ä r i n g s l i v e t<br />
NKS strategiska placering med goda kommunikationer<br />
och tät kontakt med KI ger sjukhuset stora möjligheter att<br />
utvecklas till en viktig och central resurs i det täta kluster<br />
av FoU-relaterad verksamhet med internationell dragningskraft<br />
– ”Vetenskapsstaden” som även inkluderar<br />
Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet och<br />
Handelshögskolan.<br />
Ambitionen är att utgöra en arena för en samlad kompetens<br />
som även inkluderar vetenskaper inom natur, teknik,<br />
humaniora och ekonomi. Möjligheten till multidisciplinärt<br />
samarbete och täta relationer med den kliniska<br />
forskningen och vården förväntas attrahera forskare från<br />
Hande delshög ögskolan<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
andra institutioner, och forskningsaktiviteter som idag utförs<br />
i forskningslaboratorier på KI-området respektive på<br />
KTH, SU m.fl. kan erbjudas plats i det nya universitetssjukhuset.<br />
Universitetssjukhuset kommer att inta en central roll<br />
vid utvecklingen av stockholmsregionen till ett biomedicinskt<br />
kraftcentrum. Genom utbyggnad av Norra stationsområdet<br />
och friställande av lokaler inom nuvarande <strong>Karolinska</strong><br />
<strong>Solna</strong>, finns goda möjligheter för näringslivet att<br />
etablera sig i anslutning till forskningsmiljöerna samt att<br />
skapa inkubatorer för nystartade företag, som utvecklats<br />
ur framgångsrik forskning.<br />
n y a ka r o l i n s k a solna är en de l av de t un i v e r s i t e t s k l u s t e r so m sa m l a r kt h, s t o c k h o l m s un i v e r s i t e t oc h ha n d e l s h ö g s k o l a n.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 23
2.1.3<br />
Fysiska och funktionella<br />
samband till ki som stärker<br />
samarbetsmöjligheter<br />
Den tänkta lokaliseringen av NKS erbjuder optimala förutsättningar<br />
för integration med KI. Ett sådan nära koppling<br />
är något som eftersträvas vid utbyggnad av universitetssjukhus<br />
världen över, men som det sällan är möjligt att<br />
etablera. Denna unika situation tas i planeringen av det<br />
nya sjukhuset tillvara genom goda fysiska och funktionella<br />
samband.<br />
fysiska s a m b a n d<br />
Den kraftigt trafikerade <strong>Solna</strong>vägen utgör idag ett hinder<br />
för fysiska kontakter mellan <strong>Karolinska</strong> och KI. För att<br />
skapa en tät närhet mellan institutet och sjukhuset krävs<br />
lösningar som överbryggar denna barriär. Med de föreslagna<br />
nya byggnaderna etableras fysiska kopplingar på<br />
fyra nivåer:<br />
Det gemensamma torget i gatuplan (1) skapar en förplats<br />
som förmedlar unionen mellan <strong>Karolinska</strong> Institutet<br />
och universitetssjukhuset och blir <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s<br />
ansikte mot omvärlden. Till platsen mynnar uppgångar<br />
från tunnelbanan. Denna utgör även en underjordisk förbindelse<br />
(2) under <strong>Solna</strong>vägen.<br />
Över <strong>Solna</strong>vägen (3) sammanbinds byggnaderna på<br />
k o p p l i n g e n öv e r so l n a v ä g e n ka n mö j l i g g ö r a s på fy r a ni v å e r : 1. to r g p l a n e t , 2. un d e r ma r k , 3. öv e r vä g e n , 4. vi a de t ak a d em<br />
i s k a st r å k e t<br />
24 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
ömse sidor om <strong>Solna</strong>vägen genom gemensamma lokaler.<br />
Här finns förutsättningar för möten över administrationsgränserna<br />
och en inomhusförbindelse till den stora hörsalen<br />
på marknivån.<br />
Det Akademiska stråket (4) sträcker sig över <strong>Solna</strong>vägen<br />
och bildar en grön förbindelse mellan KI:s campus<br />
och sjukhusparken. På detta sätt kopplas KI-området till<br />
de nya laboratorierna i NKS. Även de befintliga laboratorierna<br />
i nuvarande labkvarteret väster om sjukhusparken<br />
kopplas till grundstrukturen.<br />
f u n k t i o n e l l a s a m b a n d<br />
Tack vare de fysiska kopplingar som etableras mellan fakultet<br />
och sjukhus skapas helt nya möjligheter för funktionella<br />
samband mellan KI och NKS, som exempelvis samordning<br />
av centraladministration och ledningsfunktioner.<br />
Den täta fysiska kopplingen medger även ett resurseffektivt<br />
lokalutnyttjande genom samordning av funktioner<br />
som restaurang, aula, utbildnings- och konferenscentra,<br />
djurexperimentell forskning etc.<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
2.1.4<br />
komparativ medicin/forskning<br />
AKM, Avdelning för Komparativ Medicin (djurexperimentell<br />
forskning), är en förutsättning för att NKS skall<br />
kunna fungera som ett komplett medicinskt centrum.<br />
AKM är nödvändigt för att utveckla nya metoder för diagnostik<br />
och terapi samt test av nya läkemedel. Den fortsatta<br />
planeringen sker gemensamt med KI, inte minst med planering<br />
av KI:s nya forskningsbyggnader väster om <strong>Solna</strong>vägen.<br />
Placeringen blir föremål för fortsatta studier inte<br />
minst utifrån miljö- och säkerhetsaspekter.<br />
AKM-verksamheten kräver ultrarena lokaler som skall<br />
vara av sådan storlek och kvalitet att effektiv forskning<br />
på högsta internationella nivå kan bedrivas. Lokalerna<br />
kan läggas öster eller väster om <strong>Solna</strong>vägen. Vid planering<br />
kommer hänsyn tas till försvar mot infektioner och<br />
spridning av allergener till personal och forskare. Verksamheten<br />
kräver separat inlastning från gatan med sluss<br />
och tillhörande hissar då lokalerna ställer höga krav på<br />
skalskydd.<br />
2.1.5<br />
Förutsättningar för ett patienthotell<br />
Det nya universitetssjukhuset dimensioneras för 600 slutenvårdsplatser<br />
samt 100 platser för dagvård. Avancerade<br />
utredningar och behandlingar som sker i öppenvård kommer<br />
att svara för cirka hälften av sjukhusets vårdaktiviteter.<br />
För att möjliggöra den ökande andelen öppenvård<br />
är planeringen för ett patienthotell för anhöriga och patienter<br />
en förutsättning. Hotellet får särskild betydelse då<br />
sjukhuset tar emot patienter från hela regionen och även<br />
utomläns- och utlandspatienter.<br />
Patienthotellet är tänkt att nyttjas av patienter som<br />
genomgår upprepade undersökningar och/eller behandlingar<br />
och som inte kräver medicinsk övervakning och<br />
vård. Hotellrummen ska vara handikappanpassade och<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
ge utrymme för anhöriga att sova över. Rummen behöver<br />
ej utrustas med särskild medicinsk-teknisk försörjning.<br />
Däremot kommer vårdutbildad personal vara tillgänglig<br />
i patienthotellet.<br />
En inomhusförbindelse behövs mellan sjukhusbyggnaden<br />
och patienthotellet för att kunna flytta patienter till<br />
hotellet och i det fall patient blir akut försämrad och behöver<br />
flyttas över till en vårdavdelning.<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> kommer att ha ambitionen att<br />
attrahera ett stort antal gästforskare och konferens/seminariedeltagare.<br />
För dessa är tillgång till attraktiva hotellrum<br />
i närhet till <strong>Karolinska</strong> institutet och universitetssjukhuset<br />
av stort värde.<br />
Patienthotellet ska svara mot <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s<br />
och <strong>Karolinska</strong> institutets behov men drivas av en fristående<br />
entreprenör. Genom att studera behovet och uppskatta<br />
efterfrågan av hotellplatser i närområdet har den<br />
nödvändiga bruttovolymen beräknats till 16 000 kvm.<br />
Hotelluppbyggnaden indelas i två etapper varav etapp 1<br />
omfattar 150 rum och etapp 2, 100 rum. Etapp 2 bör invänta<br />
färdigställandet av Norra Stationsområdet alternativt<br />
nyttjas som en resurs vid omflyttning/inflyttning in i<br />
den nya sjukhusbyggnaden.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 25
2.2<br />
Projektmål:<br />
– Projektet ska skapa attraktiva<br />
och mänskliga miljöer med höga<br />
arkitektoniska värden både inom<br />
och i anslutning till sjukhuset<br />
”m ä n n i s k a n i ce n t r u m ” – n k s pl a n e r a s fö r en ur<br />
alla as p e k t e r su n d ar b e t s- o c h vistelsemiljö.<br />
Grundläggande för utformningen av det nya sjukhuset har<br />
varit att patientens ställning i vården ska kunna stärkas.<br />
Miljön ska upplevas som attraktiv, trygg och stimulerande.<br />
Varje patient ska ges en hög grad av autonomi med<br />
goda möjligheter till delaktighet. Närståendes medverkan<br />
och stöd i vårdarbetet ska underlättas.<br />
I NKS står människan i centrum när byggnaderna planeras<br />
för en god ute- och innemiljö. Aktuell forskning visar<br />
på samband mellan utformningen av den fysiska miljön<br />
och ett snabbare tillfrisknande. <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> har<br />
unika möjligheter att utveckla ett medicinskt centrum<br />
som representerar den mest aktuella kunskapen avseende<br />
patient-, anhörig- och personalmiljö.<br />
26 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Belysning<br />
Dagsljus<br />
El-miljö<br />
Ljud<br />
Luftkvalitet<br />
Fokus vid planeringen är att lokalerna ska utformas:<br />
• För att stärka patientens ställning och integritet.<br />
• För en professionell och avancerad vård i en miljö<br />
som uppmuntrar till gränsöverskridande samarbeten.<br />
• Med god tillgänglighet för alla oavsett funktionshinder.<br />
• Med stor uppmärksamhet på sjukhusets miljö för patienter<br />
och personal. God orienterbarhet, varierande<br />
rumsformer, dagsljus, färgsättning, materialval och<br />
konstnärlig utsmyckning är redskap i detta byggande.<br />
• Med en hög arkitektonisk kvalitet som medverkar till<br />
att förstärka det goda varumärke och självbild som<br />
<strong>Karolinska</strong> redan besitter.<br />
• Utifrån ett sundhets-, säkerhets- och<br />
hållbarhetstänkande.<br />
Luftrörelser<br />
Temperatur<br />
Luftfuktighet<br />
2.2.1<br />
stimulerande, trygga och<br />
attraktiva miljöer<br />
patient- o c h anhörigperspektivet<br />
Ambitionen är att miljöerna ska bidra till att patienter och<br />
anhöriga kan känna sig så trygga och avslappnade som<br />
möjligt vid sin vistelse på sjukhuset.<br />
Under sin väg från entrén in till sin undersökning eller<br />
behandling passerar patienten miljöer med tydligt skilda<br />
karaktärer. På de nedersta, publika planen, dominerar en<br />
stadsmässig atmosfär, där patienten kan ta del av det stora<br />
serviceutbudet. Längre upp i byggnaden präglas miljöerna<br />
mer av avskildhet och rofylldhet. Den mest intima miljön,<br />
möter patienten inne i verksamhetskärnorna.<br />
Stor omsorg ägnas åt de ytor där patienter och anhöriga<br />
vistas. I manteln utanför varje verksamhetskärna finns<br />
ljusa och avkopplande ”väntlounger” med utsikt över staden.<br />
Loungerna är också platser där anhöriga kan vistas<br />
och ha tillgång till internet och annan service.<br />
För de patienter som stannar över natten på sjukhuset<br />
n k s er b j u d e r at t r a k t i v a vä n t r u m fö r pa t i e n t e r oc h an h ö r i g a me d ut b l i c k öv e r st a d e n.<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
är vårdrummets utformning en viktig del i upplevelsen av<br />
sjukhusbesöket. I NKS planeras alla slutenvårdsrum som<br />
ljusa enbäddsrum med utblickar mot lugna gårdar respektive<br />
sjukhusparken. Avskildheten i ett enbäddsrum ger<br />
bättre möjligheter till en god sömn, vilket kan underlätta<br />
tillfrisknande. Den privata miljön underlättar även kontakten<br />
mellan personal och patienter och ger möjlighet till<br />
avskilda samtal. Enbäddsrummet ger dessutom utrymme<br />
för anhöriga att delta i omvårdnaden.<br />
Principen med enbäddsrum innebär bl a färre förflyttningar<br />
för patienten. Istället kan team med olika specialister<br />
samlas runt patienten och på plats i patientrummet<br />
utföra vissa former av diagnostik och behandlingar.<br />
Patientens integritet förstärks genom tillgång till egen<br />
toalett och dusch men också avseende sovtider, måltider,<br />
besök, telefonsamtal, TV-tittande etc. Här finns plats för<br />
möten med en eller flera anhöriga i avskildhet, och patienten<br />
behöver inte bli störd eller känna att hon stör andra.<br />
I enkelrummet förbättras också förutsättningarna för<br />
bra informationsgivning och en god dialog mellan vårdpersonal<br />
och patient, så att tryggheten och delaktigheten<br />
kan öka. Patientsäkerheten kan förbättras och riskerna<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 27
p a t i e n t p e r s p e k t i v e t - r u m m e n pl a n e r a s me d ut r y m m e fö r an h ö r i g a at t ku n n a nä r v a r a oc h de l t a i om v å r d n a d e n.<br />
28 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 29
p e r s o n a l p e r s p e k t i v e t - d e c e n t r a l i s e r a d e ar b e t s s t a t i o n e r ge r en di r e k t k o n t a k t mellan pe r s o n a l oc h pa t i e n t.<br />
minska inom de huvudsakliga riskområdena, dvs smittspridning,<br />
fallolyckor och felmedicinering.<br />
Patientens rätt till integritet respekteras i NKS, förutom<br />
genom enbäddsrummen, genom en tydlig uppdelning<br />
mellan olika zoner. Publika och professionella flöden skiljs<br />
åt, och sängtransporter separeras från publika miljöer.<br />
Zonindelningen skapar integritet för svårt sjuka patienter<br />
som inte behöver exponeras för övriga besökare - en vanlig<br />
företeelse i sjukhusmiljöer.<br />
Zonindelning och tydlig struktur, där varje kärna har<br />
en egen gatuadress, gör det lätt för patienten att hitta rätt.<br />
Även varierande rumsformer, dagsljus, färgsättning, materialval<br />
och konstnärlig utsmyckning medverkar till att<br />
skapa en god orienterbarhet.<br />
g o d t i l l g ä n g l i g h e t<br />
Sjukhusets lokaler ska hålla en god tillgänglighet för personer<br />
med olika typer av funktionshinder. God orienter-<br />
30 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
barhet är också en viktig faktor som kommer att tas hänsyn<br />
till i planeringen av inre miljöer.<br />
p e r s o n a l, forskar– o c h<br />
studentperspektivet<br />
För att kunna attrahera den mest kompetenta personalen<br />
ställs stora krav på miljön utifrån ett arbets-, utbildningsoch<br />
vårdperspektiv. Lokaler ska t ex hålla en hög luftkvalitet<br />
med reglerbar innetemperatur. Rumstemperatur,<br />
luftflöden och belysning ska lätt kunna anpassas för olika<br />
verksamheter. Även kraven på ljudmiljön kommer att se<br />
olika ut vid förändrad verksamhet och över tiden. Alla lokalkategorier<br />
får dagsljusinsläpp genom mantlarna och<br />
gårdarna samt genom ljusgårdar i kärnornas mitt. Lanterniner<br />
för ner ljus till verksamheter som placeras under<br />
mark.<br />
Miljöerna för vårdpersonal, forskare och studenter<br />
skapas med stor omsorg i <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Välde-<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
a k a d e m i s k a st r å k e t s ar t i k u l e r a d e la n d s k a p le d e r ne r ti l l de t un d r e ma r k p l a n e t oc h förser ar b e t s p l a t s e r n a me d da g s l j u s<br />
o c h ut b l i c k a r.<br />
v å r d p e r s o n a l e n s pa u s r u m li g g e r st r a t e g i s k t me d ut b l i c k mo t ak a d e m i s k a st r å k e t s pa r k- o c h un i v e r s i t e t s m i l j ö.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 31
finierade zoner för undervisning, möten och konferenser<br />
etableras vid foajéerna på entréplanet samt på olika nivåer<br />
kring Akademiska stråket.<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> tillhandahåller ett rikt utbud<br />
av lättillgängliga utemiljöer för korta pauser. Till vårdenheterna<br />
hör ljusgårdar med interntrappor som förser<br />
kärnans mitt med ljusa lokaler. I mantlarna in mot ljusgårdarna<br />
finns balkonger i söderläge för personalen. På de<br />
planterade takterrasserna ovanpå mantlarna kan rekreationslandskap<br />
för träning och kontemplation förläggas<br />
med utsikt över staden.<br />
Omklädningsutrymmena för personalen ska göras säkra,<br />
attraktiva och lättillgängliga. Placeringen är under jord<br />
men i direkt anslutning till entréhallarna vilket möjliggör<br />
indirekt dagsljusinsläpp från gårdarna. Det ska kännas<br />
enkelt att ta sig till och från omklädningsrummen.<br />
illustration öv e r en ”o m k l ä d n i n g s l o u n g e ” so m oc k s å ka n va r a en informell oc h av k o p p l a n d e mö t e s p l a t s. d a g s l j u s le d s ne r<br />
f r å n gå r d a r n a.<br />
32 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Planlösningen är utformad för att undvika korsande flöden<br />
mellan personal och godshantering, vilket betyder att<br />
sjukvårdspersonal inte kommer att röra sig i kulvertar.<br />
Personalparkeringen ska vara tydlig, lättorienterad<br />
och ska upplevas som trygg, ljus och välkomnande under<br />
dygnets alla timmar. Verksamhetskvarterens adresser ska<br />
gestaltas lika tydligt under som över mark för att underlätta<br />
orienterbarheten.<br />
Godsmottagning och mottagningskök är exempel på stora<br />
arbetsplatser som av sambandsskäl placeras under den<br />
naturliga marknivån. Detta ställer extra höga krav på arbetsmiljöns<br />
utformning. Dagsljus leds ner till arbetmiljön<br />
under mark via ljusgårdar med direktkontakt med Akademiska<br />
stråket. Personalens pausrum föreslås en placering<br />
på markplan en våning upp.<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
illustration av mi l j ö n i pa r k e r i n g s g a r a g e t. e n t r é e r n a ti l l ve r k s a m h e t s k ä r n o r n a sk a ha li k a hö g kv a l i t e t un d e r so m<br />
ö v e r ma r k .<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 33
2.2.2<br />
konsten i nks<br />
Konsten som integreras i vårdbyggnader medger en stödjande<br />
miljö som underlättar och påskyndar patienters tillfrisknande.<br />
En sjukhusmiljö som innehåller konst är både<br />
mänsklig och samhällsekonomiskt gynnsam. Genom att<br />
integrera konsten i arkitekturen utgör den en harmonisk<br />
och naturlig del av miljön vilket påverkar och stimulerar<br />
människorna som vistas där. Det konstnärliga programmet<br />
kommer att omfatta <strong>Karolinska</strong>s befintliga konstsamling<br />
som byggts upp sedan 30-talet, och som kompletteras<br />
med konstnärlig utsmyckning som integreras med<br />
arkitekturen och inredningen för att skapa en medveten<br />
gestaltning där färgsättning, ljus, design och konst interagerar.<br />
I patienternas närmiljö är konstnärliga inslag viktiga<br />
hjälpmedel. Funktionella konstverk kommer att användas<br />
- avskärmningar i form av draperier och skärmar på hjul<br />
som hjälper till att värna om patienternas integritet. I behandlings-<br />
och provtagningsrum samt sängväntrum har<br />
konst som t ex takmålningar en avledande funktion som<br />
ger tillfälligt andrum.<br />
I forskningslokalerna kan den konstnärliga utsmyckningen<br />
generera oväntade mötesplatser och skapa såväl<br />
fysiska som intellektuella rum för utbyte och ytterligare<br />
tillföra ett stimulerande tvärvetenskapligt tänkande.<br />
Konsten fungerar i offentliga lokaler också som riktmärke<br />
som förbättrar orienterbarheten.<br />
2.2.3<br />
kontakt med gårdar, akademiska<br />
stråket och sjukhusparken<br />
Historiskt sett har sjukhus omgärdats av vackra parker<br />
med mycket sol och frisk luft som kan bidra till rehabilitering<br />
och tillfrisknande. Med ett nytt sjukhus inordnat<br />
i stadens kvartersstruktur och med begränsade friytor,<br />
krävs extra stor omsorg och hög ambitionsnivå. Välgestaltade<br />
gator med planterade träd, grönskande gångstråk och<br />
vackra, gröna innergårdar blir en väsentlig del i upplevelsen<br />
av sjukhusmiljön. Konstnärlig utsmyckning i samverkan<br />
med landskapsplaneringen skapar en medveten gestaltning<br />
och ger en tilltalande atmosfär där färgsättning,<br />
ljus, design och konstverk interagerar.<br />
34 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
inspirationsbild av dr a p e r i hä m t a d fr å n ka r o l i n s k a so l n a s<br />
t e r a p i b a s s ä n g (k o n s t n ä r : an d e r s ho l m q u i s t)<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
”k a r o l i n a ”, br o n s s k u l p t u r<br />
(k o n s t n ä r: s. lu n d q v i s t )<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 35
a k a d e m i s k a stråket<br />
Akademiska stråket öppnar upp sjukhusanläggningens<br />
täta bebyggelsestruktur och förhöjer det positiva helhetsintrycket<br />
av sjukhuset. Det Akademiska stråket och<br />
ljusgårdarna samt kontakten med sjukhusparken är betydelsefulla<br />
för människors behov av sol, ljus, grönska och<br />
vatten. Den 25 m breda planterade bron, ekodukten, över<br />
<strong>Solna</strong>vägen är ett avgörande motiv för sjukhusets placering,<br />
tydliga koppling till och goda förbindelser mellan<br />
<strong>Karolinska</strong> institutets gröna Campusområde och den uppvuxna<br />
sjukhusparken på <strong>Karolinska</strong>-sidan. Sjukhuset får<br />
på så vis en välbehövlig och mycket lättillgänglig anslutning<br />
till parklandskapen på bägge sidor.<br />
I Akademiska stråket placeras mindre utbyggnader<br />
med gröna tak som mjukt anpassas till ett varierat terrängmodulerat<br />
stråk med möjligheter att vistas på olika nivåer.<br />
