år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening
år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening
VÄGHÅLLNING är rätt konstruerade, bl.a. för att ljuset ska distribueras så bländfritt som möjligt och för att den långa livslängden verkligen ska uppnås. Det är därför viktigt att ställa krav på produkterna. solcellsdrivna Belysningsstolpar för gc-vägar En ny typ av gcbelysning invigdes i Viskafors september 2010. Belysningspollare som är helt solcellsdrivna sattes utmed en GC-väg. Belysningspollarna har inbyggda sensorer som känner av när en cykel närmar sig och tänder pollaren framåt respektive släcker bakomvarande utmed färdvägen. Belysningen är alltså aktiv endast när någon eller något rör sig i området. På detta enkla vis följer ljuset med och skapar trygghet för förbipasserande. Solcellsdriven belysning är en lösning som ger bra funktion, är miljösmart och dessutom så gott som underhållsfri. ekodesigndirektivet EU har beslutat att ställa höga krav på energieffektiviteten i vägbelysningen i det så kallade Ekodesigndirektivet. Från 2015 kommer det bli förbjudet att tillverka och sälja så kallade kvicksilverlampor som används i bland annat vägbelysning. Så mycket som hälften av landets cirka två miljoner vägbelysningsarmaturer använder idag kvicksilverlampor och dessa armaturer. Det är dock inte förbjudet att använda kvicksilverlamporna efter 2015. slutord Syftet med vägbelysningsartikeln är att informera om det komplexa i att förvalta en vägbelysningsanläggning och vara noggrann i analysen när ny belysningsteknik ska börja användas. Det är enligt vår uppfattning avgörande för kvalitén av framtidens vägbelysning, att de många komplexa parametrar som ingår i planeringen av en belysningsanläggning, alltid tas i beaktande när man ska bedöma hur användbar en ny teknik är. Den kvalitativa principen om att alltid använda den bästa fungerande tekniken, är här ett bra rättesnöre som kan användas som utgångspunkt för en undersökning och diskussion om vilken teknik som i varje enskilt fall är den mest användbara. För att kunna avgöra vilken teknik, armaturtyp o s v man önskar använda i en given situation, krävs det alltså en noggrann planerings och urvalsprocedur, som både omfattar el- och belysningstekniska beräkningar, beslut om underhållsnivå och driftscykel såväl som planering av belysningens estetik och funktion. vägBelysning ett rev - projekt REV kommer under året att genomföra ett projekt som kommer att utmynna i en rapport. Projektet kommer bland annat att ha följande innehåll: • Ecodesigndirektivet och kraven på vägbelysningsanläggningar. • Förekommande typer av belysningsanläggningar och armatur. • Miljökraven vid användning av kreosotbehandlade belysningsstolpar. • Anläggnings- och innehavareansvaret. • Ansvarsgränserna mellan nätägaren och samfällighetsföreningen. • Energibesparande åtgärder • Seminarium med myndigheter, branchorganisationer och väghållare. Hör gärna av er till oss med frågor och synpunkter. Text: Jan Johansson 20 Bulletinen Nr 2 • 2012
ättsutveckling gällande stämmans beslut om uttaxering !? På senare tid har det kommit två mycket intressanta rättsfall, där en viss rättsutveckling beträffande kravet på formalia vid föreningsstämmans uttaxering kan skönjas. Nu ligger det ena fallet för prövning i högsta domstolen, så än är inte frågorna fullständigt avgjorda och klarlagda. att det genom de handlingar som faktiskt bifogats kallelsen att medlemsavgiften föreslogs oförändrad från föregående år och att debiteringslängd därtill också funnits tillgänglig, men först på själva stämman. Sammantaget fann domstolen att de formaliabrister som faktiskt förelåg inte varit av den arten att de påverkat stämmobesluten till nackdel för föreningens medlemmar och bestämde därför att klandertalan skulle