år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening
år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening år 2012, nr.2 - Birka samfällighetsförening
VÄGHÅLLNING Vägbelysningsanläggningar I första hand används vägbelysning för att öka trafiksäkerheten och tryggheten för trafikanter. En ständigt pågående utveckling av metoder och utrustning gör att man idag kan förfi na belysningsanläggningarnas egenskaper och driftsekonomi. vägBelysningens syften Uppgiften att belysa vägar, gator, gång- och cykelvägar, torg, platser och parker grundas på många förutsättningar och syften. Utöver att uppnå ett funktionellt ljus för trafi kanten ska belysningsanläggningen vara en del av den helhetsmiljö som skapas. Upplysta platser och områden med bostäder skapar en ökad trygghet för människor och minskar risken för brott. Investeringar i belysningsteknik är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska koldioxidutsläppen visar en studie från McKinsey 2007, då kostnaden snabbt uppvägs av minskad energiförbrukning. En investering i ny belysningsteknik återbetalar sig i regel snabbt. Energivinsterna är påtagliga. Modern vägbelysning drar bara hälften så mycket el med bibehållen ljuskvalitet och i och med utbytet kommer i storleksordningen 500 miljoner kWh att sparas i Sverige varje år. Styrelsen skall handha förvaltningen av anläggningen i enlighet med gällande lagstiftning, anläggningsbeslut och stadgar. Om så inte sker kan det innebära att styrelsele- damöterna blir personligen skadeståndsansvariga för de kostnader detta kan medföra för föreningen för installation, drift och underhåll om medlem i föreningen i väcker talan i domstol. anläggningsansvaret Belysningsanläggningen ställer särskilda krav på den som innehar en sådan anläggning. Innehavaren skall utöver ekonomiska åtagande för installation, drift och underhåll även svara för att anläggningen är säker. Om samfällighetsföreningen äger, arrenderar eller sköter en vägbelysningsanläggning och har rådigheten över den, det vill säga har bestämmanderätten, är föreningen i lagens mening innehavare. Ansvar för belysningsanläggningens funktion och säkerhet och de konsekvenser av eventuella skador på människor, djur och egendom som kan förorsakas av anläggningen åvilar styrelsen om den inte är rätt utförd, eller sköts och systematiskt kontrolleras enligt ellagen och elsäkerhetsverkets föreskrifter. Endast om det framgår av anläggningsbeslutet att föreningen skall förvalta en belysningsanläggning skall detta ske. Ett av föreningen självpåtaget förvaltarskap för en belysningsanläggning som sker utan grund i gällande anläggningsbeslut är olämpligt och riskabelt för styrelsen. 18 Bulletinen Nr 2 • 2012
skada på Belysningsanläggningen En påkörd belysningsstolpe innebär att styrelsen i samfällighetsföreningen utan dröjsmål måste agera för att säkerställa att ingen blir skadad på grund av att stolpen utgör hinder för trafi kanter eller att den är spänningssatt eller har skadade kablar och kan utgöra allvarligt skadehot för människor eller djur. För att ur elsäkerhetssynpunkt vidta skyddsåtgärder och genomföra installation av en ny belysningsstolpe krävs att föreningen har tillgång till ett elinstallationsföretag eller behörig elektriker som kan vidta skyddsåtgärder så snart som möjligt efter olyckan och handha reparation och installation av ny stolpe. När det gäller kostnaderna för åtgärder och installation av en ny stolpe är det viktigt att i första hand få klarlagt vem och vilket fordon som förorsakat olyckan så att ersättning kan utbetalas från fordonets trafi kförsäkringsbolag. Om förare eller fordon inte går att identifi era kan man vända sig till Trafi kförsäkringsföreningen och begära ersättning. Fotodokumentera skadorna och gör polisanmälan. Avvakta med reparations- och återinstallationsarbeten till dess att klartecken lämnats från försäkringsbolaget. teknikutveckling Det pågår en intensiv utveckling av belysningsar-matur, lampor och elförsörjningsalternativ allt med focus på bland annat minskad elförbrukning och driftkostnad för belysningsanläggningarna. Följande lampor fi nns i dag som alternativ: Kvicksilverlampor • Fasas ut 2015 på grund av att de inte är energieffektiva. • Typisk livslängd i utomhusbelysning 3 år Hogtrycksnatriumlampor • Låga driftkostnader • Typisk livslängd i utomhusbelysning 4 – 5 år • Energieffektivitet +++ Metallhalogenlampor • Rimligt låga driftkostnader • Typisk livslängd i utomhusbelysning 3 år • Energieffektivitet ++ LED-lampor • Låga driftkostnader • Typisk livslängd i utomhusbelysning 12 år med högkvalitativa armaturer /dioder • Energieffektivitet ++ – +++ VÄGHÅLLNING Light Emitting Diode – LED En relativt ny teknik som vinner alltmer terräng inom belysning. Fördelarna med LED-tekniken är lång livs-längd och därmed minskade krav på underhåll. Samtidigt kräver den också en annan omtanke vid val av bra produkter som Bulletinen Nr 2 • 2012 19
- Page 1 and 2: Missnöjet i Sundsvall på väg att
- Page 3 and 4: Innehåll TEMA HISTORIA 4 Enskild v
- Page 5 and 6: I begynnelsen var vägen enskild...