Ett sammanhållet vattenmotiv med uppsamlat regnvatten<br />
berikar miljön vid platser som entréer och caféer. Stor<br />
tonvikt läggs på grönska och goda växtbetingelser. Stråket<br />
ska vara möjligt att trafikera med taxi, färdtjänst och mindre<br />
distributionstrafik med tydliga adresser vid entréer.<br />
Cykeltrafiken förmodas bli intensiv, och cykelparkeringar<br />
delas upp i ett antal mindre enheter utmed stråket.<br />
Sjukhuset lever dygnet runt och kräver en god och välgestaltad<br />
belysning för att skapa en trygg och funktionell<br />
yttre miljö.<br />
KI CAMPUS<br />
36 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
1 3<br />
SOLNAVÄGEN GÄVLEGATAN<br />
l ä n g d s e k t i o n ge n o m ak a d e m i s k a st r å k e t no r r u t mo t la b k v a r t e r e t i fullt ut b y g g t sk i c k.<br />
a k a d e m i s k a st r å k e t bl i r ett sa m l a n d e gr ö n t ru m me d gå n g-<br />
o c h cy k e l t r a f i k, v a tt e n m o t i v sa m t vi s t e l s e y t o r.<br />
skiss öv e r si t t m u r ti l l ak a d e m i s k a st r å k e t.<br />
s j u k h u s e t s o c h<br />
l a b b y g g n a d e r n a s g å r d a r<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
Inom sjukhuset är grönskande gårdsrum av avgörande betydelse<br />
för upplevelsen och helhetsintrycket. Gröna rum<br />
är också av betydelse för läkande processer och rehabilitering.<br />
Visuell kontakt med olikformade vackra grönskande<br />
gårdar stärker orienterbarheten i sjukhuset. Sol- och vindstudier<br />
har påverkat utformningen av gårdsrummen.<br />
Mellan kärnorna i sjukhuskomplexet, och inramat av<br />
mantelbyggnaden finns innergårdar som ger ljusinfall i<br />
omgivande lokaler och till den underliggande entrévåningen<br />
genom glaslanterniner. Innergårdarna blir inte<br />
tillgängliga för patienter eller personal. Istället byggs balkonger<br />
som möjliggör utomhusvistelse mot gårdsmiljöerna.<br />
Förutom en rik plantering på innergårdarna med t ex<br />
dungar av bambu är det angeläget att med frodiga klätterväxter<br />
som t ex rådhusvin få grönska högt upp på solbelysta<br />
fasader och balkonger och berika närmiljön för såväl<br />
sängbundna patienter som personal.<br />
Gårdarna mellan laboratorierna i norr ligger i markplan<br />
och ges en friare utformning med mjuk markmodellering.<br />
Dessa gårdar blir tillgängliga för vistelse och uteplatser<br />
för personalen anordnas.<br />
SJUKHUSPARKEN<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 37
SOLNAVÄGEN<br />
ALFRED NOBELS VÄG<br />
s j u k h u s e t s gr ö n a nä r m i l j ö me d gå r d a r sa m t ak a d e m i s k a st r å k e t so m fö r b i n d e r ki ca m p u s me d ka r o l i ns<br />
k a-pa r k e n. b i l d e n vi s a r la b k v a r t e r e t fullt ut b y g g t.<br />
g o d oc h vä l g e s t a l t a d be l y s n i n g sk a p a r en tr y g g ytt r e mi l j ö på sj u k h u s e t so m le v e r dy g n e t ru n t.<br />
38 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
GÄVLEGATAN<br />
PARKVÄGEN<br />
KAROLINSKA PLAN<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
AKADEMISKA<br />
STRÅKET<br />
mellan ve r k s a m h e t s k ä r n o r n a sk a p a s pl a n t e r a d e gå r d a r. l a n t e r n i n e r n a le d e r ne r lj u s ti l l de un d e r l i g g a n d e en t r é h a l l a r n a.<br />
r å d h u s v i n ka n ut g ö r a en lämplig kl ä tt e r v ä x t<br />
t i l l sj u k h u s e t s te g e l f a s a d e r.<br />
g r ö n a n i s c h e r<br />
I den södervända fasaden mot <strong>Karolinska</strong> plan skapas infällda<br />
balkonger, ”gröna nischer”, med rik grönska som<br />
bryter ner och delar upp fasad- och byggnadsstrukturen<br />
och berikar närmiljön.<br />
Utmed <strong>Solna</strong>vägen, på ömse sidor, föreslås höga generösa<br />
gröna rum, vinterträdgårdar, som upplevs som samlande<br />
rum såväl inne i anläggningen, som utifrån för passerande<br />
trafik.<br />
t a k l a n d s k a p<br />
Sjukhusets tak föreslås planteras med ett grönt s k sedumtak,<br />
som ger en vacker grönska under växtsäsongen och<br />
som klarar uttorkning och ”vintervila”. Sedumtakens miljöfördelar<br />
är att de tillför grönytor , fördröjer och håller<br />
kvar regnvatten och har ljuddämpande effekt för bland annat<br />
helikoptertrafik. Takterrasser med växtlighet ger uterum<br />
och utsiktsplatser för personalen och bildar dessutom<br />
ett vackert blickfång från ovanliggande våningsplan.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 39
2.2.4<br />
god tillgänglighet och väl<br />
fungerande transporter inom<br />
staden och sjukhuset<br />
u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t i s t a d e n<br />
<strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset har ett synnerligen gynnsamt<br />
läge i staden utifrån ett regionalt perspektiv. Vägtransporter<br />
för person- och godstrafik ansluter från den<br />
intilliggande regionala genomfartsleden E4/E20, Norra<br />
Länken. På- och avfart södergående sker via <strong>Solna</strong>vägen<br />
och norrgående via Haga Södra - <strong>Karolinska</strong> vägen. Fjärrtåg<br />
och flygplats finns inom 15-45 min avstånd. Regionala<br />
cykelstråk passerar genom området.<br />
h å l l b a r a transpor tsystem<br />
Det största bidraget till växthuseffekten kommer från dagens<br />
transportsystem. Att effektivisera varu- och persontransporterna<br />
till och från, samt inom sjukhuset, och verka<br />
för att kollektivtrafik byggs ut och förnybara bränslen används<br />
för transporter, är en viktig miljöaspekt och del av<br />
hållbarhetsstrategin för <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Detta kommer<br />
att kräva insatser inom översikts- och detaljplanering<br />
samt samarbete mellan Stockholms läns landsting, <strong>Solna</strong><br />
och Stockholm stad. Till exempel diskuteras idag möjligheten<br />
att bygga en spårbunden tvärförbindelse som binder<br />
ihop <strong>Karolinska</strong>-området, KTH och universitetsområdet i<br />
öst-västlig riktning.<br />
effektiva transpor ter<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s centrala läge i staden ger förutsättningar<br />
för hög tillgänglighet och möjlighet till effektiva<br />
transporter till och från sjukhuset. Den planerade<br />
kvartersutbyggnaden skapar en gatustruktur med tydliga<br />
adresser i sjukhuset. Gävlegatans förlängning hela vägen<br />
till Norra begravningsplatser är det tydligaste exemplet.<br />
Projektet ligger också fördelaktigt i tid för att inordna sig i<br />
och påverka den framtida planerade infrastrukturen i det<br />
nya Norra stationsområdet.<br />
40 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
persontranspor ter<br />
Den planerade tunnelbane- och pendeltågsutbyggnaden<br />
är en förutsättning för att skapa goda och miljömässiga<br />
persontransporter, vilka utgör de stora flödena. <strong>Nya</strong> tunnelbaneuppgångar<br />
planeras vid huvudentrén samt nordost<br />
om sjukhusblocket, och busshållplatser planeras vid<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> Sonas huvudentré. En uppgång från pendeltågstrafiken<br />
planeras vid Vanadisplan och därmed får<br />
även <strong>Karolinska</strong> Huddinge och <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> mycket<br />
bättre förbindelser sinsemellan än idag, vilket gynnar<br />
universitetssjukhuset som helhet. Laboratoriekvarteret<br />
försörjs från en ny tvärgata från <strong>Solna</strong>vägen. Angöring för<br />
färdtjänst och taxibilar förbereds vid samtliga adresser inklusive<br />
Akademiska stråket.<br />
En besöksparkering förbereds i garage under torget.<br />
In- och utfart planeras ligga i kvarteret söder om vårdkvarteret.<br />
Personalparkering finns i ett avskilt garage under<br />
godsmottagningen med in- och utfart från <strong>Solna</strong>vägen<br />
och med direktanslutning till verksamhetskärnornas hissoch<br />
trapphus.<br />
Dimensioneringen av besöks- och personalparkeringar<br />
har reducerats mot tävlingsförslaget med hänvisning till att<br />
tunnelbana förväntas att dras till <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />
g o d s t r a n s p o r t e r<br />
Godstransporter och budtrafik samlas i den centrala varumottagningen<br />
på plan K1 under gatuplanet med infart<br />
från <strong>Solna</strong>vägen. Förslaget ger ett samlat och effektivt<br />
flöde utan utspridda störningar i närmiljön. Enstaka separata<br />
inlastningsplatser på gatunivå inrättas för specialtransporter<br />
med särskilda krav eller budtransporter.<br />
Utökad spårvägstrafik diskuteras i Stockholmsregionen.<br />
Godsjärnvägen Värtabanan passerar strax intill <strong>Nya</strong><br />
<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> och ett stickspår för godstransporter<br />
skulle kunna byggas till sjukhuset. Även nya Citybanan<br />
kommer att dras söder om sjukhusen men något längre<br />
bort och blir svårare att ansluta. Det finns dock ingen anslutande<br />
infrastruktur för ett spårbundet transportsystem<br />
i Stockholm och investeringar för omlastningsterminaler<br />
och särskilda godsspårvagnar måste i så fall göras.<br />
<strong>Solna</strong><br />
Frösunda<br />
E20<br />
E4<br />
E4<br />
Pampas<br />
KI<br />
Kungsholmen<br />
<strong>Nya</strong><br />
<strong>Karolinska</strong><br />
<strong>Solna</strong><br />
Kungsholmen<br />
Rålambshovsparken<br />
Brunnsviken<br />
Hagaparken<br />
Haga<br />
E4<br />
275<br />
E18<br />
E20<br />
Vasastaden<br />
Vanadislunden<br />
Stockholms<br />
Universitet<br />
Norra<br />
Djurgården<br />
Norrmalm<br />
Stockholm<br />
Laduviken<br />
Kungliga<br />
Tekniska<br />
Högskolan<br />
Humlegården<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
Tranholmen<br />
E20<br />
Östermalm<br />
Tranholmen<br />
Djurgården<br />
Skeppsholmen<br />
Värtahamnen<br />
d e n st r a t e g i s k a pl a c e r i n g e n i st a d e n gö r ny a ka r o l i n s k a solna lä t t i l l g ä n g l i g t. s t a d s k a r t a öv e r no r r a st o c k h o l m .<br />
277<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 41<br />
277
2.2.4.1 angöring<br />
Pendeltåget knyter samman regionen och ger god tillgänglighet<br />
från hela länet med ett miljömässigt hållbart<br />
transportsystem. <strong>Nya</strong> Citybanan kommer att ha en station<br />
vid Vanadisplan belägen på 10 min gångavstånd från NKS<br />
och buss kommer att trafikera Vanadisplan-NKS.<br />
Tunnelbanan är infrastrukturens ryggrad i staden och<br />
blir även det viktigaste transportmedlet för persontrafik<br />
till det nya universitetssjukhuset. Långväga besökare som<br />
anländer med flyg eller tåg byter till lokaltrafik i form av<br />
tunnelbana vid Centralstation. En ny tunnelbanegren förutsätts<br />
byggas från Odenplan till NKS som ger effektiv<br />
och miljöriktig kollektivtrafikförsörjning. Tunnelbanans<br />
station förläggs under <strong>Solna</strong>vägen i omedelbar anslutning<br />
till NKS och med möjlighet till direktuppgång i sjukhusets<br />
entréhall. Tunnelbanan har även uppgång på <strong>Karolinska</strong><br />
plan, nordost om huvudblocket samt på KI-sidan av <strong>Solna</strong>vägen.<br />
Lokalbussar angör på entrégatan och vid <strong>Karolinska</strong><br />
plan och får hållplatser i olika lägen längs gatan. Plats för<br />
uppställning av bussar för tidreglering finns bakom patienthotellet.<br />
Taxi/färdtjänst föreslås angöring vid såväl entréhallen<br />
som sjukhusets separata entréer med angivna gatuadresser.<br />
Reglering av taxibolag som har rätt att vänta<br />
vid NKS kan behöva inrättas. Färdtjänstfordon kommer<br />
erbjudas reserverade platser i parkeringsgaraget för<br />
längre uppehåll.<br />
42 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Ambulanstrafik angör vid akutmottagningen vid sjuk-<br />
husets östra kortsida för akutpatienter. Ambulans kan<br />
också angöra vid angivna gatuadresser, t ex på Gävlegatan,<br />
för transporter av patienter utan akutbehov till<br />
olika mottagningar.<br />
Helikopter angör på byggnadens tak med särskilda<br />
direkthissar till akutmottagningen.<br />
Privatbilar för besökande kan lämna och hämta vid sjukhusets<br />
samtliga entréer. Besöksparkering finns i garage<br />
under <strong>Karolinska</strong> plan med infart från entrégatan. Parkeringen<br />
har direkt access till sjukhusets entréhall via hissar<br />
och trappor i besökstrapphusen på byggnadens södra sida.<br />
Personalparkering föreslås ligga i avskilt garage under<br />
Akademiska stråket med infart från <strong>Solna</strong>vägen.<br />
Cykeltrafiken når NKS från <strong>Solna</strong>vägen och den planerade<br />
Norrtullsallén. Besökande erbjuds väderskyddade<br />
uppställningsplatser vid entréerna. Personalen har ordnade<br />
uppställningsplatser vid Akademiska stråket. Här<br />
erbjuds även säkra cykelrum.<br />
<strong>Solna</strong>vägen<br />
<strong>Karolinska</strong><br />
Plan<br />
E4/E20<br />
Vanadisplan<br />
S:t Eriksplan<br />
Norrtull<br />
Odenplan<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
Rådmansgatan<br />
<strong>Nya</strong> spår kring <strong>Karolinska</strong> / Norra Station (bearbetad illustration ur “Gemensamma planeringsförutsättningar)<br />
citybanan, pendeltåg<br />
tunnelbanan<br />
planerad ny gren från Odenplan till <strong>Karolinska</strong><br />
Värtabanan<br />
ev. möjligt stickspår till <strong>Karolinska</strong><br />
T<br />
T<br />
P<br />
T<br />
T<br />
Varumottag<br />
Färdtj/Taxi/Ang<br />
BUSS<br />
P<br />
T<br />
H<br />
H<br />
Större entré<br />
Trapphusentré<br />
Ambulans<br />
Färdtj/Taxi/Ang<br />
g o d ti l l g ä n g l i g h e t är ett<br />
h u v u d m å l fö r pl a n e r i n g e n<br />
a v ett ny t t<br />
u n i v e r s i t e t s s j u k h u s. d e t<br />
o m f a t t a r en mä n g d ol i k a<br />
f ä r d a l t e r n a t i v.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 43
2.2.4.2 inre logistik<br />
NKS är ett sjukhus med jämförelsevis korta avstånd och<br />
snabba vertikala kommunikationer. Hissar med god kapacitet<br />
och kort väntetid finns i varje byggnadskärnas kortsida<br />
i mantelns anslutning, och de ljusa trapporna inbjuder<br />
till användning.<br />
b e s ö k a r e o c h a n h ö r i g a<br />
Sjukhusbyggnaden planeras med en publik och en intern<br />
sida åtskilda från varandra. Besökaren kommer från torget,<br />
parkeringen eller tunnelbanan rakt in i entréhallen<br />
och når vårdverksamheten via de södra publika hiss- och<br />
trapphusen. Längs insidan av vårdbyggnadens södra fasad<br />
löper ett publikt stråk som binder samman entrépunkterna<br />
till de olika verksamhetskärnorna. Det kommer också<br />
vara möjligt att anlända direkt (med sin remiss) till den<br />
gatuadress som tillhör den verksamhet som är målet för<br />
besöket.<br />
patienttranspor ter<br />
Förflyttningar av sängliggande patienter sker i separata<br />
flöden avskilt från besökares utrymmen via en separat<br />
sängkorridor. Sänghissarna blir rymliga och ger hög medicinsk<br />
säkerhet. En koppling mellan patienthotellet och<br />
vårdkvarteret förbereds dels via besöksparkeringsgaraget,<br />
dels via en glasad gång över gatan på plan 2.<br />
p e r s o n a l<br />
Personalen når verksamheten via trapphusen i Akademiska<br />
stråket som också har direkt anslutning till omklädningsrummen.<br />
Personalparkeringen planeras med direkt access<br />
till hiss- och trapphusen. Ett sammanbindande huvudkom-<br />
BESÖKARE BESÖKARE BESÖKARE<br />
KAROLINSKA PLAN<br />
44 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
GÅRD GÄVLEGATAN<br />
SÄNGTRANSPORT SÄNGTRANSPORT<br />
munikationsstråk till samtliga kvarter läggs på plan 2 som<br />
också länkar de nuvarande laboratoriekvarteren till NKS.<br />
v a r u f ö r s ö r j n i n g<br />
Varumottagningsplanet under mark kommer att vara det<br />
strategiska transportplanet. Tillfart sker från <strong>Solna</strong>vägen<br />
och anländande varor tas emot i den centralt placerade gemensamma<br />
varumottagningen, som är hjärtat i en effektiv<br />
intern försörjningsstruktur. Varumottagningen har en<br />
robust planlösning med ringmatade transportvägar med<br />
access till samtliga varu- och sänghissar.<br />
Distributionen styrs av principen hög tillgänglighet<br />
och snabba transporter med liten personalinsats. Man<br />
använder sig av professionella försörjningssystem med<br />
avancerade tekniska hjälpmedel i form av automattruckar<br />
(AGV) som via separata hissar lämnar gods till verksamheterna<br />
vid mottagningsplatser på varje våningsplan där<br />
de också hämtar returgods. De interna transporterna av<br />
blod, prover och läkemedel sker via en redundant smågodstransportör<br />
(rörpost). Varje våningsplans kärna kan<br />
förses med två rörpoststationer placerade vid varje byggnads<br />
kortsida för att minska gångavståndet för personal.<br />
Avfall och sopor hanteras i sopsugar med sortering i<br />
fyra fraktioner. Övriga avfallsfraktioner transporteras i<br />
slutna kärl med automattruckar till miljöcentralen belägen<br />
i varumottagningen. Miljöcentralen är dimensionerad<br />
för att sortera ett 30 tal fraktioner samt planeras för uppställningsplats<br />
för containrar enligt sjukhusets krav. Sjukhuset<br />
planeras också inrymma en destruktionsanläggning.<br />
Smutstvätt hanteras i tvättsugar, alternativt i tvättschakt<br />
kombinerat med automattruckar.<br />
d e n ty d l i g a up p d e l n i n g e n mellan pu b l i k a oc h in t e r n a zo n e r, dä r bl a sä n g t r a n s p o r t e r sk e r , ta r hä n s y n ti l l pa t i e n t e n s in t e g r it<br />
e t. p l a n u t s n i t t e t so m vi s a r åt s k i l d a flöden.<br />
KAROLINSKA<br />
PLAN<br />
publikt flöde sängtransporter<br />
godstransporter internt flöde internt flöde godstransporter<br />
ENTRÉ PATIENTER<br />
P PATIENTER<br />
GEMENSAMMA<br />
LOKALER<br />
AULA<br />
LAB<br />
2:2 2:3 2:4<br />
AKADEMISKA<br />
STRÅKET<br />
ENTRÉ PERSONAL<br />
GODSMOTTAGNING<br />
P PERSONAL<br />
s j u k h u s e t pl a n e r a s fö r se p a r a t a flöden fö r pa t i e n t e r, p e r s o n a l oc h go d s.<br />
TEKNIKBYGGNAD<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
BEFINTLIGA LAB<br />
KI internt flöde<br />
KS<br />
VÅRD<br />
1:1 1:2<br />
1:3 1:4 1:5 1:6<br />
publikt flöde<br />
s j u k h u s e t få r en pu b l i k oc h in t e r n si d a. b i l d e n vi s a r la b k v a r t e r e t fullt ut b y g g t.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 45
2.3<br />
Projektmål:<br />
– Vård- och stödprocesser<br />
ska effektiviseras och resursutnyttjande<br />
optimeras<br />
2.3.1<br />
Vårdprocesser<br />
En ny sjukhusbyggnad med genomtänkta lösningar ger<br />
betydligt bättre förutsättningar än äldre och utspridda<br />
byggnader för högre effektivitet, genom förbättrade flöden<br />
och kortare ledtider, men också för en högre kvalitet<br />
genom ökad patientsäkerhet och tillgänglighet.<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> blir en rationellt planerad byggnad<br />
som tar sin utgångspunkt i patientens behov av få och<br />
korta förflyttningar. Byggnaden får en kompakt utformning,<br />
med korta kommunikationsvägar i en effektiv matrisstruktur.<br />
Goda fysiska förutsättningar ges för att bygga<br />
en organisation med fokus på vårdprocesser och mindre<br />
på den organisatoriska enhet där vården ges.<br />
NKS planeras för så stor närhet som möjligt mellan de<br />
viktigaste funktionerna som akutmottagning, diagnostik,<br />
behandling, operation, intensivvård samt olika typer av<br />
slutenvård och dagvård. Det underlättar att personal, lokaler<br />
och utrustning inom respektive funktion kan samutnyttjas<br />
över eventuella administrativa gränser. Ett effektivt<br />
arbetssätt förutsätter ett gemensamt utnyttjande av<br />
sjukhusgemensamma resurser som t ex operationssalar,<br />
intensivvårdsplatser, diagnostiska metoder inom bild- och<br />
funktionsmedicin under större del av dygnet.<br />
Dagens arbete inom <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset<br />
i <strong>Solna</strong> och Huddinge med strategisk verksamhetsutveckling<br />
i syfte att förbättra vårdprocesserna, utgör en utmärkt<br />
46 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
start för ett nytt och effektivare arbetssätt i de nya lokalerna<br />
när NKS står klart. Utgångspunkten är att akuta och<br />
elektiva flöden, öppen vård och sluten vård samt publika<br />
och professionella zoner kommer att vara åtskilda.<br />
Sjukhusets utformning medger att den akutverksamhet<br />
som finns under nätter och helger kan organiseras<br />
effektivt, dvs att sjukhuset förhållandevis lätt kan ställas<br />
om från ”dagsjukhus” till ”nattsjukhus”. Detta är viktigt då<br />
vården under icke-kontorstid är både dyrare och svårare<br />
att organisera än den som sker på dagtid.<br />
Mottagningar, dagverksamheter, operation och röntgen<br />
förbereds för 16-timmarsdrift av den planerade vården,<br />
vilket möjliggör ökad kapacitet och ett effektivt utnyttjande<br />
av gjorda investeringar.<br />
Inriktningen mot övervägande enkelrum kommer att<br />
väsentligt minska behovet av patientomflyttningar som<br />
idag sker vid försämrade tillstånd eller infektioner. Detta<br />
minskar även behovet av rum för undersökningar, samtal<br />
och rum för anhöriga. Patienthotellet utgör ett komplement<br />
till slutenvårdsplatserna som möjliggör att fler<br />
medicinska och dagkirurgiska behandlingar kan utföras.<br />