ogillas! (Mark- och miljööverdomstolen, dom den 27 december 2011 i målet F6400-11) strikt kontroll för att utmätning skall kunna ske De medlemmar som fått erfara de svårigheter som kan uppstå när indrivning av obetalda medlemsavgifter skall ske, kan nog alla skriva under på att myndigheternas granskning av formalian kring uttaxeringsbeslutet kan gå extremt långt. Exempelvis har utmätning av vägavgift underkänts av domstol när sista betalningsdag saknats i debiteringslängden och detta trots att det i protokollet från stämman tydligt angavs sista betalningsdag. Argumentet att huvudsaken är att medlemmarna får besked om när betalning skall ske och inte att beskedet lämnas just i debiteringslängden istället för i protokollet bet inte på hovrätten, som upphävde utmätningen (Hovrätten för Västra Sverige, beslut i mål Ö492/96 den 18 april 1996). Det var bara för den väghållaren att göra om hela proceduren vid nästa stämma. På sidan 22 i denna tidning ges tips om hur man kan göra om uttaxeringsbeslutet när något blivit fel. mark-och miljööverdomstolens prövning av en uttaXering i åmål Alldeles innan årsskiftet så beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avslå en klandertalan som en enskild medlem fört mot sin förening och stämmans beslut. Den enskilde medlemmen ansåg att det förelåg en rad formaliabrister, bl.a. hävdade han att styreslen ej från kallelsetidpunkt klargjort var debiteringslängd m.fl . handlingar funnits tillgängliga. Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, beslutade bifalla medlemmens talan och upphävde stämmobesluten. Med tanke på hur strikt praxis varit kring vikten av att en samfällighetsförening måste följa all formalia, så var inte domen konstig, snarare logisk. Mark- och miljööverdomstolen valde dock att resonera väldigt praktiskt. Först konstaterade domstolen att det var uppenbart att föreningens egna stadgar inte följts i vissa avseenden vad gäller bl.a. innehållet i kallelsen till stämman i mars 2010, men sedan ställde domstolen frågan om dessa brister skall medföra att besluten på stämman också skall upphävas. Domstolen svarar själv på sin fråga och anför att det stod klart för alla medlemmar uttaXering i hallsta, ekerö kommun, mark- och miljödomstolen i nacka I detta ärende så hävdade en enskild medlem att en mängd brister i formalian förelåg kring föreningens beslut om uttaxering. Till skillnad från fallet i Åmål så var denne medlem inte närvarande på stämman, utan valde att stanna hemma för att i efterhand klandra de brister han ansåg föreligga i föreningens hantering. Domstolen konstaterade att det var ostridigt att debiteringslängden ej funnits tillgänglig från kallelsetidpunkt, men valde därefter, i samma anda som i Åmålsfallet, att avslå klandertalan eftersom formaliafelen enligt domstolens bedömning ej påverkat utgången av stämmans beslut, däribland beslutet om uttaxering (Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt, dom den 8 december 2011 i målet F 3564-10). Överklagandet fi ck inte prövningstillstånd i hovrätten och nu ligger frågan i Högsta domstolen och väntar på avgörande. Utgången kommer att redovisas i kommande nummer av Bulletinen. Står sig Mark- och miljödomstolens dom kan man nog påstå att möjligheterna att framgångsrikt angripa ett stämmobeslut av en samfällighetsförening beskurits, vilket förhoppningsvis leder till färre okynnesöverklaganden framöver. Text: Uno Jakobsson ”HD har precis under slutfasen av iordningsställandet av denna tidning bestämt sig för att inte ta upp fallet; därmed kan vi konstatera att en viss rättsutveckling till det mindre formalistiska nog ändå är förhanden!” Bulletinen Nr 2 • 2012 21 JURIDIK
- Page 1 and 2: Missnöjet i Sundsvall på väg att
- Page 3 and 4: Innehåll TEMA HISTORIA 4 Enskild v
- Page 5 and 6: I begynnelsen var vägen enskild...