- Page 7 and 8: sedan urminnes tider hävdvunna öv
- Page 9 and 10: av nyttjande- och bruksrätt av res
- Page 11 and 12: organisation på frivillig grund I
- Page 13 and 14: Lutning 100 o/oo Kurvradie 150 m. V
- Page 15 and 16: sundsvall Bulletinen Nr 2 • 2012
- Page 17: REV:s lantmätare Nils Blohm överl
- Page 21 and 22: ättsutveckling gällande stämmans
- Page 23 and 24: uttaxering Så misströsta inte om
- Page 25 and 26: men detta ligger i sin linda. Valet
- Page 27 and 28: omprövningsförrättningarna läge
- Page 29 and 30: mycket uppsluppen tillvaro! Väghå
- Page 31 and 32: Optimus Advokatbyrå Advokat Uno Ja
VÄGHÅLLNING<br />
Vägbelysningsanläggningar<br />
I första hand används vägbelysning för att öka<br />
trafiksäkerheten och tryggheten för trafikanter.<br />
En ständigt pågående utveckling av metoder och<br />
utrustning gör att man idag kan förfi na belysningsanläggningarnas<br />
egenskaper och driftsekonomi.<br />
vägBelysningens syften<br />
Uppgiften att belysa vägar, gator, gång- och cykelvägar, torg,<br />
platser och parker grundas på många förutsättningar och syften.<br />
Utöver att uppnå ett funktionellt ljus för trafi kanten ska<br />
belysningsanläggningen vara en del av den helhetsmiljö som<br />
skapas. Upplysta platser och områden med bostäder skapar<br />
en ökad trygghet för människor och minskar risken för brott.<br />
Investeringar i belysningsteknik är ett av de mest kostnadseffektiva<br />
sätten att minska koldioxidutsläppen visar en<br />
studie från McKinsey 2007, då kostnaden snabbt uppvägs av<br />
minskad energiförbrukning. En investering i ny belysningsteknik<br />
återbetalar sig i regel snabbt. Energivinsterna är påtagliga.<br />
Modern vägbelysning drar bara hälften så mycket el med<br />
bibehållen ljuskvalitet och i och med utbytet kommer i storleksordningen<br />
500 miljoner kWh att sparas i Sverige varje <strong>år</strong>.<br />
Styrelsen skall handha förvaltningen av anläggningen i<br />
enlighet med gällande lagstiftning, anläggningsbeslut och<br />
stadgar. Om så inte sker kan det innebära att styrelsele-<br />
damöterna blir personligen skadeståndsansvariga för de<br />
kostnader detta kan medföra för föreningen för installation,<br />
drift och underhåll om medlem i föreningen i väcker<br />
talan i domstol.<br />
anläggningsansvaret<br />
Belysningsanläggningen ställer särskilda krav på den som<br />
innehar en sådan anläggning. Innehavaren skall utöver ekonomiska<br />
åtagande för installation, drift och underhåll även<br />
svara för att anläggningen är säker.<br />
Om <strong>samfällighetsförening</strong>en äger, arrenderar eller sköter<br />
en vägbelysningsanläggning och har rådigheten över den,<br />
det vill säga har bestämmanderätten, är föreningen i lagens<br />
mening innehavare.<br />
Ansvar för belysningsanläggningens funktion och säkerhet<br />
och de konsekvenser av eventuella skador på människor,<br />
djur och egendom som kan förorsakas av anläggningen<br />
åvilar styrelsen om den inte är rätt utförd, eller sköts och<br />
systematiskt kontrolleras enligt ellagen och elsäkerhetsverkets<br />
föreskrifter.<br />
Endast om det framg<strong>år</strong> av anläggningsbeslutet att föreningen<br />
skall förvalta en belysningsanläggning skall detta<br />
ske. Ett av föreningen självpåtaget förvaltarskap för en belysningsanläggning<br />
som sker utan grund i gällande anläggningsbeslut<br />
är olämpligt och riskabelt för styrelsen.<br />
18 Bulletinen Nr 2 • <strong>2012</strong>
Change language