De minskade avstånden möjliggör ett bättre utnyttjande<br />
av medicinteknisk utrustning och andra avancerade<br />
hjälpmedel, vilket minskar behovet av dubblerade investeringar.<br />
2.3.2<br />
stödprocesser<br />
Kravet på patientsäker vård och kvalitetssäkring kommer<br />
att kräva mer av sjukhusets stödfunktioner i framtiden.<br />
Stöd- och serviceverksamheter ska vara lätta att nå och<br />
utformas för att ge bästa support efter vårdens behov.<br />
Professionella försörjningssystem med bl a automatiska<br />
transportörer (AGV-vagnar och rörpost) stödjer effektiva<br />
vårdprocesser genom sina säkra och korta ledtider<br />
med hög tillgänglighet. Behovet av stora avdelningsförråd<br />
minskar när varudistributionen sker ”just-in-time”. Elektroniskt<br />
styrda AGV-vagnar är en ny teknik med separata<br />
hissar som beräknas ge positiva effekter på driftkostnaderna<br />
för inre transporter av varor, patientmat mm. Det<br />
interna flödet av prover, läkemedel mm sker via en smågodstransportör<br />
(rörpost). Sjukhusets varumottagning<br />
placeras i rymliga lokaler under akademiska stråket med<br />
tillfart från <strong>Solna</strong>vägen. Transporter av varor till och från<br />
sjukhuset effektiviseras också så att varor snabbt når rätt<br />
mottagare.<br />
IT-systemen kommer att utvecklas på en rad sätt.<br />
Exempel på detta är snabb sökning av ledig mobil medicinteknisk<br />
utrustning som ger ett bättre samutnyttjande<br />
av utrustningen mellan vårdenheter. IT ska även kunna<br />
stödja spårbarheten av varor, avfall, gas och även patien-<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
ter samt ge information om hur mycket och var olika varor<br />
och material finns i lager.<br />
Sterilcentralens uppgift utökas med central plockning<br />
som följer operationsprogrammet och enligt definierade<br />
strukturlistor.<br />
Läkemedelshanteringen kommer att förändras och sannolikt<br />
distribueras via sjukhusapoteket genom så kallade<br />
patientdos-system, vilket minskar behovet av stora läkemedelsförråd<br />
på avdelningarna. Istället kommer mindre<br />
stationer att finnas med läkemedelsautomater, till vilka<br />
kontinuerlig leverans sker, som ska innehålla patientens<br />
aktuella läkemedelsbehov. Därmed kommer kostnaderna<br />
för kassation av läkemedel att kunna minskas.<br />
Tillgänglighet till textilier sker via lokal plockning och<br />
teknik för automatiska beställningar av personalkläder.<br />
Framtidens kostservice blir mer flexibel med större valfrihet<br />
för den enskilda patienten. Kosten produceras utanför<br />
sjukhuset och levereras till ett mottagnings- och beredningskök<br />
i anslutning till varumottagningen. Därifrån<br />
distribueras patientmaten vidare med AGV-vagnar.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 47
2.4<br />
Projektmål:<br />
– Projektet ska så långt möjligt<br />
arbeta med generella lösningar<br />
som tillåter kontinuerlig<br />
verksamhetsutveckling<br />
2.4.1<br />
generella byggnader som förutsättning<br />
för flexibelt utnyttjande<br />
I takt med utvecklingen inom sjukvården och forskningen<br />
uppstår ständigt krav på nya samband mellan verksamheter<br />
och därmed behov av förändrade lokaler. Det är troligt<br />
att denna utveckling kommer att fortsätta, eller till och<br />
med intensifieras i framtiden. Sjukvårdens organisation<br />
och vem som är vårdgivare förändras också. Ett möjligt<br />
framtidsscenario är t ex att flera vårdgivare bedriver vård<br />
parallellt i samma byggnad.<br />
Sett i backspegeln har många sjukvårdsbyggnader som<br />
varit utformade för dåtidens mest avancerade vård, fått<br />
överges i förtid pga att byggnaderna inte förmått att svara<br />
upp mot de nya krav som ställts. Sådana situationer, där<br />
byggnadernas brukstid blir kortare än deras planerade<br />
livslängd innebär ett slöseri med resurser, som inte är<br />
långsiktigt hållbart. Planeringen av <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong><br />
genomsyras därför av en annan långsiktighet: Målet är att<br />
skapa långsiktigt hållbara byggnader som klarar av att in-<br />
48 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
rymma ändamålsenliga lokaler för högspecialiserad vård<br />
och forskning under mycket lång tid - kanske så länge som<br />
100 år. Även det faktum att det nya sjukhuset planeras<br />
som en del av en helt ny stadsdel, där en tomt i ett strategiskt<br />
läge intill <strong>Karolinska</strong> institutet tas i anspråk, talar för<br />
att här måste uppföras en byggnad som kan bibehålla sin<br />
externa utformning under lång tid.<br />
Med dessa förutsättningar blir frågeställningarna runt<br />
byggnadernas generalitet och flexibilitet centrala programfrågor.<br />
Strategin för att hantera dem är att utforma<br />
byggnaderna generellt för att skapa ett flexibelt lokalutnyttjande,<br />
där själva osäkerheten inför framtiden utgör<br />
utgångspunkt vid utformningen av byggnaderna.<br />
Genom en uppdelning av byggnadens delar i olika livslängd,<br />
tydliggörs förutsättningarna för byggnadens olika<br />
komponenter. Delar som relateras till stads- och infrastrukturen,<br />
så som kvarter, gator och ledningsvägar, har<br />
samhällsknutet<br />
byggnadsknutet<br />
verksamhetsknutet<br />
0<br />
den längsta livslängden. Dessa kallas samhällsknutna.<br />
Delar som utgör den bärande stommen och fasaden har<br />
också en lång livslängd, innan omfattande förändringar<br />
är aktuella. Dessa delar kallas byggnadsknutna. Eftersom<br />
både de samhällsknutna- och de byggnadsknutna delarna<br />
är låsande under lång tid, är det viktigt att planeringen<br />
inte binder fast byggnaden till en specifik användning.<br />
Ledordet i planeringen är därför generalitet. Med det menas<br />
en mångsidig användbarhet hos byggnaden som medger<br />
att dess utrymmen och byggnadsdelar kan användas<br />
på många olika sätt och för varierande verksamhetskrav.<br />
De byggnadsdelar som mer regelmässigt förändras vid<br />
ombyggnader, så som mellanväggar, undertak och installationer,<br />
är relaterade till verksamheten och brukar därför<br />
kallas verksamhetsknutna. Hit hör även inredning och<br />
utrustning. Ombyggnadsintervallet för de verksamhetsknutna<br />
delarna kan vara så kort som 5-15 år. Utformning-<br />
100 år<br />
GENERALITET<br />
FLEXIBILITET<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
e n by g g n a d s ko m p o n e n t e r<br />
k a n so r t e r a s eft e r li v s l ä n g d<br />
i sa m h ä l l s k n u t n a, b y g g n a d sk<br />
n u t n a oc h ve r k s a m h e t sk<br />
n u t n a de l a r.<br />
en av dessa delar väljs därför så att ombyggnaderna blir så<br />
enkla och rationella som möjligt; ledordet i planeringen är<br />
flexibilitet, dvs. en inbyggd föränderbarhet hos byggnaden<br />
som medger att dess utrymmen kan ändras efter de krav<br />
som verksamheten ställer.<br />
Generaliteten anger ramarna inom vilka flexibiliteten<br />
kan utnyttjas. Ju större generalitet byggnaden har desto<br />
större blir flexibiliteten för verksamheten att anpassa sina<br />
lokaler till nya behov.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 49
FunktIonSanPaSSad byggnad<br />
”Förutbestämd organisationsstruktur möjlig”<br />
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR<br />
LOKALTYPER ORGANISERAS VERTIKALT<br />
VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />
VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />
OPERATION / INTENSIVVÅRD<br />
DIAGNOSTISKT CENTRUM<br />
MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />
ELEKTIVT FLÖDE<br />
50 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />
HELIPORT<br />
TEMA 1 TEMA 2 TEMA 3 TEMA 4 TEMA 5 TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
TRAUMACENTRUM<br />
AKUTRÖNTGEN<br />
AKUTMOTTAGNING<br />
PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />
FÖRSÖRJNING<br />
generell b y g g n a d j ä m f ö r t m e d<br />
f u n k t i o n s a n p a s s a d b y g g n a d<br />
Frågorna runt byggnadernas generalitet har stor betydelse<br />
för planeringen av det nya sjukhuset. Den snabba utvecklingen<br />
inom vården och forskningen gör att det ännu inte<br />
är möjligt att precisera vilka verksamheter byggnaderna<br />
ska innehålla. Önskemålet är därför att skjuta verksamhetsplaneringen<br />
framåt i tiden för att få den så aktuell som<br />
möjligt vid inflyttningstillfället. Detta ställer speciella krav<br />
på planeringen av byggnaderna, som följer en annan tidplan.<br />
Genom att ge dem en generell utformning kommer<br />
byggnaderna senare att kunna ta emot den verksamhet<br />
som planeras.<br />
Lokalerna i en generell byggnad ska kunna organiseras<br />
på många olika sätt. Det är därför viktigt att byggnaderna<br />
inte låses fast vid en specifik användning.<br />
Även tung och installationskrävande verksamhet, såsom<br />
bilddiagnostik och operation, ska i princip kunna förläggas<br />
var som helst i byggnaderna. De ska också kunna<br />
flyttas i framtiden, om nya sambandskrav uppstår. För<br />
att klara detta utformas byggnaderna med en generell<br />
våningshöjd, en generell lastkapacitet på bjälklagen och<br />
generellt utformade basinstallationer och tekniska ut-<br />
1. Differentierade våningshöjder<br />
2. Differentierad lastkapacitet<br />
3. Verksamhetsanpassad dimensionering<br />
av installationer<br />
STERILCENTRAL<br />
AKUT FLÖDE<br />
rymmen. De verksamheter som har de högsta kraven, blir<br />
därmed dimensionerande för hela byggnaden. Det gäller<br />
exempelvis funktionshöjd och luftkapacitet i operationssalar<br />
samt storlek och tyngd hos utrustning inom bilddiagnostik.<br />
Sjukhusets byggnader får en standard med en generalitet<br />
som är avsevärt större än vad som är vanlig praxis idag vid<br />
uppförande av sjukhusbyggnader. Den generella byggnaden<br />
kan ställas i relation till en funktionsanpassad byggnad.<br />
Det är en enklare typ av byggnad som utformas efter<br />
en organisation som byggnaden planeras för initialt. Det<br />
innebär att lokalerna kan optimeras för den verksamhet<br />
de planeras för, vilket innebär differentierade våningshöjder,<br />
differentierad lastkapacitet och verksamhetsanpassade<br />
installationer. Nackdelen med detta är naturligtvis<br />
att möjligheten till framtida verksamhetsförändringar<br />
blir mycket begränsad.<br />
geneRell byggnad<br />
”många möjliga organisationsstrukturer”<br />
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR<br />
LOKALTYPER ORGANISERAS VERTIKALT<br />
VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />
VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />
OPERATION / INTENSIVVÅRD<br />
DIAGNOSTISKT CENTRUM<br />
MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />
ELEKTIVT FLÖDE<br />
VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />
VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />
OPERATION, IVA / DIAGNOSTISK<br />
OPERATION, IVA / DIAGNOSTISK<br />
MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />
ELEKTIVT FLÖDE<br />
TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />
TEMA 4<br />
TEMA 3<br />
TEMA 2<br />
TEMA 1<br />
MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />
ELEKTIVT FLÖDE<br />
TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />
d e n ge n e r e l l a by g g n a d e n mö j l i g g ö r - t i l l skillnad fr å n de n fu n k t i o n s a n p a s s a d e - e tt flexibelt ut n y t t j a n d e<br />
e ft e r s o m ve r k s a m h e t e r n a ka n or g a n i s e r a s på må n g a sä t t.<br />
HELIPORT<br />
TEMA 1 TEMA 2 TEMA 3 TEMA 4 TEMA 5 TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
TRAUMACENTRUM<br />
AKUTRÖNTGEN<br />
AKUTMOT TAGNING<br />
PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />
FÖRSÖRJNING<br />
VÅRDAVD.<br />
MOTTAGN.<br />
DAGVÅRD<br />
?<br />
LOKALT YPER<br />
VÅRDAVD.<br />
MOTTAGN.<br />
DAGVÅRD<br />
DIAGNOSTISKT<br />
CENTRUM<br />
OPERATION<br />
INTENSIV-<br />
VÅRD<br />
STERILCENTRAL<br />
HELIPORT<br />
TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
TRAUMACENTRUM<br />
AKUTRÖNTGEN<br />
AKUTMOT TAGNING<br />
PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />
FÖRSÖRJNING<br />
TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />
TEMA 1 TEMA 2 TEMA 3 TEMA 4 TEMA 5<br />
HELIPORT<br />
TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
AKUTVÅRDSAVD.<br />
TRAUMACENTRUM<br />
AKUTRÖNTGEN<br />
AKUTMOT TAGNING<br />
PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />
FÖRSÖRJNING<br />
STERILCENTRAL<br />
STERILCENTRAL<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
1. generella våningshöjder<br />
2. generell lastkapacitet<br />
3. generell dimensionering av<br />
basinstallationer<br />
= ”kvaliteter” för generalitet<br />
AKUT FLÖDE<br />
AKUT FLÖDE<br />
AKUT FLÖDE<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 51
v a l d generalitetsnivå<br />
Den föreslagna våningshöjden är 4,80 m, vilket garanterar<br />
den angivna funktionshöjden 3,20 m. Tendensen är att<br />
laster beroende på utrustningen ökar. Sjukhuset planeras<br />
för en genomgående lastkapacitet (10 kN/m2) som medger<br />
denna ökning. Installationsnivån kan i princip byggas<br />
ut till en nivå där alla verksamhetsytor i byggnaderna ska<br />
kunna innehålla ”installationskrävande” verksamhet.<br />
Sammantaget ger denna generalitetsnivå mycket goda<br />
förutsättningar att möta kommande förändringar och kan<br />
därför ses som en ”framtidsförsäkring” som garanterar<br />
flexibelt utnyttjande under lång tid.<br />
avsteg f r å n generaliteten<br />
Ett sjukhus innehåller funktioner som inte låter sig inordnas<br />
i den generella strukturen. Vissa funktioner måste<br />
t.ex. lokaliseras efter sina sambandskrav. Detta gäller exempelvis<br />
entréer och entréhallar, akutintag och godsmottagning,<br />
som måste ansluta till omgivande gator, men även<br />
helikopterplattorna. Andra verksamheter har så specifika<br />
funktionella och tekniska krav att alltför stora investeringar<br />
skulle krävas för att hantera dem inom den generella<br />
strukturen. Exempel på sådana verksamheter är:<br />
- Strålbehandling, med speciella krav vad avser vibrationer<br />
och strålningsskydd mot omgivningen.<br />
52 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
- Terapibassäng, med speciella krav på placeringen.<br />
- Tryckkammare, med grundförutsättningar som klarar<br />
dess tunga laster.<br />
- AKM, vars placering kräver extra hänsyn till säkerhets-<br />
och logistikfrågor samt speciella tekniska krav<br />
(eventuellt krävs eget fläktrum för verksamheten).<br />
Hit hör även Biobanker, cyklotron, hotcells lab, Pet-CT,<br />
som alla har specifika krav att ta hänsyn till (kyla, strålningsskydd<br />
mm) samt utrymmen under mark för parkering,<br />
varumottagning och teknik.<br />
Ovanstående funktioner planeras in i byggnadsstrukturen<br />
redan från början och kan inte flyttas utan omfattande<br />
ombyggnader. Även för den planerade teknikbyggnaden,<br />
som planeras i omedelbar närhet till sjukhusets nuvarande<br />
driftsbyggnad och anslutande tekniska försörjningsstråk,<br />
gäller egna villkor som medför en specialanpassning.<br />
Generell<br />
våningshöjd<br />
(4800mm) Funktionshöjd<br />
(3200mm)<br />
Generella basinstallationer (IVA-standard)<br />
Generell lastkapacitet (10kN/m²)<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
Rumszon Korridorszon<br />
d e n ge n e r e l l a by g g n a d e n fo r m a s me d en ge n e r e l l vå n i n g s h ö j d, e n ge n e r e l l la s t k a p a c i t e t på bj ä l k l a g e n oc h ge n e r e l l t<br />
u tf o r m a d e in s t a l l a t i o n e r. b i l d e n vi s a r ett sn i t t ig e n o m en ve r k s a m h e t s k ä r n a.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 53
2.4.2<br />
Utbyggbara tekniska system för<br />
framtida förändringar och expansion<br />
De tekniska systemen planeras så att de kan byggas ut och<br />
förändras i framtiden.<br />
Detta ger möjlighet att tillgodose de ökade kapacitetskrav<br />
som framtida verksamhetsförändringar kan medföra<br />
och därmed svara upp mot det angivna kravet att<br />
alla verksamheter ska kunna expandera med 20% inom<br />
strukturen. Det är också en förutsättning för att i framtiden<br />
kunna försörja de nästan 100.000 m² expansion som<br />
sjukhuset planeras för, med avstamp i den tekniska infrastruktur<br />
som anläggningen planeras med initialt.<br />
Utbyggbarheten återfinns på flera nivåer i systemen: I<br />
de centrala tekniska systemen, i det centrala försörjningsnätet,<br />
såväl som inom byggnaderna.<br />
54 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
f r a m t i d a f ö r ä n d r i n g a r<br />
Utifrån kravet att verksamheter ska kunna expandera<br />
20% är det framförallt expansion av installationskrävande<br />
verksamhet som blir dimensionerande för de tekniska<br />
systemen. Än större påverkan på systemen kan framtida<br />
fysiska organisationsförändringar få. Utgångspunkten har<br />
här varit det scenario som uppstår om den i kap 2.1.1 beskrivna<br />
matrisorganisationen med lokaltyper arrangerade<br />
horisontellt och verksamhetsprogram vertikalt, istället<br />
vrids 90 grader. Installationskrävande verksamhet som<br />
t ex lokaler för operation skulle i detta fall komma att staplas<br />
ovanpå varandra. Detta skulle medföra att de måste<br />
försörjas från ett och samma fläktrum, vars kapacitet då<br />
måste kunna byggas ut.<br />
De tekniska systemen ska också kunna utvecklas under<br />
byggnadernas livstid och förses med ny och effektiv<br />
teknik. Exempelvis kan bränsleceller (som omvandlar kemisk<br />
energi till elektrisk energi och värme) vara ett möjligt<br />
framtidsalternativ till konventionell uppvärmning och/<br />
eller reservkraft.<br />
p r i n c i p fö r up p b y g g n a d av de n te k n i s k a in f r a s t r u k t u r e n. b å d e en e r g i c e n t r a l e n i te k n i k b y g g n a d e n,<br />
m e d i a k u l v e r t a r oc h by g g n a d e r ha r ut b y g g b a r a sy s t e m me d pl a t s fö r ex p a n s i o n oc h fr a m t i d a me d i a.<br />
p r i n c i p fö r disposition<br />
a v in s t a l l a t i o n s s c h a k t<br />
m e d ba s i n s t a l l a t i o n oc h<br />
p l a t s fö r ko m p l e tt e r i n g<br />
a v ny me d i a.<br />
RÖR INKLUSIVE RESERVRÖR<br />
SERVICEUTRYMME<br />
HUVUDKANALER RESERV-<br />
UTRYMME<br />
HUVUDKANALER<br />
SPECIALKANALER<br />
PUNKTUTSUG<br />
u t b y g g b a r h e t i n o m b y g g n a d e r n a<br />
Reservutrymmen för installationer planeras i teknikrum,<br />
i schakt och ovanför undertak på våningsplanen. Utrymmena<br />
dimensioneras primärt för att hantera utbyggnad av<br />
ventilationssystemet, som är mer skrymmande än andra<br />
media.<br />
Teknikutrymmen placeras i källarplan under respektive<br />
byggnad. Hit räknas bl a fläktrum, undercentraler för<br />
värme, kyla och tappvatten, ställverk. Dessa dimensioneras<br />
utifrån kravet på 20% expansion för verksamheterna.<br />
Detta tillgodoses genom att alla utrymmen förses med<br />
reservyta, vilket medger tillkommande installationer och<br />
nya försörjningssystem. Kompletteringen kan t ex bestå i<br />
tillkommande fläktar, värmeväxlare, ställverk etc.<br />
Den vertikala försörjningen förläggs till välplacerade<br />
schakt. Kapaciteten kan byggas ut på två sätt: Schakten<br />
kan kompletteras med nya installationer, genom utnyttjade<br />
av det reservutrymme som dessa planeras med, alternativt<br />
kan schakten byggas ut i de understa tre våningarna.<br />
Det senare alternativet skulle i princip bli aktuellt<br />
vid ett scenario då operations- eller IVA-enheter förläggs<br />
som ”operationstorn” eller ”IVA-torn” vertikalt i huset,<br />
och det krav på ökad kapacitet i luftbehandlingssystemet<br />
detta medför.<br />
Basnivån för installationer inom våningsplanen utgår<br />
från en kapacitet motsvarande IVA plus 20%, vilket t. ex.<br />
medger att ett enstaka IVA-rum kan omvandlas till en operationssal<br />
eller ett rum för avancerade behandlingar. Det<br />
möjliggör också att en vårdavdelning kan byggas om till<br />
en IVA-avdelning, eftersom den initialt planerats med viss<br />
överkapacitet. Verksamhetslokaler som har högre krav än<br />
de som motsvaras av basnivån, t ex operation, förses med<br />
installationer som motsvarar det aktuella kapacitetskravet.<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
SCHAKT SCHAKT SCHAKT<br />
Installationerna inom våningsplanen placeras ovan undertak.<br />
Till verksamhetskärnornas rumszoner förläggs<br />
mera statiska installationsmedia medan korridorzonerna,<br />
som är mer tillgängliga genom demonterbara undertak,<br />
utformas med reservyta för komplettering av media etc.<br />
På våningsplanen sammankopplas installationerna så<br />
att försörjningen kan ske från olika schakt. Vidare utförs<br />
huvudkanaler, rörledningar etc inom våningsplanet med<br />
samma dimension vilket innebär att kapaciteten är i princip<br />
lika över hela planet. Detta underlättar en förändring<br />
av verksamheten.<br />
u t b y g g b a r h e t i c e n t r a l a försörjningssystem<br />
Även anläggningens centrala tekniska försörjningssystem<br />
utformas utbyggbara för att hantera framtida expansion<br />
respektive förändringar av verksamheten. Teknikbyggnaden,<br />
som bl a innehåller reservkraft, central produktion av<br />
kyla, värme och ånga, utformas så att den kan byggas ut<br />