- Page 7 and 8: sedan urminnes tider hävdvunna öv
- Page 9 and 10: av nyttjande- och bruksrätt av res
- Page 11 and 12: organisation på frivillig grund I
- Page 13 and 14: Lutning 100 o/oo Kurvradie 150 m. V
- Page 15 and 16: sundsvall Bulletinen Nr 2 • 2012
- Page 17 and 18: REV:s lantmätare Nils Blohm överl
- Page 19: skada på Belysningsanläggningen E
- Page 23 and 24: uttaxering Så misströsta inte om
- Page 25 and 26: men detta ligger i sin linda. Valet
- Page 27 and 28: omprövningsförrättningarna läge
- Page 29 and 30: mycket uppsluppen tillvaro! Väghå
- Page 31 and 32: Optimus Advokatbyrå Advokat Uno Ja
VÄGHÅLLNING<br />
är rätt konstruerade, bl.a. för att ljuset ska distribueras så<br />
bländfritt som möjligt och för att den långa livslängden<br />
verkligen ska uppnås. Det är därför viktigt att ställa krav<br />
på produkterna.<br />
solcellsdrivna<br />
Belysningsstolpar<br />
för gc-vägar<br />
En ny typ av gcbelysning<br />
invigdes<br />
i Viskafors september<br />
2010. Belysningspollare<br />
som är helt solcellsdrivna sattes utmed en<br />
GC-väg. Belysningspollarna har inbyggda sensorer som<br />
känner av när en cykel närmar sig och tänder pollaren<br />
framåt respektive släcker bakomvarande utmed färdvägen.<br />
Belysningen är alltså aktiv endast när någon eller något rör<br />
sig i området. På detta enkla vis följer ljuset med och skapar<br />
trygghet för förbipasserande. Solcellsdriven belysning är en<br />
lösning som ger bra funktion, är miljösmart och dessutom<br />
så gott som underhållsfri.<br />
ekodesigndirektivet<br />
EU har beslutat att ställa<br />
höga krav på energieffektiviteten<br />
i vägbelysningen i<br />
det så kallade Ekodesigndirektivet.<br />
Från 2015 kommer det bli förbjudet att tillverka<br />
och sälja så kallade kvicksilverlampor som används i bland<br />
annat vägbelysning. Så mycket som hälften av landets cirka<br />
två miljoner vägbelysningsarmaturer använder idag kvicksilverlampor<br />
och dessa armaturer.<br />
Det är dock inte förbjudet att använda kvicksilverlamporna<br />
efter 2015.<br />
slutord<br />
Syftet med vägbelysningsartikeln är att informera om det<br />
komplexa i att förvalta en vägbelysningsanläggning och vara<br />
noggrann i analysen när ny belysningsteknik ska börja användas.<br />
Det är enligt v<strong>år</strong> uppfattning avgörande för kvalitén<br />
av framtidens vägbelysning, att de många komplexa parametrar<br />
som ing<strong>år</strong> i planeringen av en belysningsanläggning,<br />
alltid tas i beaktande när man ska bedöma hur användbar en<br />
ny teknik är. Den kvalitativa principen om att alltid använda<br />
den bästa fungerande tekniken, är här ett bra rättesnöre<br />
som kan användas som utgångspunkt för en undersökning<br />
och diskussion om vilken teknik som i varje enskilt fall är<br />
den mest användbara. För att kunna avgöra vilken teknik,<br />
armaturtyp o s v man önskar använda i en given situation,<br />
krävs det alltså en noggrann planerings och urvalsprocedur,<br />
som både omfattar el- och belysningstekniska beräkningar,<br />
beslut om underhållsnivå och driftscykel såväl som planering<br />
av belysningens estetik och funktion.<br />
vägBelysning ett rev - projekt<br />
REV kommer under <strong>år</strong>et att genomföra ett projekt som<br />
kommer att utmynna i en rapport. Projektet kommer bland<br />
annat att ha följande innehåll:<br />
• Ecodesigndirektivet och kraven på vägbelysningsanläggningar.<br />
• Förekommande typer av belysningsanläggningar och<br />
armatur.<br />
• Miljökraven vid användning av kreosotbehandlade belysningsstolpar.<br />
• Anläggnings- och innehavareansvaret.<br />
• Ansvarsgränserna mellan nätägaren och <strong>samfällighetsförening</strong>en.<br />
• Energibesparande åtgärder<br />
• Seminarium med myndigheter, branchorganisationer<br />
och väghållare.<br />
Hör gärna av er till oss med frågor och synpunkter.<br />
Text: Jan Johansson<br />
20 Bulletinen Nr 2 • <strong>2012</strong>
Change language