Modernism och islam i Iran och Turkiet Hela boken

Recommendations

Info

290 Modernisering och islam i Iran och Turkiet Bild 4 Källa, Nadjmi, s. 416 Hästspårvagnen började användas i slutet av 1800-talet som ett allmänt färdmedel i Teheran. Den var indelad i manliga och kvinnliga sittplatser. Hästspårvagnen drogs ofta med två eller fyra hästar och ersatte i stort satt användandet av häst och åsna mellan västliga och östliga områden av Teheran 525 . År 1889 besökte ord Curzon, den före detta engelske representanten i Indien, huvudstaden Teheran. Som journalist för tidningen London Times skrev han om Teheran som en ny stad med en ny mur, nya grindar, torn och vallgrav, samt en statsyta som nyligen hade utvidgats: Teheran som sedan 1886 håller på att byggas om är en blandning av oförenliga företeelse av nytt och gammalt. Gasfabriken är byggd vid de gamla och förstörda lerhusen. Hästvagnar rör sig upp och ner för gatorna, 525 Hasanbeygi, s. 158–159.
Moderniseringen av huvudstäderna 291 medan folk rider på åsnor, hästar och kamler och åker droska. Folk har på sig olika slags turbaner, orientaliska hattar och europeiska filthattar. Affärerna har skyltfönster och bär europeiska namn. Fotogenlampor har hängts i de gatustolpar som byggts för gaslampor. De tycks förlöjliga den civiliserade världens produkter och uppfinningar. De nya gatorna visar européernas smak och metod, fast de hålls i ett bedrövliga skick, på samma sätt som de gamla. Det är också intressant att stadens invånare inte blandar avloppsvattnet med dricksvattnet, trots att det rinner i parallella bäckar längst gatorna. Vi åker på breda och raka vägar som sammanlöper med nya gator och stora torg. Det stora centrala torget i norr, Topkhane, är omringat av militära anläggningar för artilleridivisionen, en vapenfabrik och en bank, Bank-e Shahi (Kungliga banken). Teherans utseende ger en känsla av att befinna sig i en utvecklad orientalisk stad som har börjat få ett europeiskt utseende. Den mest trovärdiga uppskattningen av antalet Teheranbor ligger omkring 200 000- 220 000 526 . Under de sista decennierna av 1800-talet ändrade de nya statliga satsningarna så småningom den gamla asiatisk-iranska strukturen i Teheran till en relativt europeiskt orienterad struktur. Teheran förändrades från en medeltidsstad med samhällsgrupper som byggde på agrarsamhället och det feodala systemet till en relativt stor stad med flera olika samhällsgrupper. Nya byggnader uppstod och nya gator och torg byggdes. Nya tekniska framsteg, däribland telegraf, telefon, spårvagn, tåg och gaslampor användes. Det första tåg som trafikerade Teheran och en närliggande stad var början på en kommande revolutionerande utveckling 526 Zavesh, s. 49–52; Saidneya, 1994, s. 36.
Page 1:
Modernisering och islam i Iran och
Page 4 and 5:
Bokförlaget InvandLit Västerslän
Page 6 and 7:
Det shia-islamiska maktapparatens r
Page 8:
Författarens tack Många har bidra
Page 11 and 12:
under ottomanernas och qadjarernas
Page 13 and 14:
De muslimska imperiernas upplösnin
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Strukturella skillnader Skilda grun
Page 89 and 90:
genomgripande i Turkiet än i grann
Page 91 and 92:
Strukturella skillnader 93 och kund
Page 93 and 94:
Strukturella skillnader 95 Den var
Page 95 and 96:
Strukturella skillnader 97 betydels
Page 97 and 98:
Strukturella skillnader 99 möjligh
Page 99 and 100:
Staten tar på sig ansvaret Struktu
Page 101 and 102:
Strukturella skillnader 103 Ett ann
Page 103 and 104:
Strukturella skillnader 105 modlige
Page 105 and 106:
Strukturella skillnader 107 Skillna
Page 107 and 108:
Den islamiska makten - lika grunder
Page 109 and 110:
Islam - lika grunder och olika funk
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Det hanafi-islamiska etablissemange
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177:
Page 180 and 181:
182 Modernisering och islam i Iran
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 223 and 224:
Kulturella impulser utifrån forme
Page 225 and 226:
Kulturella impulser utifrån - form
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238: Kulturella impulser utifrån - form
Page 269 and 270: Modereformer Kulturella impulser ut
Page 281 and 282: Moderniseringen av huvudstäderna D
Page 283 and 284: Utvecklingen i Teheran Moderniserin
Page 285 and 286: Moderniseringen av huvudstäderna 2
Page 287: Moderniseringen av huvudstäderna 2
Page 303 and 304: Istanbul under tanzimat Moderniseri
Page 321: Moderniseringen av huvudstäderna 3
Page 324 and 325: 326 Modernisering och islam i Iran
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
Page 342 and 343:
Page 344 and 345:
Page 346 and 347:
Page 348 and 349:
Page 350 and 351:
Page 352 and 353:
Page 354 and 355:
Page 356 and 357:
Page 358 and 359:
Page 360 and 361:
Page 362 and 363:
Page 364 and 365:
Page 366 and 367:
Page 368 and 369:
Page 370 and 371:
Page 372 and 373:
Page 374 and 375:
Page 377 and 378:
MODERNISERINGENS KÄLLOR Europa i c
Page 379 and 380:
Moderniseringens källor 381 reform
Page 381 and 382:
Moderniseringens källor 383 till u
Page 383 and 384:
Moderniseringens källor 385 europe
Page 385 and 386:
Moderniseringens källor 387 underv
Page 387 and 388:
Moderniseringens källor 389 tullen
Page 389 and 390:
Moderniseringens källor 391 kontro
Page 391 and 392:
Moderniseringens källor 393 faktis
Page 393 and 394:
Moderniseringens källor 395 för J
Page 395 and 396:
Moderniseringens källor 397 Egypti
Page 397 and 398:
Moderniseringens källor 399 på Ba
Page 399 and 400:
Moderniseringens källor 401 De mus
Page 401 and 402:
Moderniseringens källor 403 ottoma
Page 403 and 404:
Moderniseringens källor 405 Därf
Page 405 and 406:
Moderniseringens källor 407 använ
Page 407 and 408:
Moderniseringens källor 409 kände
Page 409 and 410:
Moderniseringens källor 411 År 18
Page 411 and 412:
Moderniseringens källor 413 Ottoma
Page 413 and 414:
Slutord - olika strukturer och para
Page 415 and 416:
Page 417 and 418:
Page 419 and 420:
Page 421 and 422:
Page 423 and 424:
Page 425 and 426:
Page 427 and 428:
Page 429 and 430:
Page 431 and 432:
Page 433 and 434:
Page 435 and 436:
Page 437 and 438:
Page 439 and 440:
Page 441 and 442:
Page 443 and 444:
Bilagor Ordlista Hadith: En benämn
Page 445 and 446:
447 Modernisering och Islam i Iran
Page 447:
449 Modernisering och Islam i Iran
Page 450 and 451:
452 Berkes, N. (1987): Türkiye'de
Page 452 and 453:
454 Disparities in Economic Develop
Page 454 and 455:
456 Pakdaman, B. (1997): ”Negahi
show all

Modernism och islam i Iran och Turkiet Hela boken

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?