med nya produktionsenheter (kylmaskiner, värmepumpar,<br />
reservkraftaggregat etc). På detta sätt ökas produktionskapaciteten<br />
vartefter anläggningen växer och/eller behoven<br />
ökar. Från teknikbyggnaden distribueras media till byggnaderna<br />
via en mediakulvert. Även i denna finns ytor reserverade<br />
för att framtida kompletteringar. Den förbereds också<br />
för att ansluta planerade expansionsområden.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 55
2.4.3<br />
generell och multifunktionell<br />
utformning av lokaler<br />
2.4.3.1<br />
generell struktur<br />
Den generella byggnadsstrukturen ska utgöra ett redskap<br />
och inte ett hinder för de ständigt pågående verksamhetsförändringarna<br />
som präglar ett modernt universitetssjukhus.<br />
Byggnaden består av ett antal verksamhetskärnor i<br />
vårdkvarteren och i labkvarteren, omgivna av en mantel.<br />
Verksamhetskärnorna är likartat utformade till sin storlek<br />
och planform, och ger möjlighet till fri placering av verksamheter<br />
initialt och över tid.<br />
Verksamhetskärnorna är uppbyggda kring ett modulnät<br />
som tar hänsyn till de idag kända krav på olika vårdoch<br />
forskningsfunktioner som kan förekomma på ett universitetssjukhus,<br />
och som även tar höjd för framtiden.<br />
En grundstruktur föreslås med stormoduler om 9 x 12 m<br />
med en våningshöjd på 4,8 m (=funktionshöjder 3,2 m)<br />
för att skapa maximal flexibilitet och generalitet vad gäller<br />
förändringar av planlösningar.<br />
Vårdrum och operationssalar är huvudfunktioner,<br />
vars funktionskrav har varit styrande för fastställandet<br />
av modulmåtten. Huvudfunktionerna placeras i verksamhetskärnans<br />
fasadzon som är 9 m bred. En 12 m bred<br />
supportzon med funktioner som teamledning, förråd,<br />
beredningsrum mm placeras centralt i kärnans mittdel.<br />
Samtliga korridorer är 3 m breda. Den 36 m breda huskroppen<br />
förses med dagsljus via 9 x 11 m stora ljusgårdar i<br />
verksamhetskärnans supportzon.<br />
Labkvarterens verksamhetskärnor är utvecklade<br />
med samma modulmått som de på sjukhussidan. Den<br />
likartade grundstrukturen möjliggör att vårdverksamhet<br />
kan placeras i labkvarteren och vice versa. Labkvarteren<br />
byggs initialt med en lägre basnivå vad gäller<br />
hissar och kommunikationer än vårdkvarteren, men förbereds<br />
för en utbyggnad till erforderlig vårdstandard.<br />
56 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
d e ol i k a ty p e n h e t e r n a li g g e r<br />
t i l l gr u n d fö r by g g n a d e n s<br />
s t o m m o d u l n ä t.<br />
9 3 12 3 9<br />
SUPPORTZON<br />
VÅRD<br />
SUPPORTZON<br />
FÖRBINDELSEGÅNG<br />
9 3 12 3 9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
9<br />
4800<br />
rumszon<br />
3200<br />
korridorszon<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
supportzon korridorszon<br />
rumszon<br />
Gård Gård<br />
t v ä r s e k t i o n me d fu n k t i o n s m å t t ge n o m en ve r k s a m h e t s k ä r n a<br />
2.4.3.2<br />
generella typrum<br />
Verksamhetsplaneringen i detta tidiga skede har haft fokus<br />
på att definiera och utforma typrum för de mest vanligt förekommande<br />
funktionerna. Genom en standardiserad utformning<br />
av vanligt förekommande lokaltyper underlättas<br />
omflyttning av verksamheter inom samma lokaltyp.<br />
Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att identifiera<br />
erforderliga funktionsmått för att kunna utföra olika vårdoch<br />
forskningsinsatser. Här redovisas exempel på typrum<br />
som utvecklats för operation, slutenvård samt laboratorieenheter.<br />
o p e r a t i o n s s a l a r<br />
Operationssalens funktionsmått har varit styrande för<br />
verksamhetskärnornas byggnadsdjup. Salarnas storlek<br />
svarar mot en önskan att uppnå maximal flexibilitet vad<br />
gäller planlösningar. Rummen är kvadratiskt utformade<br />
vilket medger rörliga operationsbord. Salarna är försedda<br />
med genomräckningsskåp i zonen mellan korridor och<br />
operationsrum. Planlösningen medger 2,5 meter breda<br />
dörröppningar.<br />
Operationssalarna planeras med mellanliggande uppdukningsrum<br />
och steriltvättsrum. Såväl storleksmässigt<br />
som installationsmässigt är salarna utformade med möjlighet<br />
att utökas till större så kallade hybridsalar. Alla<br />
operationssalar placeras i fasad med dagljus och utblickar<br />
mot de gröna innergårdarna.<br />
v å r d r u m<br />
Närmare hälften av verksamhetsarean i sjukhuset upptas<br />
av slutenvårdsplatser. Att ge dessa en standardiserad utformning<br />
har varit en angelägen uppgift för att förenkla<br />
omflyttningar av verksamheter. Patientrummet har utformats<br />
som enbäddsrum med mobil placering av sängen,<br />
samt med tillhörande hygienrum med dusch och toalett.<br />
Enbäddsrum medger att vissa behandlingar kan utföras<br />
i rummet, dels är detta fördelaktigt ur hygiensynpunkt<br />
och dels stärker det patientens integritet. Både patientoch<br />
hygienrummets funktionsmått utgår från personalens<br />
behov och arbetsmiljökrav. Funktionsmått med minst<br />
800 mm fritt runt om sängen har varit styrande. Rummet<br />
är försett med genomräckningsskåp integrerade i väggarna<br />
för textiler och materiel.<br />
I patientrummet finns plats för anhöriga i en besökszon.<br />
Vid behov av extra platser är besökszonen möjlig<br />
att utnyttja för ytterligare en vårdplats. Patientrummen<br />
övervakas parvis från en separat arbetsstation med insyn<br />
i rummen och möjlighet att se patientens ansikte. Uppglasningen<br />
skapar även trygghet för patienten som kan se<br />
personalen. Vid särskilt integritetsbehov kan glaspartiet<br />
avskärmas inifrån rummet.<br />
Enpatientrummet är såväl storleksmässigt som installationstekniskt<br />
möjligt att använda även till intensivvård.<br />
För IVA-ändamål kan också två rum slås samman till ett<br />
större IVA-rum med tre IVA-platser med gemensam övervakning.<br />
Detta ger en stor flexibilitet vad gäller antalet<br />
vårdplatser för både sjukhuset och enskilda vårdenheter<br />
och det öppnar för alternativa organisatoriska model-<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 57
Korridor<br />
(Sluss)<br />
Förråd<br />
Personalzon<br />
(Sluss)<br />
Supportrum /<br />
FoU<br />
Supportrum /<br />
FoU<br />
9000<br />
58 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
80<br />
Patientzon<br />
Patientzon<br />
150<br />
150<br />
110<br />
110<br />
80<br />
80<br />
150<br />
Anhörig/<br />
besökszon<br />
Anhörig/<br />
besökszon<br />
150<br />
9000<br />
GÅRD<br />
v å r d r u m m e n pl a n e r a s so m en b ä d d s r u m me d mö j l i g h e t ti l l<br />
f r i pl a c e r i n g av sä n g e n oc h me d ut r y m m e fö r forskn<br />
i n g s v e r k s a m h e t sa m t so v p l a t s fö r an h ö r i g a. f u n k t i o n s-<br />
h ö j d e n på 3,2 m mö j l i g g ö r ta k h ä n g d ut r u s t n i n g äv e n<br />
p å vå r d r u m m e n. r u m m e t ha r ka p a c i t e t at t ta em o t tv å<br />
p a t i e n t e r om be h o v fö r e l i g g e r.<br />
Korridor<br />
9000<br />
Steriltvätt Uppdukning<br />
Operationsrum<br />
LAB<br />
o p e r a t i o n s r u m m e n är kv a d r a t i s k t utf o r m a d e me d<br />
m ö j l i g h e t at t vä x a ti l l hybridsalsstorlek. r u m m e n s<br />
p l a c e r i n g vi d fa s a d e n ge r go d a da g s l j u s f ö r h å l l a n d e n.<br />
t v å op e r a t i o n s s a l a r de l a r på ett ru m so m pl a n e r a s i<br />
s e p a r a t a zo n e r fö r ha n d t v ä t t oc h up p d u k n i n g.<br />
9000<br />
GÅRD<br />
Korridor<br />
Personalzon<br />
9000<br />
Supportrum /<br />
FoU<br />
IVA open-area<br />
Supportrum /<br />
FoU<br />
9000<br />
GÅRD<br />
t v å sa m m a n s l a g n a ru m bi l d a r ett ru m fö r 3 st iv a-pa t i e n t e r<br />
m e d pl a t s fö r öv e r v a k n i n g.<br />
d e t ge n e r e l l a la b o r a t o r i e t or g a n i s e r a s me d ty d -<br />
l i g a zo n e r fö r la b s u p p o r t , la b b ä n k a r oc h sk r i v -/<br />
d a t a p l a t s e r.<br />
ler för framtidens vård. Enpatientrummet kan även utan<br />
övriga ombyggnader kompletteras med sluss och därmed<br />
konverteras till ett isoleringsrum.<br />
l a b m o d u l e r<br />
Laboratorierna planeras för såväl ”fria” bänkuppställningar<br />
som uppställningar med centrummått på 3,3 meter<br />
mellan laboratoriebänkar. I det fortsatta arbetet att<br />
utveckla effektiva och billiga lab kommer modulmåtten i<br />
labkvarteren studeras vidare.<br />
2.4.4<br />
tekniska system med hög driftsäkerhet<br />
och flexibilitet<br />
Vägledande för utformning av de tekniska systemen har<br />
varit de rekommendationer som anges i Socialstyrelsens<br />
skrift Det robusta sjukhuset, november 2002. Skriften<br />
definierar robusthet som ett systems förmåga att tillgodose<br />
ett behov trots störning av visst slag. Detta löses för<br />
de tekniska systemen inom anläggningen framförallt med<br />
redundans, som kan beskrivas som ”matning från två<br />
håll” eller ”produktionsenheter i reserv”. Detta ökar driftsäkerheten<br />
i systemen. Vid brott eller driftstörning på en<br />
försörjningsväg finns alltid en alternativ matning, och då<br />
en produktionsenhet faller bort kan den som står i reserv<br />
startas upp och ta över lasten. Principen tillämpas såväl i<br />
de centrala systemen som inom byggnaderna.<br />
strategi f ö r flexibelt a n v ä n d a n d e o c h<br />
flexibel d r i f t<br />
De tekniska systemen kännetecknas av en hög grad av generalitet,<br />
som tillåter ett flexibelt användningssätt med<br />
snabb anpassning till verksamhetens specifika och skiftande<br />
behov (se även 2.4.2). Detta skapar förutsättningar<br />
för att verksamheter med varierande krav skall kunna flyttas<br />
mellan olika delar i byggnaden. <strong>Nya</strong> typer av verksamheter<br />
kan även tillkomma, där ny typ av media erfordras.<br />
Systemen utformas så att de relativt enkelt kan anpassas<br />
till nya förutsättningar. På våningsplanen sammankopplas<br />
installationerna så att försörjningen kan ske från<br />
olika schakt. Den generella utformningen med samma dimension<br />
för huvudkanaler, rörledningar etc inom vånings-<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
p r i n c i p fö r me d i a f ö r s ö r j n i n g ti l l ett ve r k s a m h e t s p l a n me d<br />
o b e r o e n d e ve r t i k a l a sc h a k t so m är mö j l i g a at t st ä n g a av<br />
u t a n på v e r k a n på ve r k s a m h e t e n. n y a ve r k s a m h e t e r ka n pl ac<br />
e r a s fr i tt in o m pl a n e t.<br />
planet, innebär att kapaciteten är i princip lika över hela<br />
planet. Anpassning till den aktuella verksamheten sker på<br />
därför på ”rumsnivå” (ventilation, armaturer, utrustning<br />
mm) vilket medför att omfattningen av ombyggnationen<br />
av de tekniska systemen blir relativt liten och kan ske med<br />
minimerad materialåtgång, vilket är en miljöfördel.<br />
Basnivån för installationer inom våningsplanen har<br />
en kapacitet motsvarande IVA-standard. Kapaciteten kan<br />
höjas ytterligare genom ombyggnad då reservyta i den<br />
lättåtkomliga korridorzonen utnyttjas.<br />
De centrala försörjningssystemen planeras också för<br />
flexibel drift: Den förslagna lösningen för energiproduktionen<br />
med bergvärmepump och bergkyla med komplettering<br />
av biobränslepanna, ger möjlighet till olika driftalternativ<br />
beroende på ekonomiska och miljömässiga<br />
konsekvenser.<br />
el o c h telesystemen<br />
Kraftförsörjningen till sjukhuset är uppbyggd med två<br />
oberoende inkommande elmatningar. El- och telesystemen<br />
försörjer verksamhetskärnorna från två olika schakt.<br />
Vid eventuellt elavbrott sker en elektronisk överkoppling<br />
så att kraftmatning sker från det andra schaktet. Elsystemet<br />
är uppbyggt med redundant reservkraftsanläggning<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 59
(dieselgeneratoranläggning) som vid behov försörjer hela<br />
sjukhuset med elkraft. Dieselgeneratoranläggningen drivs<br />
med förnyelsebart bränsle.<br />
v v s-systemen<br />
Luftbehandlingssystemet och rörsystemet försörjer verksamhetskärnan<br />
från fyra olika schakt. Kanaler och rör<br />
görs generella med överkapacitet, vilket innebär att olika<br />
funktioner med varierande behov kan flyttas eller tillkomma<br />
i princip var som helst inom en verksamhetskärna,<br />
utan att övriga lokaler påverkas. Detta ger en mycket stor<br />
flexibilitet inom ett verksamhetsplan. Avlopp förläggs i<br />
övergolv ovan på bjälklaget och dras till vertikala stammar<br />
vid pelare, vilket avsevärt minskar störningar och ger god<br />
flexibilitet vid ombyggnad. Dessutom ges möjlighet till fri<br />
placering av våtutrymmen och vatten- och avloppsansluten<br />
utrustning.<br />
2.4.5<br />
lösningar som minimerar underhåll<br />
och underlättar ombyggnader<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> planeras så att det kan utgöra ett<br />
stöd för verksamheterna och deras behov av framtida förändringar.<br />
Den generella utformningen gör att de kommer<br />
att kunna erbjudas en hög grad av flexibilitet. Det kommer<br />
att vara enkelt och ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt<br />
att genomföra ändringar i det nya sjukhuset.<br />
f ö r ä n d r i n g u t a n s t ö r n i n g<br />
Förändring och anpassning av lokaler kommer sannolikt<br />
att bli ett närmast stående inslag i sjukhusets vardag. Det<br />
är därför viktigt att planera byggnaderna så att ombyggnationer<br />
kan genomföras på ett enkelt och rationellt sätt,<br />
med så lite störning av verksamheten som möjligt.<br />
En vanlig standard hos sjukvårdsbyggnader är att avloppsdragningar<br />
förläggs på undersidan av bjälklaget. Vid<br />
en ombyggnad medför detta störningar i lokaler i våningen<br />
under. Erfarenheten visar också att verksamheter med<br />
krav på kontinuerlig drift helt kan omöjliggöra en ombyggnad<br />
i planet ovanför. Genom förläggning av avlopp i<br />
ett övergolv av skumbetong, ca 30 cm tjockt, kan förändring<br />
ske med minimal störning av intilliggande verksamheter,<br />
vilket också sparar tid och pengar i ombyggnads-<br />
60 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
situationen. Övergolvet möjliggör också avskärmning av<br />
elektromagnetisk strålning och lokal extraförstärkning av<br />
bjälklaget. Det blir också möjligt att försörja fristående utrustning<br />
med vatten och el via golvet.<br />
o m b y g g n a d s l o g i s t i k o c h t r a n s p o r t a v<br />
t u n g u t r u s t n i n g<br />
De logistikfrågor som kan kopplas till ombyggnation har<br />
också studerats. Strategin här är att ”bygga om inifrån”,<br />
dvs att så långt möjligt dubbelutnyttja redan etablerad in-<br />
m e d de t pl a n e r a d e öv e r g o l v e t ov a n p å bj ä l k l a g e t ka n<br />
o m b y g g n a d e r ge n o m f ö r a s ob e r o e n d e av un d e r l i g g a n d e ve r k-<br />
s a m h e t. b j ä l k l a g e t oc h de fasta un d e r t a k e n i ru m m e n bi l d a r<br />
e n tä t zo n mellan bj ä l k l a g e n.<br />
frastruktur i form av godsmottagning, godshissar, innergårdar<br />
och luftintag och därmed undvika den störning och<br />
begränsade framkomlighet som byggetableringar normalt<br />
medför i gatumiljön.<br />
Vårdens och forskningens behov av teknisk utrustning<br />
förändras ständigt, vilket medför att tung utrustning, som<br />
t ex magnetkameror kommer att behöva bytas ut successivt.<br />
Därför planeras för inlyft av tung utrustning via förberedda<br />
lägen, främst i mantelbyggnadernas fasader.<br />
m i n i m e r a t f r a m t i d a u n d e r h å l l<br />
Det långsiktiga perspektivet i planeringen innebär att de<br />
systemval som görs även inkluderar ett drift- och underhållsperspektiv.<br />
Det innebär t ex att valda material ska ha<br />
ett litet behov av underhåll, men samtidigt vara möjliga att<br />
v i d om b y g g n a d e r tr a n s p o r t e r a s by g g- o c h ri v n i n g s m a t e r i a l in oc h ut vi a an l ä g g n i n g e n s go d s m o t -<br />
t a g n i n g. f r å n go d s m o t t a g n i n g e n ka n ma t e r i a l tr a n s p o r t e r a s up p ti l l vå n i n g s p l a n e n vi a go d s h i s s a r<br />
e l l e r te m p o r ä r a by g g h i s s a r so m mo n t e r a s i tillfälligt av s t ä n g d a lu f t i n t a g. f ö r b e r e d d a öp p n i n g a r i<br />
f a s a d e r n a gö r de t mö j l i g t at t ta in oc h ut ma t e r i a l.<br />
temporära bygghissar temporära bygghissar<br />
GODSMOTTAGNING GODSMOTTAGNING GODSMOTTAGNING<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
underhålla och städa. Den enskilda byggdelens livslängd<br />
(>30 år) blir också avgörande för valet. Byggnadsknutna<br />
delar såsom stomme, fasader, trapphus mm kännetecknas<br />
av tidlösa material som åldras vackert. Verksamhetsanknutna<br />
delar såsom innerväggar, undertak och inredning<br />
(>15 år) är i högre grad utsatta för ombyggnation och<br />
behöver därför vara lätta att demontera och återbruka.<br />
Även vid tekniska systemval beaktas driftsperspektivet.<br />
Reservdelar till installationer ska t ex enkelt kunna transporteras<br />
till teknikutrymmen, ljuskällor till armaturer ska<br />
enkelt kunna bytas osv. Målsättningen är också att effektivisera<br />
personalinsatsen vid service. Bl a är systemet för reservkraft<br />
centraliserat i teknikbyggnaden vilket resulterar<br />
i lägre personalkostnader på sikt. Centralt reservgassystem<br />
(liknande används på SÖS) anordnas för att minimera<br />
gasflaskhanteringen och olycksrisker på våningsplanen.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 61
2.4.6<br />
konceptlösningar utifrån högt ställda<br />
krav på säkerhet och integritet<br />
I planeringen av det nya universitetssjukhuset hanteras<br />
säkerhetsfrågor på många olika nivåer. Frågorna spänner<br />
över många olika kompetensområden och innehåller både<br />
traditionellt hårda respektive mjuka frågeställningar. Genom<br />
upprättandet av ett särskilt program för säkerhetsoch<br />
integritetsfrågor, skapas en samlad bild av hur säkerheten<br />
kan hanteras.<br />
Många av de aktuella frågeställningarna ansluter till<br />
socialstyrelsens riktlinjer i Det robusta sjukhuset, varav<br />
några av de viktigaste beskrivs nedan. Planeringen för att<br />
skapa trygga och säkra miljöer för patienter och anhöriga<br />
såväl som för personal, forskare och studenter beskrivs i<br />
avsnitt 2.2.1. liksom frågor kring patientintegritet. Målsättningen<br />
i arbetet med säkerhetsfrågorna är att skapa en<br />
ändamålsenlig och funktionssäker anläggning med erforderliga<br />
reservanordningar, eftersom upprätthållandet av<br />
en jämn och hög säkerhet kommer att vara avgörande för<br />
det nya sjukhusets trovärdighet.<br />
b r a n d s k y d d<br />
Byggnadernas sammanhållna struktur medger goda<br />
brandtekniska lösningar, med heltäckande system för<br />
sprinkler, brand- och utrymningslarm. Brandsäkerheten<br />
i vård- och forskningslokaler förstärks dessutom med ett<br />
extra system för aktiv brandgasventilering. Detta ökar<br />
62 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
tidsfristen vid utrymning, vilket är värdefullt vid evakuering<br />
av svårt sjuka eller nedsövda patienter. Lösningen<br />
möjliggör också öppnare lösningar avseende brandcellsindelning<br />
och något längre gångavstånd till utrymningsväg<br />
än vad som normalt accepteras. Det leder också till att<br />
materiella skador vid brand kan minimeras.<br />
s k y d d m o t s m i t t a<br />
Resistenta bakterier är ett växande folkhälsoproblem som<br />
orsakar ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner.<br />
Antalet resistenta bakteriestammar ökar kraftigt<br />
och problemet kommer i framtiden sannolikt att öka i omfattning.<br />
Detta medför stora kostnader för sjukvården bl a<br />
i form av dyrare läkemedel och förlängda vårdtider.<br />
Vårdrelaterade infektioner förebyggs bäst av goda hygien-<br />
rutiner. Vårdmiljöerna utformas så att personalens arbete<br />
med att upprätthålla en hög hygienstandard underlättas.<br />
Det faktum att sjukhuset planeras med enpatientrum är,<br />
som tidigare sagts, fördelaktigt ur hygiensynpunkt.<br />
Som skydd mot luftburen smitta utförs ett andel av<br />
vårdrummen som isoleringsrum, med sluss och övertryck<br />
i ventilationen. Fler vårdrum kan enkelt kompletteras med<br />
slussar om behovet skulle öka i framtiden.<br />
Förekomst av legionella och andra mikroorganismer<br />
i vattenledningarna kan förebyggas genom att vattnet<br />
cirkulerar ända ut till tappstället. Det är också viktigt att<br />
undvika blindledningar, där vattnet kan stå still och risken<br />
för tillväxt ökar. Desinfektion av vattensystemet ska dessutom<br />
kunna göras.<br />
säkerhetssektionering<br />
Genom den tydliga uppdelningen av anläggningen i publika<br />
och interna delar, skapas en tydlig separering av olika<br />
flöden inom området, med få korsningspunkter. Detta<br />
möjliggör en tydlig och enkel säkerhetssektionering av<br />
byggnaderna, som fungerar oberoende av var de enskilda<br />
verksamheterna förläggs och vilka drifttider de har, vilket<br />
också skapar flexibilitet inför framtida förändringar. Sektioneringen<br />
kompletteras med tillträdeskontroll i gränser<br />
mellan säkerhetszoner.<br />
i n f o r m a t i o n s h a n t e r i n g<br />
Kommunikationsnätet utformas i en struktur för hela<br />
