år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening

More documents

Recommendations

Info

TEMA HISTORIA A R T I K E L S E R I E • 4 D E L A R Om förvaltning av gemensamma resurser och allmänningens dilemma: Enskild väghållning i svensk historia 1200-2010 Med början i detta nummer kommer REV Bulletinen att publicera en artikelserie baserad på Pär Blomkvists bok Om förvaltning av gemensamma resurser: Enskild väghållning och 1. I begynnelsen var vägen enskild En genomgång av äldre väghistoria fram till 1800-tal med fokus på hur den enskilda väghållningen växer fram ur det medeltida byalagets hantering av gemensamma resurser (allmänningar). 2. Industrialisering, urbanisering och den enskilda vägen Byalaget bryts upp av skiftesreformer, industrialisering och urbanisering. Den enskilda vägen blir en restpost i den reformerade lagstiftningen om de allmänna vägarna (1891). Tågsystemet som en utmanare för den enskilda väghållningen. Lagen om enskilda vägar 1907 och 1926. allmänningens dilemma i svensk historia 1200- 2010. De fyra artiklarna skildrar den enskilda vägens historia från medeltid fram till idag: 3. Massbilism, folkhem och enskild väghållning En historisk översikt från mellankrigstiden och framåt över hur folkhemmets explosion av massbilism och svenskarnas lust till fritidsaktiviteter och sommarstugor påverkar den enskilda väghållningen. Lagstiftningen runt enskilda vägar (1939, 1974) samt, inte minst motiven bakom bildandet av REV. 4. Enskild väg på agendan Det politiska arbetet med att sätta den enskilda väghållningen på den politiska agendan i nutid, REV:s strategier och metoder samt en diskussion om BREV-utredningen och dagens debatt om gränserna för vägansvar. 4 Bulletinen Nr 2 • 2012 Foto: Från Wikimedia, fotograf Karl Lärka
I begynnelsen var vägen enskild... De enskilda vägarna förvaltas av cirka 34 000 vägsamfälligheter spridda över hela landet. För staten är det en lönsam affär. Anläggning och underhåll av de enskilda vägarna kostar mindre än hälften av vad de allmänna vägarna kostar, även med hänsyn tagen till variation i vägstandard och brukarnas eget arbete. Det är svårt att få fram uppgifter om det enskilda vägnätets trafi kintensitet. Det brukar sägas att de enskilda vägarna genererar cirka fyra procent av Men trots sin betydelse är den enskilda vägen negativt defi nierad: ”Enskild väg är väg som inte är allmän väg”. Det är märkligt att den största delen av Sveriges vägnät är placerad i en slaskkategori. Systemet med två vägtyper där bara den ena är defi nierad blir krångligt och svårt att administrera. Att avgöra när en väg är ”tillräckligt allmän” för att bli upptagen som allmän väg, är inte lätt. Ett annat problem är att de enskilda vägarna skiljer sig så mycket ifrån varandra. En del uppfyller bilden av enskild väg där de slingrar sig genom ett idylliskt landskap. Andra är enskilda vägar i tätort och liknar mera stadsgator med tät trafi k, trafi kljus, trottoarer, skyltning och belysning. HISTORIA TEMA trafi karbetet. Men deras verkliga betydelse visar sig i att var fjärde resa börjar på en enskild väg. Utan de enskilda vägarna skulle folk inte kunna bo och arbeta på landsbygden. Vi skulle inte kunna nå badplatser, bär- och svampskogar eller andra rekreationsområden. De enskilda vägarna kan betraktas som de yttersta kapillärerna i vägtrafi ksystemets blodomlopp. Små och till synes obetydliga, men viktiga för organismens överlevnad och välmående. vad är en väg? Från vikingatiden vittnar många runstenar om att en rudimentär form av organiserat vägbyggande uppstått. En runsten från Sälna i Uppland hyllar en viss Svenner som i till minne av sin far byggde väg och bro: ”Alltid skall ligga i människors åldrar bron hårdslagen… Ej kan vägvård bättre varda” Andra runstenar berättar om vägbyggen till ära åt fallna hjältar. Påfallande ofta var det kvinnor som var ansvariga och lät röja väg – ”braut rydia” som det kallades. Det var ju kvinnorna som fanns kvar och fi ck ta hand om familjejordbruket, sedan kämpen stupat i ärofylld strid. Ordet braut (bröt) lever inte kvar i betydelsen väg i nutidens svenska. Men att ordet användes vittnar till exempel Snorre Sturlasson om i berättelsen om en forntida sveakonung, Bröt-Anund, som fi ck sitt namn för sitt ivriga byggande av vägar i svearnas rike. Det fi nns ett klart samband mellan vägbyggande och uppkomsten av någon form av centraliserad maktapparat. Vägbyggande har alltid varit i hövdingens, konungens eller statens intresse. En väg är en ganska märklig konstruktion. Jag tänker inte bara på den faktiska tekniken att bygga en väg utan också på dess juridiska status och sociala roll. Vägen är upplåten, såtillvida den inte är helt privat, för allmänt användande och sträcker sig över Bulletinen Nr 2 • 2012 5
Page 1 and 2: Missnöjet i Sundsvall på väg att
Page 3: Innehåll TEMA HISTORIA 4 Enskild v
Page 7 and 8: sedan urminnes tider hävdvunna öv
Page 9 and 10: av nyttjande- och bruksrätt av res
Page 11 and 12: organisation på frivillig grund I
Page 13 and 14: Lutning 100 o/oo Kurvradie 150 m. V
Page 15 and 16: sundsvall Bulletinen Nr 2 • 2012
Page 17 and 18: REV:s lantmätare Nils Blohm överl
Page 19 and 20: skada på Belysningsanläggningen E
Page 21 and 22: ättsutveckling gällande stämmans
Page 23 and 24: uttaxering Så misströsta inte om
Page 25 and 26: men detta ligger i sin linda. Valet
Page 27 and 28: omprövningsförrättningarna läge
Page 29 and 30: mycket uppsluppen tillvaro! Väghå
Page 31 and 32: Optimus Advokatbyrå Advokat Uno Ja

år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?