sjukhuset och såväl det passiva nätet som den aktiva kommunikationsutrustningen<br />
administreras och underhålls<br />
av en operatör vilket minimerar risken för driftavbrott<br />
och intrång. I kommunikationsnätet kan olika logiska nät<br />
skapas för att skydda känslig information från störningar<br />
och intrång.<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
Kommunikationsnätet har en ledningsbunden infrastruktur<br />
med trådlös kommunikation för telefoni och data.<br />
Driftsäkerhet av IT-systemen tillgodoses genom redundanta<br />
nät till samtliga knutpunkter och även redundanta<br />
förbindelser för extern kommunikation. För att säkerställa<br />
tillgänglighet till servrar byggs två separata serverhallar i<br />
vilka redundanta servrar kan placeras.<br />
Vård- och forskningsverksamheten liksom byggnaderna<br />
i sig (passagekontroll, övervakningskameror, loggning<br />
av mätdata mm) genererar stora mängder information.<br />
Hantering och lagring av denna information är en stor och<br />
komplex säkerhetsfråga, inte minst i relation till den enskilda<br />
individens integritetsskydd.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 63
2.5<br />
Projektmål:<br />
– sjukhuset och dess<br />
verksamhet ska ges en<br />
prioriterad och tydlig<br />
roll i staden<br />
2.5.1<br />
ett universitetssjukhus med<br />
stark identitet och högt<br />
arkitektoniskt värde<br />
Universitetssjukhuset ges en framträdande plats i den nya<br />
stadsdelen Norra Station, och kommer att utgöra en symbol<br />
för ledande forskning inom life science. Lokalisering<br />
och gestaltning betonar sambandet och visionen om integration<br />
mellan vård, forskning och utbildning. Sjukhuset<br />
får högsta tekniska standard men förmedlar samtidigt en<br />
identitet av omtanke, trygghet och kvalitet - en vårdande<br />
miljö som sörjer för en empatisk och humanistisk hållning<br />
mot besökaren.<br />
Arkitekturen utvecklas med egenskaper som stödjer<br />
både den professionella och humanistiska identiteten.<br />
Universitetssjukhusets roll som strategiskt nav i den nya<br />
stadsdelen markeras av dess placering vid områdets knutpunkt<br />
- <strong>Karolinska</strong> plan. Hela anläggningen inordnas i<br />
den planerade stadsdelens nya kvarter med entréer mot<br />
gator och torg. De nya byggnadsvolymerna i kvarteren –<br />
kärnorna – förenas genom uppglasade kommunikationsstråk<br />
– mantlarna. Mantlarna sammanbinder kärnorna<br />
över gatunivån med ljusa kommunikationsstråk och utåtriktade<br />
verksamheter. Detta ger en sammansatt struktur<br />
för vård och forskning i en öppen dialog med stadens offentlighet.<br />
64 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Mantlarnas generella fasader anpassas till platsen och får<br />
en rytm genom att balkonger och korsande gator markeras<br />
i fasadlivet. Kärnornas olika höjder ger en varierad<br />
siluett i stadslandskapet. Det Akademiska stråket blir en<br />
mötesplats för vård och forskning samtidigt som parken<br />
utgör ett grönt samband mellan campusparken på KI och<br />
sjukhusparken på <strong>Karolinska</strong>-sidan.<br />
Arkitekturen präglas av generalitet i stomme, fasad<br />
och tekniska lösningar. Den har inte en unik form för en<br />
i to r s g a t a n s fo n d li g g e r ny a ka r o l i n s k a solna me d en t r é e r<br />
m o t to r g e t, ka r o l i n s k a pl a n.<br />
särskild funktion, utan en enkel ram som inom sig rymmer<br />
föränderliga funktioner, mångfald och möjligheter.<br />
Ramen präglas av en precis utformning av byggnadsdetaljer<br />
och materialval. Den generella utformningen och<br />
raffinemanget i detaljerna signalerar att detta är en kvalitetsbyggnad<br />
med avsikt att brukas och fungera under<br />
lång tid.<br />
Kärnorna har fasader av rött tegel vilket uttrycker beständighet<br />
och bygger vidare på den byggnadstradition<br />
som historiskt präglar <strong>Karolinska</strong>. Kärnorna avtecknar sig<br />
genom den uppglasade, genomsiktliga mantelbyggnaden.<br />
Glasfasaden exponerar också en interiör som präglas av<br />
omsorg, mångfald och värme. Den generella utformningen<br />
får liv, sinnlighet och kontrast genom att verksamheten<br />
blir en del av den yttre gestaltningen.<br />
Inredningsdetaljer med inslag av trä, skapar tillsammans<br />
med textilier och ljussättning en varm, inbjudande<br />
och varierande miljö. Mantlarnas transparenta glasfasader<br />
förmedlar insidans aktivitet mot torget och Akademiska<br />
stråket. De mer slutna kärnorna präglas av en mer intim<br />
och kontemplativ miljö. Tegelfasaderna förmedlar ett lugn<br />
mot de inre gårdsrummen. Patientmiljöerna planeras med<br />
hänsyn till integritet och med utsikt mot de gröna och rikt<br />
planterade gårdarna.<br />
Entrévåningarna rymmer utåtriktade vård- och utbildningsverksamheter<br />
men också andra kommersiella lokaler<br />
som ger variation i utbudet mot gatan. Sockelvåningen är<br />
gestaltad med inslag av mindre volymer – boxar – för att<br />
skapa variation i gaturummets närmiljö. Fasaderna mot<br />
<strong>Karolinska</strong> institutet i väster och sjukhusparken i öster gör<br />
avsteg från den generella byggnadsstrukturen för att ta<br />
hänsyn till mötet med omkringliggande bebyggelse. <strong>Solna</strong>vägen<br />
skär igenom en glasad vinterträdgård i kvarteren<br />
på ömse sidor om vägen som även fungerar som buffert<br />
mot den brusande trafiken.<br />
Kärnorna med laboratorierna norr om det Akademiska<br />
stråket utförs även de i rött tegel men varieras jämfört med<br />
sjukhusfasaderna med en mer ”industriell” framtoning.<br />
2.5.2<br />
mötet med befintlig bebyggelse<br />
Det nya universitetssjukhuset utgör en väsentlig del i den<br />
omfattande förnyelse och omvandling som präglar hela<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
d e ny a by g g n a d e r n a s rö d a te g e l an s l u t e r ti l l de n st a r k a<br />
i d e n t i t e t so m pr ä g l a r nu v a r a n d e be b y g g e l s e på ki oc h ka r olinska.<br />
<strong>Karolinska</strong> – Norra Stationsområde. Sjukhusets möte med<br />
befintlig bebyggelse ska ses i detta större perspektiv.<br />
Universitetssjukhuset sträcker sig mellan de befintliga<br />
byggnaderna på KI till <strong>Karolinska</strong> sjukhusparken med en<br />
tydlig början och avslutning. De nya byggnadernas röda<br />
tegel ansluter till den starka identitet som präglar nuvarande<br />
bebyggelse på KI och <strong>Karolinska</strong>.<br />
Mot KI anpassas den nya bebyggelsen med sin aula till<br />
campusområdets lägre byggnadshöjd och till de kulturhistoriskt<br />
värdefulla byggnaderna Gammelgården och Tiondeladan.<br />
Sjukhusets fasad i öster mot sjukhusparken bidrar tillsammans<br />
med <strong>Karolinska</strong>s befintliga huvudbyggnad till inramningen<br />
av parkrummet. Parkens kraftfulla vegetation<br />
och bergsformationer svarar mot byggnadernas volym.<br />
Manteln norr om Akademiska stråket, vars uppgift<br />
bland annat är att knyta samman de nya och befintliga<br />
laboratoriebyggnaderna, trappas ned mot de existerande<br />
byggnadernas lägre höjd.<br />
Utbyggnaden av Universitetssjukhuset förutsätter att<br />
ett angränsande befintligt punkthus med bostäder rivs. En<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 65
fortsatt utveckling av forskningsanläggningar på båda sidor<br />
om <strong>Solna</strong>vägen innebär på sikt en fortsatt omvandling<br />
av området.<br />
I detaljplanearbetet kommer förändringarna att bedömas<br />
med avseende bland annat på byggnadsgestaltning<br />
och hänsyn till antikvariska intressen.<br />
2.5.3 samordning av sjukhuset och<br />
utbyggnad av stadsdelen<br />
Landstinget har flera roller och ett avgörande inflytande<br />
över den planerande utbyggnaden av stadsdelen <strong>Karolinska</strong><br />
– Norra Station. Byggandet av universitetssjukhuset,<br />
omvandlingen av det befintliga <strong>Karolinska</strong>-området samt<br />
utbyggnad av tunnelbana och övrig kollektivtrafik är sådana<br />
delar i denna utveckling. Landstingets engagemang<br />
måste samordnas med övriga parters insatser för att uppnå<br />
den gemensamma visionen. <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> kan på så<br />
sätt bli ett medicinskt centrum av världsklass i ett unikt<br />
och ömsesidigt utbyte mellan stad, vård, forskning, innovationer<br />
och utbildning.<br />
Den planerade utbyggnaden av stadsdelen har i de fördjupade<br />
översiktsplanerna (<strong>Karolinska</strong> – Norra Station)<br />
en stadsstruktur som överbrygger barriärer mellan <strong>Solna</strong><br />
och Stockholm. Med överdäckningen över Norra länken<br />
kan Gävlegatan, Hälsingegatan och Dalagatan förlängas<br />
mot Östra <strong>Karolinska</strong> och <strong>Karolinska</strong> sjukhusparken. <strong>Solna</strong>vägen,<br />
som är den viktigaste länken mellan <strong>Solna</strong> centrum<br />
och Stockholms innerstad, omvandlas till en boulevard<br />
med entréer och trädplanteringar på ömse sidor.<br />
Den planerade stadsdelen får en blandad miljö med<br />
66 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
NKS<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
Tomtebodavägen <strong>Solna</strong>vägen Gävlegatan Sjukhusparken Hälsingeg Dalagatan Hagaparken<br />
f o r s k n i n g s s j u k h u s e t st r ä c k e r sig mellan de be f i n t l i g a by g g n a d e r n a på ki ti l l ka r o l i n s k a<br />
s j u k h u s p a r k e n oc h tr a p p a r ne d mo t de be f i n t l i g a by g g n a d e r n a s hö j d e r.<br />
förutsättningar för forskning, företagande, boende, kultur<br />
och kommersiell service med en vital och trygg stadsmiljö<br />
över hela dygnet. Universitetssjukhuset blir en aktiv del<br />
i detta sammanhang och färgar innehållet. Tillsammans<br />
med restauranger, boklådor och torghandel skapas nya<br />
attraktiva innerstadskvarter i gränszonen mellan Stockholm<br />
och <strong>Solna</strong>.<br />
I stadsdelen skapas parker och öppna platser med olika<br />
karaktär. Norra Stationstorget, mellan Norrtulls allé och<br />
Norra Stationsgatan, och <strong>Karolinska</strong> sjukhusparken blir<br />
närparker för boende, arbetande och besökande. Sjukhusparkens<br />
naturkaraktär bevaras. <strong>Karolinska</strong> plan blir den<br />
offentliga mötesplatsen mellan Stockholm och <strong>Solna</strong> och<br />
samtidigt entrérum för KI och <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />
Ytterligare samordning av planeringen i området, inte<br />
minst vad gäller trafikplanering och transporter, kommer<br />
att krävas.<br />
s t a d s d e l e n ha r en st a d s s t r u k t u r so m öv e r b r y g g e r ba r r i ä r e r mellan solna oc h st o c k h o l m . d e t bl i r en vi t a l oc h tr y g g<br />
stadsmiljö fä r g a d av un i v e r s i t e t s s j u k h u s e t. b i l d : st o c k h o l m s st a d s b y g g n a d s k o n t o r /k a r o l i n a st e n f e l t<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 67
2.5.4<br />
entréplatsen till sjukhuset och ki.<br />
Den urbana integrationen och mötet<br />
mellan stockholm och solna<br />
Karoliska plan ligger i mötet mellan <strong>Solna</strong> och Stockholm<br />
och mellan KI och <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset. I den<br />
fördjupade översiktsplanen illustreras <strong>Karolinska</strong> plan<br />
som en stor triangulär plats – lika stor som Odenplan och<br />
Gustav Vasa kyrka tillsammans.<br />
Gator från omgivande delar av staden leder fram till<br />
torget och gör det lätt att nå - från Södra Haga, Norra<br />
Station, KI-campus, <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> och Vasastan.<br />
68 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Tunnelbaneuppgångar mynnar direkt upp på torget. Kring<br />
dess kanter finns hållplatser för bussar, såväl vändande<br />
som genomgående. Torget omges i bottenvåningarna av<br />
butiker, restauranger och entréer. Genom att vård- och<br />
forskning här möter bostäder, handel och kultur finns förutsättningar<br />
för ett rikt folkliv väl förankrat i stadsdelen<br />
men också för storstadens puls med ett stort genomflöde<br />
av människor.<br />
<strong>Karolinska</strong> plan ligger i de båda kommunerna och dess<br />
slutliga utformning måste beslutas i samverkan mellan<br />
flera parter. Här ges vissa riktlinjer och ambitioner med<br />
utgångspunkt från NKS-projektet.<br />
I Torsgatans fond ligger <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> med entréer<br />
mot torget. På ömse sidor ligger en ny entrébyggnad<br />
till KI och ett hotell som också är patienthotell. Som en<br />
offentlig och generell plats kan torget präglas av tillfälliga<br />
aktiviteter för marknad, evenemang och fest. Torget är<br />
också en vistelseplats med grönska, vatten och bänkar i<br />
skyddade lägen för möten, väntan och vila.<br />
Platsen - <strong>Karolinska</strong> plan - ska vara stor nog att ge överblick<br />
i stadsmiljön. Men om den visar sig vara för stor för<br />
det folkliv som den alstrar kan mindre byggnader placeras<br />
där. På så sätt skulle ett mindre och mer intensivt torg av<br />
Norrmalmstorgs storlek bildas framför det nya sjukhuset,<br />
KI och hotellet. Om byggnaderna görs låga så skuggar de<br />
inte torget och hindrar inte heller överblicken. På så sätt<br />
bildas både ett större triangulärt entrérum och ett mindre<br />
och mer intensivt torg som båda på var sitt sätt stimulerar<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
den urbana integrationen.<br />
Den publika platsen kan även uppfattas som ett offentligt<br />
rum som sträcker sig långt in i de kringliggande<br />
byggnadernas bottenvåningar, där torgrummet blandas<br />
med mottagningar, kaféer, utbildningslokaler, butiker och<br />
hotellreception.<br />
En samordnad planering mellan sjukhusprojektet,<br />
överdäckningsprojektet av Norra station och övriga aktörer<br />
kring <strong>Karolinska</strong> plan, är mycket betydelsefull.<br />
v i d ka r o l i n s k a pl a n mö t s vå r d, f o r s k n i n g, h a n d e l, k u l t u r<br />
o c h bo s t ä d e r. h ä r fi n n s fö r u t s ä t t n i n g a r fö r ett ri k t folkliv.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 69
2.6<br />
Projektmål:<br />
– Projektet ska, på alla<br />
nivåer, arbeta utifrån<br />
hållbarhetsperspektivet.<br />
s j u k h u s e t s o m en d e l a v l å n g s i k t i g t<br />
h å l l b a r t s a m h ä l l e<br />
I landstinget är utvecklingen av ett långsiktigt hållbart<br />
samhälle en starkt prioriterad fråga. Att hushålla med<br />
resurser och att välja miljövänliga alternativ är grundläggande<br />
i all planering. Det är därför mycket viktigt att alla<br />
delar i det nya sjukhuset blir långsiktigt hållbara. Flexibilitet<br />
är ett av de uttalade ledorden och kombineras med<br />
långsiktigt hållbart tänkande eftersom det nya sjukhuset<br />
kommer att stå kvar under lång tid.<br />
m l j ö s t y r n i n g i projektet<br />
Eftersom projektet och detaljplanarbetet inte har kommit<br />
tillräckligt långt för att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning<br />
(MKB) för detaljplanen har en strategisk miljöbedömning<br />
(SMB) upprättats av NKS-projektet. Syftet<br />
med en SMB är att tidigt kunna bedöma de miljöeffekter<br />
som <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> kommer att leda till. I denna<br />
text sammanfattas projektets miljöpåverkan och miljöarbete.<br />
För att styra miljöarbetet i <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> har<br />
också ett övergripande miljöprogram tagits fram. I detta<br />
identifieras styrande miljödokument, som förutom miljölagstiftning<br />
och landstingets miljöprogram också innefattar<br />
de nationella miljökvalitetsmålen. Bland de 15 miljökvalitetsmålen<br />
är ”God bebyggd miljö” det som påverkar<br />
projektet mest.<br />
Utifrån miljö- och hälsoaspekterna tas uppföljningsbara<br />
fördjupade riktlinjer och krav fram i ett detaljerat miljöprogram<br />
för NKS. De miljö- och hälsoaspekter som främst<br />
hanteras i detta inledande skede behandlar energi, trafik,<br />
buller och inomhusmiljö. Dessa frågor bedöms som myck-<br />
70 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
et betydelsefulla idag och kommer att ha en betydande del<br />
i framtida utveckling. Trafik och buller är viktiga delar i<br />
den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas för NKS.<br />
Frågan om energiförsörjning är central och behandlas<br />
nedan. Frågan om inomhusmiljö behandlas under avsnitten<br />
om attraktiva och mänskliga miljöer tidigare i detta<br />
projektprogram.<br />
transpor ter<br />
En av vår tids absolut största miljö- och hälsopåverkande<br />
verksamheter är transporter. Hela vårt samhälle är uppbyggt<br />
kring och beroende av transporter, som orsakar lokala,<br />
regionala och globala miljö- och hälsoproblem. Vid<br />
utvecklingen av ett långsiktigt hållbart sjukhus är det därför<br />
mycket viktigt att planera och utveckla möjligheter för<br />
ett bra transportsystem.<br />
Kollektivtrafiken kommer i NKS att utvecklas med ny<br />
anslutning till tunnelbana och närhet till pendeltåg. Det<br />
planeras för goda gång- och cykelförbindelser när barriäreffekten<br />
som E4/E20 utgör försvinner. Dessutom planeras<br />
för väl placerade och omfattande cykelparkeringar.<br />
För att uppnå ett bra flöde och samordning av varutransporterna<br />
till och från sjukhuset planeras en gemensam<br />
varumottagning och avfallshanteringscentral för hela<br />
byggnaden. En effektiv avfallshantering av både verksamhets-<br />
och byggavfall möjliggörs av den gemensamma centralen.<br />
Centralen kombineras med en väl utvecklad och<br />
effektiv interntransport som är en förutsättning för ett väl<br />
fungerande sjukhus.<br />
I och med överdäckningen av E4/E20 kommer luftkvaliteten<br />
i området närmast sjukhuset att förbättras.<br />
Kollektivtrafikens utbyggnad kommer att reducera anta-<br />
let bilresor vilket även det väntas få positiva effekter på<br />
luftkvaliteten. Överdäckningen av E4/E20 kommer också<br />
kraftigt att minska riskerna som orsakas av risktransporter.<br />
<strong>Solna</strong>vägen är idag klassad som sekundär transportled<br />
för farligt gods men ambitionen är att dessa transporter<br />
ska minska och att klassningen ska utgå. Trots dessa förbättrande<br />
förhållanden är det vikigt att planera utifrån de<br />
risker som risktransporter till anläggningar i närheten orsakar,<br />
inte minst sjukhusets egna transporter.<br />
Helikoptertrafiken utgör en olycksrisk för sjukhuset<br />
och är klassad som farlig verksamhet. Helikoptertrafiken<br />
ger även upphov till omfattande buller som det är viktigt<br />
att ta hänsyn till vid planering av sjukhusets inre struktur<br />
och placering av verksamheter, men också vid materialval.<br />
l a n d s k a p s b i l d<br />
Ett problem med förtätningar och byggnationer i städer är<br />
att det kan förändra stadsbilden och ta bort grönytor. Merparten<br />
av området där NKS planeras att byggas består idag<br />
av hårdgjorda alternativt bebyggda ytor. Byggnaden kommer<br />
att utformas med ambitionen att föra in parkkänslan<br />
från sjukhusparken genom akademiska stråket in i det nya<br />
sjukhuset. Detta ger flera fördelar då det bevarar befintliga<br />
grönområden samtidigt som en god vårdmiljö skapas.<br />
I parken och Akademiska stråket kommer det att finnas<br />
vattensamlingar som kan användas för uppsamling av<br />
regnvatten. Tillsammans med de gröna tak som planeras<br />
kommer det att hindra hastiga flöden och översvämningar.<br />
De gröna taken kommer även att ha en bullerdämpande<br />
e n lå n g s i k t i g t hå l l b a r by g g n a d.<br />
u t g å n g s p u n k t e n i mi l j ö a r b e t e t är br u k a r n a s<br />
h ä l s a oc h ko m f o r t . m e d mä n n i s k a n i ce n t r u m<br />
s k a nk s by g g a s oc h dr i v a s me d lä g s t a mö j l i g a<br />
m i l j ö p å v e r k a n ge n o m at t hu s h å l l a me d na t u rr<br />
e s u r s e r oc h an p a s s a s ti l l na t u r e n s kr e t s l o p p.<br />
m a t e r i a l so m an v ä n d s sk a va r a resurssnåla<br />
b å d e un d e r by g g t i d e n oc h un d e r by g g n a d e n s<br />
l i v s l ä n g d. d e t är oc k s å vi k t i g t at t vi d va l av<br />
m a t e r i a l oc h va r o r se ti l l he l a li v s c y k e l n fr å n<br />
r å v a r a oc h ti l l v e r k n i n g ti l l fö r v a l t n i n g oc h<br />
a v v e c k l i n g. m a t e r i a l oc h pr o d u k t e r i nk s vä l j s<br />
m e d pr i n c i p e n om ett mi n i m u m av sp r i d n i n g av<br />
m i l j ö- o c h hä l s o s t ö r a n d e äm n e n.<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
funktion vilket är en fördel för främst helikoptertrafiken<br />
men naturligtvis även för övrig trafik.<br />
Inom området finns idag byggnader med kulturhistoriska<br />
värden. Riksintressen för kulturmiljövården som<br />
gränsar till eller ligger nära <strong>Karolinska</strong>-området är Nationalstadsparken,<br />
Stockholms innerstad med Djurgården<br />
samt Karlberg. Väg E4/E20, stambanan och Värtabanan<br />
är av riksintresse för kommunikation.<br />
u t h å l l i g a l ö s n i n g a r<br />
Till grund för alla system- och materialval kommer livscykelkostnadskalkyler<br />
(LCC) att utföras. Detta är viktigt<br />
för att kunna göra de långsiktigt bästa valen både när det<br />
gäller energianvändning och resursförbrukning. Detta<br />
kommer att ge resultat i sjukhusets långsiktiga hållbarhet,<br />
ekonomiskt såväl som miljömässigt.<br />
För att möjliggöra en bra vård- och arbetsmiljö är det<br />
viktigt att tidigt identifiera viktiga aspekter som påverkar<br />
inomhusmiljön och inneluftkvaliteten. Fukt, buller och<br />
materialval är några särskilt viktiga bitar som behandlas.<br />
De material som kommer att användas är tåliga, åldras<br />
vackert och baseras av förnybara återvinningsbara råvaror.<br />
En fullständig innehållsdeklaration, med miljökontroll<br />
av alla ingående material och produkter kommer att<br />
upprättas för hela byggnaden.<br />
minimering a v ö v r i g a u t s l ä p p<br />
Läkemedels effekter på miljön uppmärksammats under<br />
en längre tid. Detta är fortfarande ett område där det råder<br />
stor osäkerhet om hur stor påverkan egentligen är. Låga<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 71
halter av flera olika läkemedel har hittats både i havet och<br />
i dricksvatten. Utvecklingen och forskningen kring detta<br />
kommer noga att studeras i projektet för att på bästa sätt<br />
kunna vidta de åtgärder som är möjliga och relevanta. Särskilda<br />
åtgärder kommer att vidtas för att anestesigaser ska<br />
kunna tas omhand på ett sätt som inte skadar vår hälsa<br />
eller miljö.<br />
För att få plats med det nya sjukhuset kommer att antal<br />
byggnader att behöva rivas. Det kommer att göras omfattande<br />
inventeringar av miljö– och hälsostörande ämnen i<br />
mark och byggnader innan byggverksamhet påbörjas. Alla<br />
material kommer att separeras för att återanvändas eller<br />
återvinnas och alla miljö- och hälsostörande ämnen kommer<br />
att saneras och behandlas på ett miljöriktigt sätt.<br />
Under rivning och byggnation kommer störningar för<br />
befintlig verksamhet samt även för allmänheten att uppstå.<br />
Dessa störningar kommer exempelvis att bestå av buller,<br />
vibrationer, damm och transporter. För att minimera<br />
olägenheterna kommer arbetena att planeras och utföras<br />
med minsta möjliga störning och i dialog med befintlig<br />
verksamhet.<br />
72 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
2.6.1<br />
minimering av tillförd energi<br />
För att minska negativ miljöpåverkan kommer sjukhusets<br />
och dess försörjningssystem att utformas så att behovet av<br />
tillförd energi minimeras. Byggnaderna utformas med ett<br />
bra klimatskal, energieffektiva installationer och höggradig<br />
återvinning som är optimerad efter verksamheten. Det<br />
innebär att <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> får ett betydligt lägre energibehov<br />
än dagens byggnader vid <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />
b y g g n a d e n s u tf o r m n i n g o c h egenskaper<br />
Byggnaderna utformas kompakt vilket innebär att klimatskärmens<br />
yta är minimerad i förhållande till byggnadsvolymen.<br />
Detta innebär att ytorna som kan avge värme<br />
under vintern och ta upp värme under sommaren är minimerade,<br />
och transmissionsförlusterna kommer därför att<br />
utgöra en mindre del av byggnadernas energianvändning.<br />
Klimatskärmen och dess glaspartier kommer att utformas<br />
för att minimera värme- och kylbehovet och åstadkomma<br />
ett bra inneklimat. Stor vikt kommer även att läggas vid<br />
att välja konstruktioner för klimatskärmen så att stor lufttäthet<br />
och små köldbryggor uppnås. Vid innergårdar och<br />
ljusgårdar skapas ett mikroklimat med låg påverkan från<br />
vind och sol vilket är positivt för energianvändningen.<br />
Vid energiberäkningar för byggnaderna har goda<br />
värden på klimatskalet valts. En utredning om fasadernas<br />
exakta utformning och konstruktion för att uppfylla<br />
dessa värden pågår. Konstruktionsförslag för glasfasa-<br />
derna är bland annat dubbla glasfasader eller olika typer<br />
av energieffektiva fönster, detta kombineras med effektiv<br />
solavskärmning för att minimera energianvändningen<br />
samtidigt som detta ger ett bra inneklimat. Även fasta<br />
byggnadsdelar, exempelvis balkonger, kommer att utformas<br />
för att kunna användas som solavskärmning för att<br />
spara energi och skapa ett bra inneklimat. Byggnadens<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
tröghet utnyttjas för att minimera kyleffektbehovet. Det<br />
dominerande energibehovet blir värmeenergi för uppvärmning<br />
av ventilationsluft.<br />
Ventilationen utformas med hög luftkvalitet och stor<br />
säkerhet mot smittspridning. Energibehovet minimeras<br />
med hjälp av flöden som kontinuerligt kommer att anpassas<br />
till verksamhetens behov. Systemet kommer att ha hög<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 73
värmeåtervinningsgrad, låga tryckfall och mycket energieffektiva<br />
fläktar.<br />
De låga tryckfallen ger samtidigt en tyst ventilation.<br />
Genom att använda låga temperaturer på värmesystemet<br />
och höga temperaturer på köldbärarsystemet skapas<br />
bra förutsättningar för att använda förnyelsebara<br />
energikällor samtidigt som detta minimerar energianvändningen.<br />
Byggnadernas distributionssystem utformas<br />
jämförelse av ut s l ä p p fr å n nk s me d ka r o l i n s k a so m re f e r e n s. d e n lokala mi l-<br />
j ö p å v e r k a n på gr u n d av so t är no l l i hu v u d f ö r s l a g e t eft e r s o m va l t br ä n s l e<br />
ä r ga s e n di m e t y l e t e r (d m e ).<br />
s j u k h u s e t s be h o v av kö p t en e r g i.<br />
74 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
i huvudsak ringmatade vilket ger låga tryckfall och robusta<br />
system.<br />
Verksamhetens behov av elenergi kommer att utgöra<br />
en stor del av byggnadernas totala energianvändning.<br />
Därför kommer byggnaderna bland annat att förses med<br />
eleffektiv belysning. Vid upphandling och val av verksamhetsutrustning<br />
kommer energibehoven att studeras med<br />
ambitionen att minimera den tillförda energin.<br />
g l o b a l mi l j ö p å v e r k a n ba s e r a d<br />
p å ol i k a en e r g i a l t e r n a t i v<br />
2.6.2<br />
miljöanpassade försörjningssystem<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s försörjningssystem kan ses som<br />
ett kretslopp, med inkommande värme, kyla, el, vatten,<br />
bränslen till energianläggningen samt medicinska gaser.<br />
Dessutom tillkommer teknisk utrustning, ren tvätt av textilier<br />
till vård och laboratorier samt varor, bland annat<br />
patientmat och bygg- och inredningsmaterial. Verksamheten<br />
och alla dess inflöden genererar olika typer av utflöden<br />
som matavfall, smutstvätt, avlopp, rivningsmaterial<br />
etc. Att miljöanpassa dessa försörjningssystem innebär att<br />
planera dem så att de med god funktion för verksamheten<br />
kan ske med minsta möjliga användning av naturresurser<br />
och utsläpp av farliga ämnen.<br />
h å l l b a r energistrategi<br />
Med utgångspunkt från hållbarhetsperspektivet ska energibehoven<br />
för sjukhussets verksamhet och de olika systemen<br />
minimeras.<br />
Stockholms läns landstings mål för år 2011 är att minst<br />
75 % av värmen ska komma från förnybara energikällor<br />
och att all el ska komma från miljöanpassade källor. De<br />
energilösningar som föreslås för NKS för värme och kyla<br />
uppfyller väl målet om förnybara energikällor. Förnyelsebar<br />
elproduktion som motsvarar det totala elbehovet för<br />
sjukhuset föreslås ske genom investeringar i vindkraft.<br />
Idag erhålls miljöbonus och elcertifikat för vindkraftverk,<br />
vilket innebär att den också är ekonomiskt konkurrenskraftig.<br />
m i l j ö a n p a s s a d e energisystem<br />
Energisystemen utformas robusta och säkra med flexibilitet<br />
inför en föränderlig framtid.<br />
Miljöanpassad utformning av energisystemen innebär<br />
att merparten av energi är egenproducerad. På <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong><br />
<strong>Solna</strong> används ett kyl- och värmesystem som består<br />
av värmepump och ett bergenergilager.<br />
Miljöanpassning innebär också att den tillförda energin<br />
är förnyelsebar och att den avger låga halter föroreningar.<br />
Detta gäller både i det lokala perspektivet och<br />
globalt, framför allt avseende växthusgaser. För att kunna<br />
använda den lagrade värmen används värmepumpar som<br />
drivs av elenergi från vindkraft. Den föreslagna lösningen<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
använder sig av en kombination av sol- och vindenergi.<br />
För att åstadkomma minsta möjliga miljöbelastning<br />
kommer NKS att sträva efter miljöhänsyn även i ett bredare<br />
perspektiv. Vid val av bränslen till reservkraftsanläggningen<br />
kommer hänsyn att tas till frågor som ekologisk<br />
mångfald och produktionssätt.<br />
Eftersom den tekniska utvecklingen inom energiförsörjningen<br />
utvecklas snabbt kommer nya tekniker och<br />
metoder ständigt att dyka upp. För NKS är det naturligt att<br />
alltid sträva efter att använda bästa tillgängliga teknik, och<br />
det är därför viktigt att sjukhuset förbereds och byggs generellt<br />
för att enkelt kunna anpassas till nya innovationer.<br />
Exempel på områden där det redan inom några år kommer<br />
att finnas användbara lösningar är bränsleceller och<br />
solceller, förmodligen i kombination. Bränsleceller finns<br />
redan idag i drift på ett flertal sjukhus men det finns idag<br />
inget långsiktigt hållbart försörjningssystem för dessa.<br />
k y l- o c h värmesystemets u p p b y g g n a d<br />
Det kyl- och värmesystem som förelås till NKS består av<br />
värmepump med borrhålsenergilager i berget.<br />
När värmepumpen producerar värme kommer borrhålsenergilagret<br />
att kylas. Energilagret kan utnyttjas som<br />
kyla till kylsystemet, varvid borrhålsenergilagret värms<br />
upp. Det värms dock inte lika mycket som det kyls på vintern.<br />
För att kompensera detta tillförs värme med solfångare.<br />
Värmepumpen och borrhålsenergilagret täcker nästan<br />
hela behovet av värmeenergi och större delen av kylenergibehovet.<br />
Värmepumpen kan också användas som kylmaskin<br />
vid mycket stora kylbehov och kompletterar på så<br />
sätt borrhålsenergilagret. Biobränslepanna ger extra värmeeffekt<br />
under kalla perioder och kan även användas för<br />
ångproduktion. Värmepump- och bergvärmesystemet har<br />
också ett mycket lågt elbehov.<br />
elförsörjning<br />
Reservkraftanläggningen utgör reservsystem för både<br />
värme och el och använder förnybart bränsle. En del av<br />
den förnybara energin är tänkt att genereras från solcellspaneler.<br />
Solcellspanelerna kommer att kunna placeras på<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 75
de omfattande takytorna. Exakt placering och omfattning<br />
kommer att utredas och är bland annat beroende av den<br />
tekniska utvecklingen av solceller samt prisutvecklingen<br />
som följer av denna. Den övervägande delen av elbehovet<br />
föreslås ske med vindkraftproduktion.<br />
behovet a v k ö p t e n e r g i f ö r v ä r m e p u m p<br />
m e d b i o b r ä n s l e p a n n a<br />
Behovet av tillförd köpt energi beror dels av byggnadernas<br />
energibehov dels av hur energin produceras (lokal<br />
försörjning eller fjärrförsörjning). Här redovisas försörjningssystemens<br />
behov av köpt energi för att klara byggnadernas<br />
totala behov av värme, kyla och el. Den valda<br />
energiproduktionen med bergvärmepump och bergkyla<br />
med komplettering av biobränslepanna vid kalla dagar,<br />
k y l- o c h vä r m e s y s t e m e t s up p b y g g n a d. v ä r m e p u m p me d bo r r s h å l s e n e r g i l a g e r sa m t so l f å n g a r å t e r l a d d n i n g,<br />
s o m ge r bå d e vä r m e oc h ky l a. b i o b r ä n s l e p a n n a ge r ex t r a e ff e k t fö r kalla da g a r. b i o b r ä n s l e m o t o r d r i v e n<br />
r e s e r v-an l ä g g n i n g ka n ge bå d e el oc h vä r m e .<br />
76 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
redovisas nedan i förhållande till alternativ med enbart<br />
fjärrkyla och fjärrvärme och hur behovet är idag för befintliga<br />
<strong>Karolinska</strong> sjukhuset. I jämförelsen har vi använt det<br />
förnyelsebara bränslet DME (dimetyleter). DME är ett av<br />
de miljöbränslen, som branschen tror har en stor potential<br />
för framtiden och skulle kunna användas för reservkraften<br />
samt till biobränslepanna för produktion av ånga och<br />
värme.<br />
m i l j ö p å v e r k a n<br />
Försörjningssystemets behov av tillförd energi leder till<br />
miljöpåverkan dels globalt dels lokalt vilket redovisas här.<br />
Utsläppsdata från leverantörer är tagna ifrån hur deras<br />
framtida produktion kommer att ske av fjärrvärme respektive<br />
fjärrkyla. Utsläppsdata förändras över tiden beroende<br />
utveckling av nya produktionstekniker och bränslen.<br />
2.6.3<br />
optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv<br />
Det är fortfarande vanligt att kostnadsfokus i planeringsskedet<br />
av ett byggprojekt ligger på den initiala produktionskostnaden,<br />
trots att den byggnad som planeras kanske<br />
kommer att stå så länge som i hundra år. Med ett mer<br />
långsiktigt perspektiv, ett livscykelperspektiv, bedöms<br />
även de långsiktiga konsekvenserna av de valmöjligheter<br />
som föreligger. Här vägs t ex kostnader för drift och<br />
underhåll in, liksom bedömningar av systemvalets miljöpåverkan<br />
under hela livscykeln. Syftet med detta är att<br />
kunna beräkna - och därmed optimera - investeringens<br />
totalkostnad över tiden.<br />
Begreppet livslängd kan delas upp i teknisk och ekonomisk<br />
livslängd. Den tekniska livslängden verkar ofta till<br />
dess att investeringens funktion har upphört. Den ekonomiska<br />
livslängden verkar ofta till dess att investeringens<br />
funktion har upphört eller förändras. Den ekonomiska<br />
livslängden kan likställas med investeringens brukstid<br />
och beror på lönsamheten hos en investering. Kostnader<br />
för drift och underhåll är avgörande för brukstiden. Det<br />
är inte bara ekonomiska värderingar som avgör hur lång<br />
brukstiden är utan även estetiska som exempelvis nötning<br />
och föråldrat utseende. Med brukstiden menas byggnadens<br />
livscykel definierat i antal år.<br />
Det vanligaste sättet att använda livscykelkostnadsberäkning<br />
är för att jämföra olika lösningar ur energisynpunkt.<br />
I NKS-projektet kommer liknande beräkningar att<br />
användas även på andra byggdelar som fasadlösningar,<br />
2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />
stomme etc. Livscykelkostnadsberäkningar förväntas också<br />
användas vid inköp av verksamhetens apparater så att<br />
användningen av verksamhetsel följer uppsatta mål.<br />
Förutom kostnaden för att uppföra och förvalta en<br />
byggnad under livslängden så uppkommer kostnader på<br />
grund av verksamhetsförändringar. De kostnader som<br />
uppstår när en verksamhet flyttar till annan del av lokalerna<br />
ska kunna minimeras när byggnaden görs både generell<br />
och flexibel.<br />
Med hjälp av en framtagen modell för LCC-beräkningar<br />
(life cycle cost), har ett antal beräkningar genomförts,<br />
vilka ligger till grund för utformningen av detta programförslag.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 77
3. riskanalys ocH<br />
konsekVensBeskriVning<br />
3.1 risker som kan påverka genomförandeprocessen .... 80<br />
3.2 landstingsägda beslut nödvändiga för<br />
uppfyllande av projektmål ....................................... 85<br />
3.3 icke landstingsägda beslut nödvändiga för<br />
uppfyllande av projektmål ....................................... 86<br />
3.4 samanställning av risker .......................................... 86<br />
3.5 Fortsatt hantering av risker...................................... 87<br />
3.<br />
78 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
g r u n d f ö r u t s ä tt n i n g a r<br />
Två riskseminarier har hittills genomförts i projektet. Utifrån<br />
dessa har de stora riskerna som kan påverka genomförandeprocessen<br />
fångats upp i denna riskanalys. I arbetet<br />
har ett antal förutsättningar funnits som bakgrund. Dessa<br />
fastställdes i uppdragsramarna till projektprogrammet.<br />
De framkommer nedan och är numrerade för att kunna<br />
hänvisas till och är alltså ingen prioritetsordning:<br />
1. Följande byggnader rivs och ger plats för det nya<br />
sjukhuset: K8, K10, L3, L6, L6B, M3, M4, M8, M9,<br />
M10, N1, N2, N3, N4, N5, N8, N10, N11 och P-huset.<br />
2. Norrbackabyggnaderna S1-S3 samt S6-S7 rivs i sin<br />
helhet och ger plats för det nya sjukhuset och den nya<br />
stadsstrukturen.<br />
3. ”Tiondeladan” på KI-sidan och ”Domarringen” på<br />
<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>-sidan flyttas och ger plats för det<br />
nya sjukhuset.<br />
4. Tunnelbana och tunnelbaneutgång vid Karolinaplatsen<br />
finns vid sjukhusets idrifttagande<br />
5. Ombyggnad av <strong>Solna</strong>bron och <strong>Solna</strong>vägens nya gatunivå<br />
är genomförda år 2014.<br />
6. Risktransporterna (externa) på <strong>Solna</strong>vägen har upphört<br />
då sjukhusets tas i drift.<br />
7. Hotellet med nära anslutning till sjukhuset och med<br />
minst 100 patientrum är färdigställt då sjukhuset tas i<br />
drift.<br />
8. Sjukhuset planeras för en gemensam administration<br />
med KI.<br />
9. Stadsplanearbetet följer huvudtidplanen.<br />
10. Sjukhuset planeras med en dubbel helikopterplatta.<br />
Helikopterlandningsplatsen placeras på sjukhusbyggnaden<br />
med nära anslutning till akutenheten.<br />
11. Sjukhusets varu- och kostförsörjning sker genom<br />
externa leveranser med lokaler och logistik på enheterna<br />
som är anpassade för sitt syfte.<br />
12. Produktion av patientmat sker inte inom sjukhuset.<br />
ä n d r a d e f ö r u t s ä tt n i n g a r<br />
Första punkten har utvecklats till att även innehålla den<br />
befintliga reservlandningsplatsen för helikopter på <strong>Karolinska</strong><br />
sjukhusområdet. Utanför <strong>Karolinska</strong> sjukhusområdet<br />
förutsätts även bostadshuset, på Olof af Acrels väg 8,<br />
rivas. Dessutom har rivningarna en tidssättning enligt 4.3.<br />
Inom projektet förutsätts Norrbackabyggnadens västra<br />
flygel rivas enligt tid i 4.3. För vidare utveckling av östra<br />
<strong>Karolinska</strong> måste byggnaden rivas i sin helhet. Detta är en<br />
utveckling av punkt 2 ovan.<br />
Punkt 3 har utvecklats vidare med tider för när ”Dom-<br />
f ö l j a n d e by g g n a d e r på sj u k h u s o m r å d e t ri v s oc h ge r pl a t s fö r de t ny a sj u k h u s e t :<br />
k8, k10, l6, l6b, m3, m4, m8, m9, m10, n1, n2, n3, n4, n5, n8, n10, n11 oc h p-hu s e t.<br />
3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />
arringen” och ”Tiondeladan” måste vara flyttade samt när<br />
byggnadsminnet ”Gammelgården” på <strong>Karolinska</strong> institutets<br />
område, samt omgivande mark, måste förändras (se 4.3).<br />
<strong>Solna</strong>bron förutsätts vara ombyggd till år 2013 enligt<br />
en justering av punkt 5.<br />
Enligt punkt 9 förutsätts stadsplanearbetet följa huvudtidplanen.<br />
Denna har utvecklats vidare med förutsättning<br />
om att bygglov för rivnings- och markarbeten som<br />
krävs före fastställd detaljplan, ges i omfattning och tid för<br />
att klara färdigställandetid enligt huvudtidplan. Detta förutsätter<br />
att de första byggloven finns redan i mars 2008.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 79
n y a f ö r u t s ä tt n i n g a r<br />
En ny förutsättning som har framkommit i arbetet med<br />
projektprogrammet är att <strong>Solna</strong>vägen måste stängas av<br />
för trafik under en längre period. Detta krävs för att hålla<br />
färdigställandetid enligt huvudtidplanen för projektet.<br />
Det finns också tankar kring att utöka drifttiden till 16<br />
timmar för vissa verksamheter, vilket är en förutsättning<br />
för dimensionering av tekniska system.<br />
För att minska sannolikheten för störningar från andra<br />
projekt finns en samordningsgrupp etablerad som har<br />
påbörjat arbetet med att skapa goda förutsättningar för<br />
alla berörda projekt i Norra Stationsområdet. Det förutsätts<br />
enighet kring den gemensamma visionen i området<br />
(vision 2025) samt att alla intressenter ser till områdets<br />
bästa. För enighet krävs en gemensam projektgeneral med<br />
mandat att hantera frågor.<br />
Samverkansentreprenad är en förutsättning för att<br />
klara, dels den kompakta tidplanen, dels den bristande<br />
konkurrenssituationen som kommer att finnas när stora,<br />
parallella projekt skall ske samtidigt.<br />
Vision 2025 förutsätts genomföras.<br />
Förutsättningar avseende tid som ej finns med ovan<br />
framgår av kapitel ”4. Strategi för genomförandet av projektet”.<br />
3.1<br />
risker som kan påverka<br />
genomförandeprocessen<br />
Ett antal risker som anses kunna påverka projektets genomförande<br />
har identifierats. Dessa risker ligger till stor<br />
del utanför projektets kontroll. Riskerna sammanfattas<br />
nedan i ett antal riskområden. Samtliga risker återfinns i<br />
projektets riskdatabas.<br />
80 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
3.1.1<br />
trafik och tillgänglighet<br />
k o l l e k t i v t r a f i k bana vid olika tidpunkter ger negativa effekter för SLL:s<br />
Det nya sjukhuset och bostäderna i Norra Stationsområ-<br />
totala ekonomi samt driftstörningar för framtida verkdet<br />
kommer att innebära en markant ökning av antalet<br />
samhet inom <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Den gemensamma<br />
persontransporter till och från området. Totalt beräknas<br />
ägarbilden talar ytterligare för samverkansfördelar vid<br />
ca 30 000 resenärer nyttja tunnelbanan till <strong>Karolinska</strong> per<br />
gemensam planering och genomförande. Sena beslut för<br />
dygn. I framtiden beräknas antalet öka till 45 000 resenä-<br />
tunnelbanan kan leda till att sjukhusets genomförandetid<br />
rer. En viktig anledning till förordandet av tunnelbana är<br />
dess höga kapacitet.<br />
måste anpassas.<br />
En ny tunnelbanegren till <strong>Karolinska</strong> ger god samhälls-<br />
helikopter trafik<br />
ekonomi. En viktig förklaring är minskade driftskostnader<br />
Avseende helikoptertrafik till och från sjukhuset är två frå-<br />
för busstrafiken till <strong>Karolinska</strong> huvudentré som kan minsgor<br />
av särskilt intresse. Den ena frågan berör det faktum<br />
ka betydligt i omfattning samt att den relativa överkapaci-<br />
att sjukhuset planeras med en dubbel helikopterplatta vilteten<br />
på grön linje kan nyttjas genom vändplats redan vid<br />
ket anses krävas för att uppnå önskad kapacitet och till-<br />
<strong>Karolinska</strong> istället för nuvarande Åkeshov.<br />
gänglighet till sjukhuset via helikopter. Då denna platta<br />
En väl utbyggd kollektivtrafik kommer att underlätta<br />
blir den enda i sitt slag i Sverige har liknande tillståndsä-<br />
för omstigning mellan olika trafikslag både för besökare<br />
renden inte tidigare behandlats och tydliga bestämmelser<br />
till området samt anställda som har arbetsplatser på både<br />
kring hur en dubbelplatta ska vara utformad och utrustad<br />
NKS och NKH. Boende inom <strong>Karolinska</strong> kommer tillsam-<br />
saknas. Detta kan leda till att tillstånd för dubbelplatta<br />
mans med arbetsplatserna att främja ett nyttjande under<br />
inte beviljas eller att tillståndsprocessen blir utdragen vil-<br />
veckans alla dagar med olika tider för in- och utpendling.<br />
ket kan medföra att antaganden i projektet måste göras<br />
En tunnelbanestation förbättrar kommunikationen och<br />
som kan orsaka fördyringar eller att önskad kapacitet i<br />
underlättar integrationen mellan institutionsområdena<br />
helikoptertrafiken inte uppnås på grund av att endast en<br />
och minskar den barriäreffekt som <strong>Solna</strong>vägen utgör. Ur<br />
enkelplatta byggs.<br />
trafiksäkerhetssynpunkt är det även en stor fördel att för-<br />
Utöver att helikopterplattan måste vara godkänd av<br />
lägga de stora gångflödena till gemensamma ytor som är<br />
Luftfartsstyrelsen måste Länsstyrelsen besluta i vilken<br />
planskiljda från trafiken på <strong>Solna</strong>vägen.<br />
omfattning helikoptertrafik får bedrivas för att inte orsaka<br />
Risker, baserat på ovanstående, är att kollektivtrafi-<br />
för stor bullerstörning samt utgöra en för stor riskkälla för<br />
kens utbyggnad inte beslutas i harmoni med projektet och<br />
närboende. För att sjukhusets tillgänglighet med helikop-<br />
att planering för detta inte påbörjas i tid eller att önskad<br />
ter ska nå upp till erforderlig kapacitet önskas tillstånd till<br />
kapacitet inte uppnås. Det senare kan medföra trafikstör-<br />
fler överskridanden av maximalnivå (70 dB (A)) utomhus<br />
ningar fram till dess att en tillfredsställande kollektivtrafik<br />
under dag och kväll (kl.06-22) än de 3 som anges som rikt-<br />
etablerats. Utan tunnelbana krävs en kraftig utökning av<br />
värde. Skulle inte detta medges kan det innebära att till-<br />
busstrafiken för att klara den stora efterfrågan på resor till<br />
området vilket i sin tur genererar 50% mer ytkrav på gagängligheten<br />
till sjukhuset, via helikopter, begränsas.<br />
turummet.<br />
s o l n a v ä g e n o c h s o l n a b r o n<br />
Projektering och anläggning av sjukhus respektive tunnel-<br />
I dagsläget är <strong>Solna</strong>vägen klassad som sekundär transportväg<br />
för farligt gods. Sekundära transportvägar är av-<br />
3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />
sedda för lokala transporter till och från de primära transportlederna<br />
(i detta fall E4/E20) och bör inte användas för<br />
genomfartstrafik. Farligt gods kommer dagligen att transporteras<br />
till och från sjukhuset, vilket inte kan påverkas i<br />
någon större utsträckning då dessa ämnen behövs för vård<br />
och forskning. I dagsläget sker dock transport av farligt<br />
gods på <strong>Solna</strong>vägen från E4/E20 bland annat till en bensinmack<br />
norr om NKS-området.<br />
Den övergripande riskanalys som tagits fram inför arbetet<br />
med den fördjupade översiktsplanen för Norra Stationsområdet<br />
(WSP april 2007) visar på att stora delar<br />
av NKS är exponerat för risker från transporter av farligt<br />
gods på <strong>Solna</strong>vägen. <strong>Solna</strong> stad överväger därför att begära<br />
att <strong>Solna</strong>vägen utgår som sekundär transportled för<br />
farligt gods vilket skulle innebära att avstånd och särskilda<br />
åtgärder i lokalerna närmast <strong>Solna</strong>vägen inte behöver beaktas<br />
vid fortsatt planering.<br />
Skulle <strong>Solna</strong>vägen kvarstå som sekundär transportväg<br />
för farligt gods behöver en detaljerad riskanalys genomföras<br />
för att påvisa riskexponeringen på NKS. Utan att<br />
föregripa en sådan analys är det troligt att utformningen<br />
av NKS skulle behöva genomgå förändringar och anpassningar<br />
då flera byggnader ligger precis intill och ovanför<br />
<strong>Solna</strong>vägen och därmed understiger de säkerhetsavstånd<br />
som skulle krävas för att uppnå acceptabel säkerhet. Detta<br />
skulle kunna innebära begränsad användbarhet av lokalerna<br />
närmast <strong>Solna</strong>vägen samt dyrare tekniska lösningar.<br />
<strong>Solna</strong>vägen förutsätts därför utgå som sekundär transportväg<br />
för farligt gods.<br />
Vidare kommer, under projektets byggtid, arbeten att<br />
pågå på båda sidor av <strong>Solna</strong>vägen och ovanför densamma<br />
då <strong>Solna</strong>vägen är tänkt att passera under en av sjukhusets<br />
delar. Den kompakta tidplanen kräver därför att <strong>Solna</strong>vägen<br />
stängs av eller dras runt byggområdet för att ge goda<br />
förutsättningar för ett effektivt byggarbete på området<br />
som inte försenar projektet.<br />
<strong>Solna</strong>vägens omläggning förutsätts samordnas med<br />
<strong>Solna</strong>brons ombyggnad.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 81
3.1.2<br />
Verksamhet<br />
Arbetet med att bygga ett nytt sjukhus och successivt bemanna<br />
med verksamheter kommer att pågå under lång<br />
tid. Det är oundvikligt att vissa provisoriska lösningar<br />
kommer att behövas. Detta betyder att det kommer att bli<br />
störningar och avbrott i vissa verksamheter och att normal<br />
kapacitet i vården kanske inte kan upprätthållas under<br />
hela projekttiden. Detta gäller exempelvis de befintliga<br />
verksamheterna i MR-centrum och Thoraxbyggnaderna,<br />
som först måste evakueras till andra lokaler för att de<br />
gamla byggnaderna ska kunna rivas för att sedan ge plats<br />
åt det nya sjukhuset.<br />
Vissa verksamheter, som idag har ett tätt samarbete,<br />
kan också komma att bli lidande av att området, under<br />
byggtiden, kommer att vara inhägnat och separera <strong>Karolinska</strong><br />
Sjukhuset och <strong>Karolinska</strong> Institutet, vilket i sin tur<br />
leder till en mindre tillgänglighet dessa områden emellan.<br />
Detta är dock av övergående natur och förbättras i takt<br />
med att sjukhuset färdigställs.<br />
Utöver de ovan beskrivna riskerna krävs det en god<br />
samverkan mellan projektet och verksamheter i de lokaler<br />
som ska utrymmas för att tidplanen ska kunna hållas.<br />
Dessutom måste ersättningslokaler och tillstånd för<br />
rivning finnas. Exempel på denna problematik återfinns<br />
för Thoraxbyggnaderna som måste vara redo för rivning<br />
årsskiftet 2009/2010. I dagsläget ser detta kritiskt ut på<br />
grund av svårigheten att hitta lämpliga ersättningslokaler<br />
vilket riskerar försena tidplanen.<br />
Det finns också tankar kring att införa alternativa<br />
arbetsskift. Ett alternativ som diskuterats är att införa<br />
16-timmarsskift i vissa verksamheter vilket skulle innebära<br />
att den verksamhet som idag bedrivs på sjukhuset<br />
under kontorstider skulle utökas med ytterligare ett skift.<br />
Huruvida denna idé är något som påverkar möjligheten<br />
att attrahera personal i olika åldrar, kön och etniska tillhörigheter,<br />
anses idag oklart men betraktas som en väsentlig<br />
fråga som måste besvaras.<br />
Vidare krävs det, för att kunna leva upp till de höga<br />
förväntningar som finns på NKS och dess verksamhet, att<br />
sjukhuset kan attrahera kvalificerad personal. I detta blir<br />
arbetsmiljön och att lokalerna är anpassade efter verksamheten,<br />
personalens önskemål och behov en konkurrensfördel<br />
gentemot andra vård- och arbetsgivare.<br />
82 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
3.1.3<br />
Bostäder<br />
I området för det nya sjukhuset finns ett befintligt bostadshus<br />
med hyresgäster. Bostadshuset, som har adress<br />
Olof af Acrels väg 8, måste rivas för att bereda plats för det<br />
nya sjukhuskomplexet. Tid för rivning ligger i linje med<br />
Thoraxbyggnaderna, det vill säga bostadshuset måste rivas<br />
årsskiftet 2009/2010 för att ej försena projektet. För<br />
projektet har man för avsikt att tomställa bostadshuset<br />
med hjälp av inlösen av fastigheten. Vid en eventuell inlösen<br />
måste samtliga hyresgäster få andra, likvärdiga hyresrätter.<br />
Om inlösen ej blir ett alternativ, på grund av diskussioner<br />
om likvärdighet eller av andra orsaker, så måste<br />
fastigheten exproprieras. En sådan process riskerar att ta<br />
tid och i slutändan försena projektet.<br />
Eventuellt måste ytterligare ett bostadshus på Olof af<br />
Acrels väg 7, innehållandes hyresrätter, rivas pga försämrad<br />
närmiljö.<br />
3.1.4<br />
samordning av parallella projekt och<br />
parallella intressen<br />
Runt om i Mälarregionen pågår och kommer det under<br />
sjukhusets projekttid att pågå ett antal projekt av stor<br />
dignitet, både inom infrastruktur och inom husbyggande.<br />
I synnerhet i området kring Norra Station kommer ett<br />
flertal tunga projekt genomföras, till exempel Citybanan,<br />
Norra länken, överdäckning av Norra Station samt byggen<br />
av bostäder, ny tunnelbanelinje, m m. Detta medför att<br />
NKS oundvikligen kommer att påverkas av kringliggande<br />
storskaliga projekt som går på högvarv. NKS riskerar att<br />
påverkas negativt av detta om planerad och påbörjad samordning<br />
av dessa projekt inte är framgångsrik.<br />
För att minska sannolikheten för störningar från andra<br />
projekt finns en samordningsgrupp etablerad som har påbörjat<br />
arbetet med att skapa goda förutsättningar för alla<br />
berörda projekt. Risken finns dock att representanterna<br />
från de olika projekten inte ser till områdets bästa utan<br />
primärt försöker tjäna sina egna projekts syften.<br />
Ett faktum är att trafiksituationen i området kommer<br />
att vara ansträngd under projekttiden med färre körfält<br />
än normalt, provisoriska vägar, ombyggnad av <strong>Solna</strong>bron,<br />
ökat trafiktryck pga omdragningar etc. Detta riskerar<br />
äventyra tillgängligheten till sjukhuset, framförallt vid<br />
transporter söderifrån, det vill säga bland annat transporter<br />
från Stockholms innerstad. För akuta transporter så<br />
som ambulanser riskerar detta medföra sämre förutsättningar<br />
i akutvården som följd.<br />
De parallella projekten riskerar också binda upp stora<br />
resurser hos projektörer, entreprenörer och hantverkare<br />
varpå det kan bli svårt att få tillräckligt många aktörer att<br />
lämna konkurrenskraftiga anbud på grund av resursbrist<br />
och bristande konkurrens. Tillgång och efterfrågan är<br />
också beroende av konjunkturläget generellt, något som<br />
är svårt att föregripa men som bör planeras för med hjälp<br />
av lämpliga strategier.<br />
En förutsättning i projektet har varit samverkan med<br />
<strong>Karolinska</strong> Institutet, både fysiskt och verksamhetsmässigt.<br />
Ett avtal skall skrivas om hur denna samverkan skall<br />
hanteras. Om denna förutsättning ej faller in kommer projektet<br />
som helhet förändras.<br />
3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />
3.1.5<br />
myndighetsprocess/planprocess<br />
Nedan beskrivna risker, kopplade till planprocesser, framträder<br />
som kanske de mest kritiska riskerna i projektet och<br />
som riskerar att, om de faller ut, orsaka en direkt påverkan<br />
på projektets tidplan. Således krävs att myndighetsprocesser<br />
beskrivna nedan får en prioriterad ställning hos<br />
berörda myndigheter.<br />
En förutsättning för att genomföra bygget av det nya<br />
sjukhuset är att en detaljplan över NKS-området har vunnit<br />
laga kraft och tillåter utveckling av området enligt<br />
framarbetat förslag. För att detaljplanen över NKS-området<br />
ska kunna fastställas krävs i sin tur att en fördjupad<br />
översiktsplan över Norra Stationsområdet fastställs. I likhet<br />
med många andra byggprojekt är denna planprocess,<br />
det vill säga den fördjupade översiktsplanen och detaljplanen,<br />
utsatt för risken att beslut försenas eller överklagas<br />
med den påverkan på tidplanen detta innebär.<br />
För den fördjupade översiktsplanen anses den troligaste<br />
orsaken till försening eller överklagan härröra från<br />
andra, mer kontroversiella, projekt i Norra Stationsområdet<br />
än NKS. Till dessa projekt räknas överdäckning av och<br />
bostäder i Norra Stationsområdet, ombyggnad vid Norrtull<br />
etc. Därtill kan eventuellt en viss rädsla för påverkan<br />
på Nationalstadsparken finnas som kan leda till överklaganden.<br />
För detaljplanen anses den troligaste orsaken till försening<br />
vara det faktum att det finns mark inom <strong>Karolinska</strong><br />
Institutet som idag är märkt som byggnadsminne<br />
av Länsstyrelsen där resonemang kring hur detta ska<br />
omhändertas behöver föras i anslutning till detaljplaneringen.<br />
Akademiska Hus har under ett tidigt skede i projektet<br />
försökt att häva byggnadsminnesförklaringen vilket<br />
resulterat i avslag. En annan viktig faktor för försening<br />
är risktransportfrågor som kan ta längre tid än beräknat<br />
då frågorna även inkluderar projektets skalskydd. Utöver<br />
detta finns risken att detaljplanen överklagas, och då gissningsvis<br />
av de fastighetsägare inom området som måste<br />
lösas ut.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 83
Innan detaljplan för NKS-området vunnit laga kraft kan<br />
det komma att bli aktuellt med vissa tillståndsansökningar<br />
för att påskynda projektet, något som den kompakta tidplanen<br />
anses kräva. Dessa ansökningar gäller exempelvis<br />
rivningstillstånd för ett antal fastigheter på KS-området<br />
samt marklov och eventuellt bygglov för förberedande arbeten<br />
inför byggstart av sjukhuset. Att dessa tillstånd ges i<br />
stor utsträckning är en förutsättning för att tidplanen inte<br />
ska påverkas negativt.<br />
Dessutom förutsätts att ”Domarringen” (fornlämning<br />
på KS-området) och ”Tiondeladan” (byggnadsminnesmärkt<br />
byggnad på KI-sidan) kan flyttas i tid för bedrivande<br />
av byggproduktion (se tider under 4.3). Det förutsätts<br />
även att marken på KI-sidan som omger ”Gammelgården”,<br />
avklassas som byggnadsminne för att markarbeten skall<br />
kunna bedrivas på denna yta. Dessa tillstånd hanteras av<br />
Länsstyrelsen.<br />
84 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
3.1.6<br />
sjukvårdens och områdets framtida<br />
utveckling<br />
Uppförandet av <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är dels ett led i<br />
förändring av struktur för sjukvården i Stockholms län<br />
(3S-utredningen) och dels ett led i att göra området <strong>Karolinska</strong>/Norra<br />
Station till ett världsunikt centrum för<br />
livsvetenskap (”life science”, se Vision 2025). NKS, 3S och<br />
Vision 2025 kan därför inte separeras då det finns ett inbördes<br />
beroende dem emellan. Utöver dessa visioner finns<br />
det, inom landstinget, andra projekt för och tankar om hur<br />
vården kan effektiviseras och förändras.<br />
målbild 3s<br />
3S-utredningen föreslår hur sjukvården i Stockholms län<br />
ska vara organiserad framöver och det är också inom denna<br />
sjukvårdsstruktur som <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> planeras<br />
och byggs. NKS är ett led i denna förändringsprocess och<br />
går i mångt och mycket i bräschen för de förändringar som<br />
successivt kommer att ske inom sjukvården i Stockholms<br />
län framöver.<br />
Med detta som bakgrund är det naturligt att det råder<br />
en viss osäkerhet i exakt hur sjukvården kommer att se<br />
ut och vara organiserad då det nya sjukhuset tas i bruk.<br />
Skulle exempelvis sjukvårdsstrukturen i Stockholms län<br />
utvecklas i annan riktning än enligt 3S-utredningen riskerar<br />
sjukhusets utformning att behöva förändras då färre<br />
eller fler, större eller mindre verksamheter måste förläggas<br />
till det nya sjukhuset vilket kan leda till för stora eller<br />
för små lokaler i förhållande till behovet.<br />
målbild vision 2025<br />
Vision 2025 är en framtidsbild av hur området kring <strong>Karolinska</strong>/Norra<br />
Station ska utvecklas till ett världsunikt<br />
centrum för livsvetenskap (”life science”). Denna vision<br />
är ett gemensamt grepp av intressenter inom forskning,<br />
utbildning, vård, företag och stödjande verksamheter för<br />
livsvetenskap. Förhoppningen är att detta centrum ska ge<br />
synergieffekter av att aktörer, offentliga som privata, inom<br />
livsvetenskap finns geografiskt nära varandra.<br />
Det främsta hotet för att denna vision inte ska uppnås<br />
anses vara oenighet, det vill säga om parterna ej är trogna<br />
visionen och att det ej finns någon gemensam organisation<br />
som driver arbetet med visionen. Detta arbete innebär bl<br />
a att träffa uppgörelser med potentiella företag, organisationer<br />
och finansiärer och att mandat finns för att driva<br />
dessa frågor.<br />
ö v r i g a utvecklingsprojekt o c h visioner<br />
Ovan beskrivna visioner och projekt, där NKS är en del,<br />
kommer också att påverkas av hur närområdet med fastigheter<br />
och markytor utanför projektets och landstingets<br />
kontroll utvecklas. Förhoppningen är att angränsade<br />
markytor och byggnader stödjer visionen med området<br />
som helhet, både ur ett gestaltningsmässigt och verksamhetsmässigt<br />
perspektiv samt ger förutsättningar för <strong>Nya</strong><br />
<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> att skapa en stark identitet med ett högt<br />
arkitektoniskt värde.<br />
3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />
3.2<br />
landstingsägda beslut nödvändiga<br />
för uppfyllande av projektmål<br />
Följande beslut är identifierade<br />
1. Verksamhetsinnehåll vid inflyttning (uppdrag, upptagningsområde,<br />
profilering mm) beslutas av Landstingsfullmäktige.<br />
2. Förlängning av tunnelbana från Odenplan till NKS<br />
beslutas av SL.<br />
3. Byggnader på <strong>Karolinska</strong> området evakueras inför<br />
rivning/flyttning fastställs av ledningen på det befintliga<br />
<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> och <strong>Karolinska</strong> institutet.<br />
4. Hantera inlösen av bostadshuset på Olof af Acrels väg<br />
8 beslutas av Landstingsfullmäktige.<br />
Rangordning enligt ovan.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 85
3.3<br />
icke landstingsägda beslut nödvändiga<br />
för uppfyllande av projektmål<br />
Följande beslut är identifierade:<br />
1. Fördjupad översiktsplan för Norra Stationsområdet<br />
fastställs av <strong>Solna</strong> Stad och Stockholms Stad.<br />
2. Hävning av beslut av Länsstyrelsen att viss mark<br />
inom KI-området är klassat som byggnadsminne<br />
samt tillstånd för arbeten som rör byggnadsminne<br />
och fornlämning.<br />
3. Detaljplan för NKS-området fastställs av <strong>Solna</strong> Stad.<br />
4. Tillstånd för helikoptertrafik erhålls i erforderlig omfattning<br />
med berörda myndigheter.<br />
5. <strong>Solna</strong>vägens klassning som sekundär transportväg för<br />
farligt gods hävs av Länsstyrelsen.<br />
6. Rivningslov, marklov och bygglov för några enstaka<br />
byggnader på KS-området beviljas av <strong>Solna</strong> Stad<br />
innan detaljplan är fastställd.<br />
7. <strong>Solna</strong>vägens trafik leds om utanför byggområdet för<br />
det nya sjukhuset beslutas av <strong>Solna</strong> Stad.<br />
Rangordning är enligt ovan.<br />
86 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
3.4<br />
sammanställning av risker<br />
En risklista med bedömning och åtgärder kopplade till<br />
varje risk finns som referensmaterial (se kapitel ”6. Referensmaterial<br />
- underliggande material och utredningar”).<br />
Från risklistan kan följande risker brytas ut då de har<br />
störst sannolikhet att inträffa:<br />
• Risk för försening av detaljplan.<br />
• Risk med avstängning av <strong>Solna</strong>vägen och omdragning<br />
runt byggområdet.<br />
• Risk för att evakuering av de boende försenar<br />
projektet.<br />
• Risk för att omarbetningar avseende ”Domarringen”<br />
på KS-området och ”Tiondeladan” på KI-området<br />
samt byggnadsminnesmärkt mark på KI-området<br />
försenar projektet.<br />
• Risk för försening på grund av tomställning av<br />
Thoraxbyggnaderna m fl.<br />
• Risk med sämre tillgänglighet för transporter<br />
söderifrån.<br />
• Brist på byggarbetskraft och konjunkturläge.<br />
Skulle samtliga ovanstående risker inträffa kan det innebära<br />
ett par miljarder i extra kostnader samt ett antal års<br />
tidsförskjutning. Då vissa av riskerna delvis hänger ihop<br />
är bedömningen att de tillsammans kan kosta ca 2 miljarder<br />
och ge en tidsförskjutning på ca 2-3 år, beroende på i<br />
vilket skede de infaller.<br />
Tittar man enbart på kostnadskonsekvens så är följande<br />
risker de som är förknippade med de största kostnaderna:<br />
• Risk för försening av detaljplan.<br />
• Risk med samverkan mellan NKS och<br />
<strong>Karolinska</strong> Institutet.<br />
• Risk på grund av utebliven utbyggnad av<br />
kollektivtrafiken.<br />
• Brist på byggarbetskraft och konjunkturläge.<br />
Dessa risker ger sammantaget en kostnadskonsekvens på<br />
minst 2 miljarder kronor.<br />
Om man slutligen ser till tidskonsekvens så är riskerna<br />
med plan- och genomförandefrågor de med störst tidspåverkan.<br />
Risk med plan avser risker med den fördjupade<br />
översiktsplanen samt detaljplanen. Risk med genomförande<br />
avser samordning med <strong>Karolinska</strong> institutet samt<br />
övriga intressenter inom Norra Stationsområdet. Var och<br />
en av dessa risker har en stor påverkan. Bedömningen är<br />
att sammantaget kan de leda till en tidsförskjutning med<br />
upp till 5 år men mer troligt är en tidsförskjutning på<br />
2-3 år.<br />
För att undvika risker i projektet måste en god kommunikation<br />
och dialog med samtliga intressenter upprätthållas.<br />
Visionen för det nya sjukhuset samt den gemensamma<br />
”Vision 2025” måste hållas levande.<br />
3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />
3.5<br />
Fortsatt hantering av risker<br />
Riskhanteringens fundament i projekt utgörs av en riskmedveten<br />
organisation, där den som är ansvarig för en<br />
aktivitet också är ansvarig för identifiering och hantering<br />
av risker inom densamma och har mandat för att hantera<br />
detta. Risker bör generellt hanteras och kommuniceras så<br />
tidigt som möjligt för att kunna minimeras.<br />
Några av riskerna med exempelvis tomställning av lokaler<br />
kommer att utredas i det fortsatta arbetet vilket kan<br />
leda till omprövning av vissa förutsättningar.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 87
4. strategi För<br />
genomFöranDe<br />
aV Projektet<br />
4.1 analys av när senast i planeringsprocessen<br />
beslut måste fattas om sjukhusets<br />
uppdrag och verksamhetsinnehåll ........................... 88<br />
4.2 Finansiering av forskningslokaler och lokaler<br />
som nyttjas av ki ..................................................... 89<br />
4.3 rivning av byggnader inom byggområdet ............... 89<br />
4.4 Förkortning av genomförandetiden med 2 år<br />
jämfört med huvudtidplanen från tävlingsförslaget . 90<br />
4.5 möjligheter till tidigarelagd inflyttning ..................... 91<br />
4. f<br />
88 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
Genomförandestrategin kommer att utgå från den organisationsform<br />
för genomförande som Landstingsfullmäktige<br />
beslutar om, dvs en funktionsupphandling/OPS, en<br />
samverksansentreprenad eller annan upphandlingsform.<br />
En möjlig indelning av byggnadsprojektet i etapper<br />
har analyserats. Det föreliggande förslaget har en tät<br />
sammanhållen struktur och bygger på en verksamhetsorganisation<br />
där huvudfunktionerna inom sjukhuset<br />
placeras horisontellt i byggnaden medan medicinska teman<br />
organiseras vertikalt. Detta begränsar möjligheterna<br />
till etappvis uppbyggnad av sjukhuskomplexet. Den täta<br />
strukturen minskar också konkurrensen vid upphandling<br />
av entreprenader, dvs möjligheten att skapa mindre entreprenadområden<br />
med möjligheten till fördelning mellan<br />
flera olika entreprenörer.<br />
e t a p p i n d e l n i n g<br />
De etappindelningar respektive entreprenadgränser som<br />
kan bli aktuella gäller mediaomläggning, rivning och<br />
markarbeten för att förbereda tomten samt uppförandet<br />
av sjukhuskvarteren som helhet, teknikbyggnaden och<br />
labkvarteret.<br />
Byggandet av labkvarteret kan delas upp utifrån avtals-<br />
och finansieringsönskemål till max 3 etapper, där<br />
varje etapp avser ett aktuellt labhus med tillhörande mantelsekvens.<br />
4.1<br />
analys av när senast i planeringsprocessen<br />
beslut måste fattas om sjukhusets<br />
uppdrag och verksamhetsinnehåll<br />
Med hänvisning till NKS-projektets tidplan, med uppdraget<br />
att förkorta genomförandetiden med två år (se<br />
4.4 nedan) för att möjliggöra färdigställande av det nya<br />
sjukhuset 2015, föreslås landstingsstyrelsen få i uppdrag<br />
av landstingsfullmäktige att lägga fram förslag till verksamhetsuppdrag/verksamhetsinnehåll<br />
vid NKS och profilering/fördelning<br />
av verksamheter mellan <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset<br />
i <strong>Solna</strong> och Huddinge i början av 2011.<br />
4.2<br />
Finansiering av forskningslokaler och<br />
lokaler som nyttjas av ki<br />
Diskussioner pågår för närvarande (oktober 2007) mellan<br />
NKS-projektet och KI om behov, omfattning och typ av<br />
forskningslokaler samt finansiering av dessa.<br />
<strong>Projektprogram</strong>met redovisar ett fullt utbyggt<br />
labkvarter, men tar inte ställning till i vilken omfattning<br />
och i vilken takt uppbyggnad av labkvarteret<br />
bör ske.<br />
4.3<br />
rivning av byggnader inom byggområdet<br />
Genomförandet av det nya universitetssjukhuset är beroende<br />
av många olika, varierande aktiviteter. Ett beroende<br />
som identifierades tidigt i arbetet med projektprogrammet,<br />
är att genomförandet av det nya sjukhuset är beroende<br />
av att flera byggnader, inklusive Thoraxbyggnaderna<br />
och bostadshuset på Olof af Acrels väg 8, måste rivas i sin<br />
helhet. Detta är styrande för sjukhusets färdigställande<br />
och inflyttning.<br />
Byggnader som ska rivas är K8, K10, L6, L6b, M3, M4,<br />
4. STRaTEGI FÖR GENomFÖRaNdE aV PRojEKTET<br />
M8, M9, M10, Thoraxbyggnaderna (N1, N2, N3, N8, N10,<br />
N11), N4, N5, p-hus vid Thorax, reservlandningsplats för<br />
helikopter, den västra flygeln av Norrbacka (del av S1)<br />
samt bostadshuset på Olof af Acrels väg 8.<br />
Rivning av byggnader påbörjas i mars 2008 (K8, K10,<br />
L6, L6b), fortsätter i juni 2008 (p-hus vid Thorax, M8,<br />
M9, M10, N4, N5, reservlandningsplats för helikopter) för<br />
att avslutas i årsskiftet 2009/2010 (M3, M4, Thoraxbyggnaderna,<br />
västra flygeln Norrbacka, bostadshuset).<br />
”Domarringen”, som är en rekonstruerad fornlämning<br />
på <strong>Karolinska</strong> Sjukhusområdet, måste flyttas i slutet av<br />
2009. Byggnadsminnesmärkta byggnaden ”Tiondeladan”<br />
på <strong>Karolinska</strong> Institutets område måste flyttas i början<br />
av 2009. Marken där ”Tiondeladan”är belägen är även<br />
den byggnadsminnesmärkt och detta måste vara hävt då<br />
markarbeten påbörjas på samma yta, det vill säga i början<br />
av 2009.<br />
Det nya universitetssjukhuset ska till stora delar placeras<br />
där Thoraxbyggnaderna idag är placerade. Vid arbetet<br />
med produktionsplaneringen (etappindelning, produktionstidplan<br />
m m) identifierades rivningen av Thoraxbyggnaderna<br />
samt bostadshuset som en del av den kritiska<br />
linjen.<br />
En kritisk linje visar aktiviteter som är kritiska för att<br />
rivning<br />
2008<br />
2009<br />
2009/2010<br />
ä r g m a r k e r a d e by g g n a d e r in o m nk s<br />
b y g g o m r å d e är ak t u e l l a fö r ri v n i n g<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 89
projektet ska bli klart i tid, det vill säga aktiviteter som kan<br />
komma att orsaka att projektet blir försenat.<br />
En annan aktivitet på den kritiska linjen är omläggning<br />
media som måste ske före rivning av Thorax. Denna omläggning<br />
är en förutsättning för att Thorax-byggnaderna<br />
ska kunna rivas och är en del av de tidigarelagda arbetena<br />
som måste ske i projektet. Projektering för tidigarelagda<br />
arbeten är påbörjad. Detta innebär att förberedelser för<br />
den kritiska aktiviteten omläggning media pågår.<br />
Andra kritiska aktiviteter som följer efter rivning av<br />
Thorax är att markarbeten där Thorax står idag kommer<br />
igång så fort som möjligt. Denna aktivitet är en förutsättning<br />
för att grundläggning på samma yta kan påbörjas och<br />
så vidare.<br />
Planeringen har utgått från förutsättningen att Thoraxbyggnaderna<br />
ska rivas så sent som möjligt.<br />
4.4<br />
Förkortning av genomförandetiden<br />
med 2 år jämfört med huvudtidplanen<br />
från tävlingsförslaget<br />
Tävlingsresultatet för formgivningstävlingen om ett nytt<br />
universitetssjukhus, dvs resultatet av juryns arbete, indikerar<br />
att genomförandetid för det vinnande förslaget är<br />
7,5 år. Detta avser genomförandetid för byggproduktionsfasen.<br />
Med detta inlagt i huvudtidplanen betyder det att<br />
sjukhuset skulle stå klart 2017. Baserat på underlaget till<br />
beslut om formgivningstävlingen, där det anges att det nya<br />
90 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
sjukhuset ska stå klart 2015, har man i genomförandestrategin<br />
för projektet tittat på sätt och metoder för att förkorta<br />
den totala genomförandetiden med ca 2 år (jämfört<br />
med gällande huvudtidplan baserad på tävlingsförslaget).<br />
Den bedömda genomförandetiden för byggproduktionsfasen<br />
har visat sig stämma väl. För att förkorta tiden<br />
har man tittat på när övriga aktiviteter kan påbörjas och<br />
arbeta för en tidigareläggning av dessa, där det är möjligt.<br />
Man har även arbetat med att identifiera vilka aktiviteter<br />
som kan pågå parallellt för att på så sätt förkorta genomförandetiden<br />
totalt. Utöver det har man identifierat ett antal<br />
kritiska aktiviteter som är styrande i projektet. Dessa<br />
förtydligas nedan.<br />
Det som framkommit är att den totala genomförandetiden<br />
i projektet kan förkortas med 2 år och det nya<br />
universitetssjukhuset kan stå färdigt 2015 om arbetet kan<br />
utföras enligt nedanstående interna (Landstingsägda) och<br />
externa (icke Landstingsägda) kritiska aktiviteter.<br />
Interna kritiska aktiviteter är:<br />
• Projektering av, samt mark- och grundläggningsarbeten<br />
för, omläggning av media inom det befintliga<br />
KS-området. Detta är en förutsättning för att omfattande<br />
rivningsarbeten på området ska kunna påbörjas<br />
årsskiftet 2009/2010.<br />
• Rivning av Thoraxbyggnaderna samt bostadshuset<br />
på Olof af Acrels väg 8. Detta är en förutsättning för<br />
vidare byggnadsarbeten för det nya universitetssjukhuset.<br />
• Byggnadsarbeten (mark-, grundläggnings- och byggarbeten)<br />
samt inredning/utrustning för nya byggnader.<br />
Medel för tidigarelagda arbeten har tillförts projektet och<br />
arbetet med omläggning av media är påbörjat.<br />
Externa kritiska aktiviteter är:<br />
• Samordning av avstängningar och provisorier måste<br />
ske i samförstånd med övriga aktörer inom Norra<br />
Stationsområdet utan att hindra projektets framfart.<br />
Detta kommer bland annat att innebära en avstängning<br />
av <strong>Solna</strong>vägen under en längre period.<br />
• Bygglov för rivning och markarbeten måste erhållas<br />
i erforderlig omfattning och utan fastlagd detaljplan<br />
för området. Detaljplan måste ha vunnit laga kraft i<br />
början av 2009 som bas för huvudsaklig bygglovshantering.<br />
Erforderlig total genomförandetid för projektet är 94 månader<br />
från det att investeringsbeslut för nytt universitetssjukhus<br />
har tagits. Om de kritiska aktiviteterna ej kan genomföras<br />
som planerat kommer även färdigställandetiden<br />
att förskjutas med motsvarande tidsförlängning.<br />
4.5<br />
möjligheter till tidigarelagd inflyttning<br />
Som en del i genomförandestrategin för det nya universitetssjukhuset<br />
har möjligheten till en tidigarelagd delinflyttning<br />
utretts. I detta arbete har man tittat på vilken del<br />
som skulle kunna vara föremål för en delinflyttning och<br />
4. STRaTEGI FÖR GENomFÖRaNdE aV PRojEKTET<br />
när det skulle kunna ske.<br />
Det har konstaterats att en tidigarelagd delinflyttning<br />
är begränsad till teknikbyggnaden för det nya sjukhuset.<br />
Denna inflyttning kan påbörjas i början av 2013, och är en<br />
förutsättning för att övriga verksamheter ska kunna flytta<br />
in därefter.<br />
Den tidigarelagda delinflyttningen har en egen kritisk<br />
linje, det vill säga aktiviteter som är kritiska för att<br />
inflyttningen ej ska bli försenad. Dessa aktiviteter inleds<br />
med att projektering av markarbeten för teknikbyggnaden<br />
påbörjas under hösten 2007. Detta följs av fysiska markarbeten<br />
på plats, parallellt med projekteringen av grundläggningen.<br />
De fysiska grundläggningsarbetena följer och<br />
slutligen byggnadsarbeten samt inredning/utrustning för<br />
teknikbyggnaden.<br />
Genom att medel har tilldelats projektet för tidigarelagda<br />
arbeten är den första kritiska aktiviteten ovan påbörjad.<br />
Detta medför att direkt efter investeringsbeslut<br />
för det nya universitetssjukhuset kan fysiska arbeten för<br />
teknikbyggnaden påbörjas.<br />
Som externa parallella processer förutsätts rivnings-,<br />
mark- och bygglov löpa på enligt projektets tidplan samt<br />
att detaljplan vinner laga kraft i början av 2009.<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 91
5. reDoVisning aV<br />
Den genomFörDa<br />
Processen<br />
5.<br />
92 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är ett projekt som samtidigt med att<br />
vara en del av sjukvårdens omstrukturering och verksamhetsutveckling,<br />
inom en given tidplan, även måste resultera<br />
i en fysisk verklighet, dvs i en byggnad i vilken verksamheten<br />
kommer att kunna bedrivas både på kort och<br />
långt sikt.<br />
I arbetet med projektprogrammet har det varit viktigt<br />
att bedriva idéarbetet parallellt för att kunna utveckla och<br />
renodla resonemanget och hitta för anläggningen innovativa<br />
lösningar. Perioden för framtagandet av projektprogrammet<br />
indelades i fyra arbetsperioder under 2006 och<br />
2007 med tre avstämningstillfällen däremellan. Avsikten<br />
var att i bred församling informera, diskutera och slutligen<br />
välja de bästa av presenterade idéer och alternativ för<br />
att utveckla dessa vidare under nästkommande perioden.<br />
Detta har varit en helt ny arbetsmetod för samarbete<br />
mellan olika kompetenser och en mycket flexibel process<br />
som gjort det möjligt att koncentrera arbete på för projektet<br />
viktiga områden utan tidsfördröjning. Modellen har<br />
tillåtit att under den korta tiden studera många olika alternativa<br />
lösningar och utvärdera de mot varandra. Den<br />
har också möjliggjort det att, beroende på problematiken,<br />
knyta till projektet erforderligt expertis med kort varsel.<br />
Detta projektprogram har tagits fram av NKS-kansliet<br />
vid landstingsstyrelsens förvaltning i samarbetet med<br />
White arkitekter som generalkonsult, samt med stöd av ett<br />
stort antal representanter för verksamheter främst vid <strong>Karolinska</strong><br />
universitetssjukhuset och <strong>Karolinska</strong> Institutet.<br />
n k s p l a n e r i n g s m o d e l l u n d e r arbetet m e d projektprogrammet.<br />
KONTRAKT<br />
UPPDRAGS-<br />
RAMAR<br />
DEC 06<br />
INFORMATION<br />
Parallellt idéarbete<br />
Planeringsprocess för förankring<br />
KONFRONTATION<br />
Workshop<br />
KONSENSUS<br />
MARS MAJ/JUNI<br />
Tre ”utbytesmånader”<br />
Parallellt idéarbete Parallellt idéarbete<br />
Tvärgruppsarbete<br />
PROJEKTPROGRAM<br />
r e d o v i s n i n g a v projektets o r g a n i s a t i o n<br />
Produktion<br />
Referensgrupper:<br />
– övergripande referensgrupper<br />
– fackliga organisationer<br />
– patienföreningar<br />
– KI<br />
– <strong>Karolinska</strong><br />
Planarbete, FÖP<br />
Konsultgrupper – specialister<br />
Fysisk byggplanering<br />
Generalkonsult<br />
GK-Samordning<br />
Projektering<br />
(LS)<br />
Styrgrupp<br />
Programdirektör/<br />
Ledningsgrupp<br />
Tvärgrupper<br />
Verksamhetsplanering<br />
5. REdoVISNING aV dEN GENomFÖRda PRoCESSEN<br />
AUGUSTI<br />
Ekonomi, HR/vård<br />
Logistik, Kommunikation,<br />
IT, Juridik, Medicinsk teknik<br />
Programgrupper<br />
BESLUTS-<br />
UNDERLAG<br />
OKT 07<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 93
6.<br />
reFerensmaterial<br />
- UnDerligganDe<br />
material ocH<br />
UtreDningar<br />
6.<br />
94 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />
6.1<br />
Uppdragsramar för projektprogram,<br />
december 2006<br />
6.2<br />
tävlingsresultat, augusti 2006<br />
6.3<br />
tävlingsprogram, november 2005<br />
6.4<br />
Huvudtidplan för nks projektet 2007-11-30<br />
6.5<br />
Beslutsunderlagspaket 2007-11-30:<br />
• Initialt aktuell verksamhetsbild (innehåll vid inflyttning)<br />
• Konceptlösningar som stödjer ett multidisciplinärt<br />
och tvärvetenskapligt arbetssätt<br />
• Fysiska samband till KI<br />
• Förutsättningar för ett patienthotell<br />
• Stimulerande, trygga och attraktiva miljöer<br />
• Kontakt med gårdar, Akademiska stråket och sjukhusparken<br />
• God tillgänglighet och väl fungerande transporter<br />
inom staden och sjukhuset<br />
• Generella byggnader som förutsättning för flexibelt<br />
utnyttjande<br />
• Utbyggbara tekniska system för framtida förändringar<br />
och expansion<br />
• Generell och multifunktionell utformning av lokaler<br />
• Tekniska system med hög driftsäkerhet och flexibilitet<br />
• Lösningar som minimerar underhåll och underlättar<br />
ombyggnader<br />
• Konceptlösningar utifrån högt ställda krav på säker-<br />
het och integritet<br />
• Ett universitetssjukhus med stark identitet och högt<br />
arkitektoniskt värde<br />
• Mötet med befintlig bebyggelse<br />
• Samordning av utbyggnaden av stadsdelen med och<br />
sjukhuset<br />
• Entréplatsen till sjukhuset och KI. Den urbana integrationen<br />
och mötet mellan Stockholm och <strong>Solna</strong><br />
• Minimering av tillförd energi<br />
• Miljöanpassade försörjningssystem<br />
• Optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv<br />
• Rivning av byggnader inom byggområdet<br />
• Förkortning av genomförandetiden med 2 år jämfört<br />
med huvudtidplanen från tävlingsförslaget<br />
• Möjligheter till tidigarelagd inflyttning<br />
6.6<br />
konsten i nks, 2007-10-30<br />
6.7<br />
Vision 2025 karolinska/norra station<br />
6.8<br />
Befolkningsprognos stockholms län<br />
2007-2025, regionplane- och trafikkontoret<br />
6.9<br />
Befolkningsutvecklingen i stockholms län<br />
2007-2025, regionplane- och trafikkontoret<br />
6.10<br />
miljö steg 5, miljöpolitiskt program för stockholms<br />
läns landsting 2007-2011<br />
6. REFERENSmaTERIal - uNdERlIGGaNdE maTERIal oCH uTREdNINGaR<br />
6.11<br />
strategisk miljöbedömning nks, 2007-10-29<br />
6.12<br />
”karolinska 2011” – strategisk plan för ett av<br />
europas bästa universitetssjukhus<br />
6.13<br />
riskanalys och risklista, 2007-11-30<br />
6.14<br />
Framtidens logistik, slutrapport 2007-07-20<br />
6.15<br />
idéstudie, tunnelbana till karolinska<br />
2007-06-19<br />
6.16<br />
FöP – miljökonsekvensbeskrivning - trafik pm,<br />
samrådshandling 2007-05-14<br />
6.17<br />
”Framtida kapacitet och utformning av operationssalar<br />
vid akutsjukhusen”, 2006-06-16<br />
6.18<br />
”landstingets kostförsörjning”, utredning sll,<br />
december 2006<br />
6.19<br />
”ki 05 - Från mål till handling”, karolinska<br />
institutet, 2005<br />
nya karolinska solna – ProjektProgram 95
6.20<br />
Barnutredning, ”strategigruppen avseende<br />
barnsjukvården och den nya universitetssjukhusbyggnaden”,<br />
dat 2005-03-21<br />
6.21<br />
laboratoriemedicinsk verksamhet vid karolinska<br />
solna i perspektiv nytt sjukhus 2012,<br />
Utredningsrapport 2005-05-01<br />
6.22<br />
”3 s–utredningen”, slutrapport, 2004-09-28<br />
6.23<br />
”3 s-utredningen. Det nya universitetssjukhuset<br />
och den framtida akutvårdsstrukturen,<br />
delrapport 2004-04<br />
6.24<br />
angående rening av anestesigaser inkl. lustgas<br />
6.25<br />
rapport från utredningen om nytt universitetssjukhus<br />
(snUs-utredningen), 2002-11-15<br />
6.26<br />
”Det robusta sjukhuset”, kunskapsöversikt<br />
socialstyrelsen, november 2002<br />
6.27<br />
<strong>Projektprogram</strong>mets organisation, 2007-11-30<br />
96 nya karolinska solna – ProjektProgram
November 2007<br />
<strong>Projektprogram</strong> för <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är utarbetat<br />
av NKS Projektkansli vid Landstingsstyrelsens förvaltning,<br />
Stockholms läns landsting, i samarbete med<br />
generalkonsulten, White arkitekter AB.<br />
Grafisk design & idé: Rewir AB